Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

fransk teaterman

Lähteet

Esiintymiset kirjeissä

Näytä henkilöyhteydet Molière
Antwerpen d. 19 November 73. – 19. marraskuuta 1873
Efter teatern gick de med Emile Claus bror in på ett kafé; Claus bror är redaktör för le Précurseur, Antwerpens främsta liberala tidningen, och har hand om konst- och litteraturavdelningen i tidningen; denne hade som frivillig deltagit i mexikanska fälttåget, studerat i Paris och kunde Pierre Corneille, Jean Racine, Molière och Johann Wolfgang Göthe utantill; denne berättade om Rachel och Frédéric Le Maitre och andra storheter på franska scenen; det var roligt att prata med honom, han intresserade sig också för Finland (språkstriden, jämförde med den i Belgien) och Skandinavien; som många andra lovade Claus bror att vid tillfälle resa till Ultima Thule i norr.
Paris d 22 Maj 74 22. toukokuuta 1874
Edelfelt vill studera för Jean-Léon Gérome av främst två orsaker: en utmärkt allvarlig teckning och en "oupphinnelig" sanning i uppfattningen; Gérome har tre tavlor på Salongen, "Fredrik den store" är en satir över tyskarnas avgud, kungen, bakom vilken François de Voltaires byst står och grinar mot sina beundrare; den andra är "Corneille och Molière; den tredje "l'eminance grise" [den grå eminensen], som föreställer en av dessa munkar som i tiderna spelat en ofantlig roll vid Vatikanen.
Paris d. 11 Juni 74. 11. kesäkuuta 1874
Dagsprogrammet är enligt följande: promenad till École des Beaux Arts, under vägen intar han choklad i Crèmerie Richelieu nära théatre francais, Palais Royale och Molières staty; förmiddagen i Jean-Léon Gérômes ateljé, dit Gèrome själv kommer ett par gånger i veckan för att "korrigera"; déjeuner [lunch] på studentcafé, sedan omnibus hem; på eftermiddagen arbete hemma eller hos Adolf von Becker; på kvällen middag hos Fuchs, följt av promenad eller brevskrivning.
Tisdagen d. 23 april 78 23. huhtikuuta 1878
Edelfelt har varit med Pietro Krohn på theatre français; de såg Amphitryon och le Misanthrope av Molière.
Paris onsdag afton 3 nov. 1880 3. marraskuuta 1880
Alla kvällar har de varit på teater; det roligaste var Molières l'Impromptu de Versailles på Théâtre français; Coquelin och Got spelade som de världens största komedianter de är; det var roligt att se det fina och förståndiga sätt fröken Sophie Manzey hörde alla grovheter som förekommer i l'Ecole des femmes; även en intelligent kvinna kunde stöta sig vid de ord som förekommer hos Molière, William Shakespeare och Carl Michael Bellman; de är alldeles betagna i Theatre français; fru Alexandra Manzey sade ofta att det var synd att Edelfelt inte kom dit med sin mor.
Paris fredag d. 4 februari 4. helmikuuta 1881
I går afton fick jag ett mycket vänligt bud från Croizette att komma upp på théâtre français före pjesens början för att tala om porträttet. Efter att jag hade väntat en stund i artisternas foyer och der betraktat porträtterna af alla de mest lysande stjernorna i Molières hus, Talma, Rachel m.fl., kom en kammarjungfru och sade att Mlle Croizette ej blef rigtigt färdig med sin toilette och att hon derföre bad mig komma upp i sin klädloge. – Det var en hel tafla: I det ljusa rummet (4 trappor upp), tapetseradt med hvitt och rödt randigt tyg som verandan på Haiko, med speglar och pudervippor öfverallt, stod den frejdade aktrisen som egentligen sen några dagar blott blifvit en storhet, i en briljant vacker ljusblå-grå toilette, kammarjungfrun höll på att snöra klädningslifvet. hon var makalöst ståtlig så, alla de ljusa färgerna, den vackra halsen, diamanterna gjorde sig ypperligt i färgen, ljus och dock rik – det enda mörka var kammarjungfrun, en smärt gestalt helt svartklädd som stod nedhukad för att spänna till cuirasse corsagen. – "Je suis vraiment désolée, mon cher Monsieur, de vous fair grimper au ciel comme ça sade hon – derefter kommo vi öfverens om att jag om måndag afton kl. 8 skulle göra teckningen af henne.
Paris, Nationalfesten d. 14 Juli 1882 14. heinäkuuta 1882
Hotel de Ville har nu om möjligt flere statyer än förr och en del af Paris mest berömda barn: Jean Goujon, Beaumarchais Moliére m.fl. stå i en halfcirkel ute på platsen framför hufvudingången: det hela föreföll utmärkt stiligt – Öfverst från tornet skimrade ett enormt R.F. och på sidotornen stodo Liberté – Paix.
Kjöbenhavn d. 20 sept 89. Rosenvænget 20. syyskuuta 1889
I förrgår på teatern, sett Abracadabra; roligt att se en välspelad Holberg, endast jämförligt med Molière på Theatre Français; Olof Paulsen är mästerlig.
Paris 10 dec. sent på qvällen 10. joulukuuta 1889
Edelfelt tackat Coquelin å Annie och Berta Edelfelts vägnar; berättat att de en vecka efter föreställningen suttit med Molières text och påmint sig hur Coquelin sagt replikerna.
Coquelins klädsel såg lustig ut; hans hem är vackert; salongen är i Louis XIV:s stil med Molière i marmor.
Paris 21 mars (mi-carème) 95 21. maaliskuuta 1895
Kiki brinner af lust att lära sig franska. I dag kommer Anna Knorrings Mlle Fanny en gammal parisisk bonne, som för 1 franc lektionen skall lära honom Molières språk. Han, K., är mycket vigtig och sätter stor lit till, sin förmåga att lära sig. Både han och Sanny lefva i den (förhastade) öfvertygelsen att de voro tyska språket mägtiga i Berlin. Lustigt nog kan Kiki en hel hop tyska ord.
Paris måndag 30 maj 1895 [april] 30. huhtikuuta 1895
Det vore roligt att få kartongen till Pehr Brahe på nästa Salong – jag får den nog färdig om jag vill. Alla äro mycket förtjusta i den nya skizzen (alldeles olik den förra) och i de teckningar jag i dessa dagar gjort (biskopen och professorerna. Jag har haft en utmärkt modell, Langrand, som stått för Gérôme (de flesta figurerna i Molière hos Louis XIV) – och stått modell i Paris sedan 1851. Han är så ytterligt värdig när han får en ecklesiastisk kostym på, så tapper när han drar på sig ett kyller och så inne i sin rôle att det är helt lustigt. Men han tror sig också ha största förtjensten i de taflor han stått för.
Paris 28. (Jag tror det är den 28, onsdag är det i alla fall) mars 1900 28. maaliskuuta 1900
Faktiskt är en hel ny stad uppbyggd ut i Seinen, ett Venedig som räcker så långt ögat når. Det är isynnerhet om kvällen alldeles feeriskt, ty då ser man ej de många barbariska detaljerna. Det hela verkar som en sagostad, bizarrt och pittoreskt, men består ej för en lugn artistiskt pröfning Det är ändå bankirtidehvarfvets arkitektur. Sak samma huru det är, bara det verkar förbluffande och rikt. Usch en sådan tid vi lefva i! Längst borta på invalidhotellets facad rider Louis XIV. Han har alltid varit led för mina ögon, le roi soliel, men nu, då hans stenögon och mina råkades då vi skådade öfver all denna grannlåt med samma förakt kände jag en slags sympati för den som ändå skapat Versailles och förstod att uppskatta Molière.