Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

docent i experimentell psykologi

Petersburg torsdag afton 27. joulukuuta 1883
Det skall bli roligt att träffa Mille och Neiglick här. Woldemar Frenckell kom med tåget, men honom svärmar jag mindre för.
fredag afton 1. tammikuuta 1884
Neiglick lemnade ett kort här i går och jag skickade i dag efter taflorna. I morgon har jag bedt honom komma och äta frukost "a l'Ourse”. Han skrifver att han stannar här en vecka, således tycks det ej bli något af Coquelins Helsingforsresa. – Det var ena skamlösa pris han skulle begära – 100 mk lagen i Helsingfors, det är oerhördt.
Petersburg måndag 7/1 84 7. tammikuuta 1884
Med Neiglick har jag varit och ätit frukost – och var i går bjuden till hans far på middag. Stackars N. han sade mig, då han bjöd mig huru föga han trifdes hemma och huru gerna han såge att jag ej gjorde bekantskap med hans fars moitié, men då jag kanske kunde göra fadren nöje gick jag. Jag hade varit på juldagsfrukost hos Manzeys – kallt, kall skinka, fois gras o.s.v. – Däst och stinn kom jag derifrån för att kl. 5 äta en lika bastant middag hos Neiglick. Det gjorde mig ondt att se huru gossen led. Frun är en ganska ung och rätt vacker svenska, väl klädd, en sådan der rask bufellmamsellstyp – lyckligtvis tiger hon, och försvann strax efter middagen. Vi römmo och gingo på en mindre theater der chansonetter på tyska franska och engelska sjöngos. Der träffade vi en ingeniör Haartman, senatorns son, som förr varit i Normalskolan.
Petersburg d. 11 Jan 84 11. tammikuuta 1884
Jag har sett Coquelin 2 gånger – sist i Gringoire och Tartuffe. Gringoire gick ej i publiken här – pjesen är för fin och för välskrifven för dem. Han är mästerlig, Coquelin – isynnerhet i monologerna. Neiglick är der hvarje dag, och var dessutom hos C. en morgon på uppvaktning, få att få besked om Helsingforsresan. Denna blir ej af nu, men i nästa år lofvade han komma öfver Kjöbenhavn–Stockholm till oss.
Petersburg d 15 Jan 84 15. tammikuuta 1884
Har ni fått paketerna med fröken Cedercreutz? Jag skickade en borste åt Tante Gadd och ett par tofflor åt Butti för att hon ej skulle vara sämre än Anni. Victor Hugo bör bindas in för mina pengar – Neiglick har lofvat åtaga sig besväret, rekommendera bokbindare o.s.v.
Jag hoppas skicka flera böcker åt Anni från Paris. Jag måste bekänna att jag köpte två vackra böcker öfver gravyrens historia åt Anni, men fann, vid ett flygtigt genomögnande att de voro lämpligare för mig som målare än för henne – Och håller dem derför sjelf – de skulle dessutom ej ha intresserat henne. Med Neiglick skickar jag Cinq mars af Alfr. de Vigny åt Anni. Ledsamt att fröken M. ej var hemma i dag – Jag hade näml. lånat åt henne Edgar Poe, som jag köpt åt Anni också, men som jag nu ej kan skicka med Neiglick som reser i morgon.
Nu måste jag sluta, ty Neiglick kommer för att taga brefvet. Mera härnäst.
Petersburg 19 januari 84 19. tammikuuta 1884
Hvarför skrifver ni ej? Jag antar att sakerna kommit fram med fröken Cedercreutz och boken med Neiglick, men ingenting bestämdt har jag fått veta.
Har jag talt om att jag var på middag hos Runebergs och att vi alla följde Ingeniör Bergroth och den sanna qvinnan fröken Lupander till bangården. De ha nu kuskat på allt sedan tisdag afton, då middagen var, och komma först i morgon till Vladikavkas. Fröken L. moltiger, men hennes kavaljerer Jarl, Neiglick m.fl. påstå att hon hon är verldens intelligentaste qvinna – kanske hon pratar så mycket mer med dessa sina tillbedjare.
Odaterat Berlin 1. tammikuuta 1885
Edelfelt har haft roligt med Neiglick, "Mille" Cedercreutz, "Kalle" Lundström och magister Wasastjerna; vakande och drickande.
Neiglick, Öhrnberg, Wasastjerna har vakat och druckit; "Calle" Lundström, "Mille" Cedercreutz och Edelfelt har bildat "slapp opposition".
Neiglick är gladare och lugnare; Edelfelt tror det gör honom gott att vara i Leipzig.
Paris onsdag d. 25 1. tammikuuta 1885
Det var roligt att träffa Neiglick i Berlin; Edelfelt har mera gemensamt med honom än med de andra; han är inte längre "hypernervös".
Paris 27 dec 85 27. joulukuuta 1885
Männen i den "Meyerska-Hagelstamska-Neiglicksa klicken" är märkvärdigt pojkaktiga; de saknar det chevalereska och "savoir vivre"; Neiglick den "bästa" av dem; deras uppfattning om Edelfelt är att han är kall och "verldsmannaaktig"; "parbleu" [för tusan! min själ!] utbrister Edelfelt som finner dem uppblåsta och uppfyllda av sig själva.
Paris d. 6 februari / lördag 1886 6. helmikuuta 1886
Kotteriet med Neiglick, Tavaststjerna, Jarl [Hagelstam] har inte varit bra för Meyer Söderhjelm.
Monte Carlo d. 29 mars 1886 29. maaliskuuta 1886
Neiglick är i Paris; snuvig som Edelfelt, men glad att se Paris igen och glad att komma bort från de lärda i Leipzig.
Paris d. 3 april 86 3. huhtikuuta 1886
Neiglick har kommit på besök genast; pratade om Bang, den moderna psykologin; om tant Lupander, hennes dotter, Hagelstam, som uppvaktar Ellan de la Chapelle, språkfrågan, pessimism, Meyer Söderhjelm, skridskoåkning, estetik, Otto Muncks död m.m.
Paris, Tisdag d. 6 april 86 6. huhtikuuta 1886
Senaste söndag var Edelfelt hos Vallgrens med Söderhjelm och Neiglick.
Om Neiglicks nervositet: den ena minuten är han Herman Bang, den andra minuten sover han halvstående.
Paris, Onsdag d. 14 april 1886 14. huhtikuuta 1886
Har talat med Neiglick om det förstörande "tusenkonstnärskapet" i Finland.
Paris d. 17 april 86 17. huhtikuuta 1886
Edelfelt ska gå med Neiglick till Daudet.
Edelfelt tycker att Neiglick borde koncentrera sig; den experimentella psykologin verkar vara för matematisk och exakt för honom; borde Neiglick skriva något skönlitterärt? Synd att Neiglick ska bli en "tidningsskrivare", hans ståndpunkt är nu den "bättre journalistikens".
Mademoiselle Membrée sjöng Madame Rotschilds sång, uppträdde med komiska scener, bl.a. en som Coquelin brukar uppträda med; hon är om möjligt nervösare än Neiglick.
Paris Påskafton 86 24. huhtikuuta 1886
Edelfelt har tillsammans med Meyer Söderhjelm, Neiglick, Amic, Dagnan och Aublet varit på andlig Wagnerkonsert på långfredagen; i publiken Bonnat och Puvis de Chavannes.
Meyer Söderhjelm bor med Neiglick.
Äter påskägg med Neiglick i kväll, går sedan till Vallgrens.
Paris d. 28 april 86 28. huhtikuuta 1886
Edelfelt har fått visiter av Waldemar Churberg, Neiglick, Meyer Söderhjelm och Baude.
Neiglick är den finkänsligaste i det "unga Finland", men Söderhjelm och Tavaststjerna är lösmynta och pojkaktiga.
Neiglick och Söderhjelm har varit osams i fjorton dagar.
Edelfelt vill gärna umgås med Neiglick, men får alltid Söderhjelm på köpet eftersom de bor tillsammans.
Konni Zilliacus har utvecklat hästvetenskapens teorier för Neiglick.
Paris, tisdag d 18 maj 86 18. toukokuuta 1886
Har fått ett lustigt brev av B.O. Schauman, som skriver att han förstår "Lördagskväll vid Hammars" först sedan han sett den franska titeln och reproduktionen i Figaro-Salon; Schauman är förgrymmad över Meyer Söderhjelms och Neiglicks artiklar; Edelfelt antar: troligen för att de inte är "tillräckligt värdigt hållna".
Paris d. 14 dec 86 14. joulukuuta 1886
Edelfelt har fått brev från Neiglick som arbetar på sin disputation [avhandling]; Neiglick kommer snart till helisngfors och på vårvintern till Paris för att skriva om de sympatiska drifterna.
Paris d. 24 mars 87 24. maaliskuuta 1887
Edelfelt skulle vilja skriva ett långt brev som svar på Alexandra Edelfelts brev med Helsingforsnytt, men har inte tid; han känner sig på skämtsamt humör och skulle vilja berätta för modern om balen som ordnades för prins Eugen, om middag på cercle militaire med en halvtokig svensk kapten Ridderstad, om porträttmodellen Mademoiselle Elisabeth Grosjean och om Neiglick.
Neiglick kom föregående dag när Mademoiselle Grosjean satt modell.
Neiglick menar att Mademoiselle Grosjean är ett "tämligen tarvligt fruntimmer"; det tycker inte Edelfelt.
Edelfelt träffade Neiglick på Café de la Regence; Neiglick talade hela tiden utan sammanhang; Edelfelt bjöd på middag på Lucus; Neiglick talade om fröken Lupander, Tavaststjerna, Alexandra, Annie och Berta Edelfelt, om Neovius, disputationen, särskilt om ett stående lån i en bank med en savokarelare Savander och en viburgens som hette något annat [medlemmar av savo-karelska respektive viborska avdelningen (nationen) vid universitetet i Helsingfors].
Neiglick insisterade på att följa med på fröken Öhrströms koncert och somnade där, i raden precis framför prins Eugen, Celsings och Wahlberg; Edelfelt försökt rädda situationen genom att själv sluta ögonen och verka njuta av musiken, men kom sedan att tänka på att de snarare verkade fulla; Edelfelt försökte sedan skapa illusionen av att Neiglick var sjuk och han gick mitt i konserten.
Ute på gatan, efter konserten, fortsatte Neiglick berätta historien med Savander som om han inte hade sovit alls; Edelfelt insisterade på att Neiglick skulle ta en vagn hem och lägga sig.
Edelfelt hoppas att Neiglick är utvilad idag; Neiglick skulle må bra av att ligga stilla hos Westerlund.
Julia de la Chapelle genomgår en kur i Berlin, berättade Neiglick.
Det tar alltid några timmar att vänja sig vid Neiglicks prat och nervositet.
Paris d. 27 mars 1887. 27. maaliskuuta 1887
Föregående dag gick Edelfelt med Neiglick på Wagnerkonsert; duetten mellan Tristan och Isolde var förfärligt långtråkig, trots att Neiglick, som är förtogen med allt detta från Leipzig, förklarade innebörden, att två älskande själar ska försaka sin kärlek för att själva uppgå i "nirvana", "intet", "le néant"; "det är det moderna himmelriket" men Neiglick är själv för klok för att gå in på idén; Edelfelt tycker idén verkar dunkel, oklar.
Det är roligt att umgås med Neiglick fram till klockan åtta på kvällen; efter det somnar han.
Edelfelt och Neiglick träffade Chambure på konserten igår; Chambure bjöd på middag; Neiglick var pratsam ända tills sömnen kom.
Neiglicks kritik av Tavaststjernas roman [Barndomsvänner: ett nutidsöde (1886)] är utmärkt; Edelfelt har tänkt detsamma själv.
Det är roligt med en vetenskapsman som Neiglick som lär av livet lika mycket som ur böckerna; jämför med orientalisten Eneberg, flitig, trög, aktningsvärd.
Paris, d. 31 mars 87 31. maaliskuuta 1887
Neiglick har köpt en skrivmaskin i Köpenhamn och är mycket stolt över den; Neiglick och Edelfelt övade sig på att skriva med den och märkte att det behövs fingerfärdighet och koncentration för att använda den.
Neiglick reser idag till Troyes där en av hans vänner från Leipzig är professor i retorik.
Edelfelt har gått med Kuffmanns, Neiglick och fröken Törnebladh på "Orfeus i underjorden" [Orphée aux Enfers, en operett med musik av Jacques Offenbach].
Paris tisdag d. 12 april 87 12. huhtikuuta 1887
Edelfelt har nåtts av nyheter om Weckström som har försnillat pengar och betalat spelskulder med pengar ur intendentkontorets kassa; Neiglick och Edelfelt var först uppskakade innan det gick upp för dem att det inte var den hederliga Sasha Weckström som hade försnillat.
Neiglick är sig lik; han har skjutit upp sin "sovtimme" till senare på kvällen.
Edelfelt har blivit presenterad för några av Neiglicks bekanta, som är "hyggliga" och intelligenta vetenskapsmän; Neiglick umgås med dem dagligen och är som i "Abrahams sköte" [ett uttryck för paradiset].
Paris d. 18 april 87 18. huhtikuuta 1887
Neiglick har haft tandvärk och låtit norrmannen Heide dra ut en tand.
Paris d. 27 april 1887 27. huhtikuuta 1887
Neiglick förde Ellan de la Chapelle på föreläsningar till Sorbonne [universitetet].
Paris, söndag d. 8 mai 87 8. toukokuuta 1887
Edelfelt har bjudit Ellan de la Chapelle, Chambure och prins Eugen på vernissagen hos Petit; han var själv trött och rädd för att somna som Neiglick brukar göra.
Paris d. 12 maj 87 12. toukokuuta 1887
Neiglick och W. Runeberg var Ellan de la Chapelles kavaljerer då Edelfelt målade.
Edelfelt träffar sällan Söderhjelm och Neiglick.
Neiglick har inte fått stipendium från kanslersmedlen och är förbittrad på Bruun.
Paris d. 5 juni 87 5. kesäkuuta 1887
Edelfelt var föregående dag bjuden på middag av Neiglick, Söderhjelm och Clopatt; de ordnade middagen för sina franska vänner, unga studenter, medicinare och journalister; middagen påminde Edelfelt om den tid då han själv var ung och skrålade och höll tal i Quartier latin tillsammans med vännerna Bastien, Weir och "hela bandet".
Paris d. 8 juni 87 8. kesäkuuta 1887
Edelfelt umgicks i förrgår afton tillsammans med Schulténs och Neiglick.
Den unga fru Schultén är förståndet själv; hon ställde sig på Neiglicks och Edelfelts sida mot Schultén i en diskussion om politik.
Paris 17 maj 88 17. toukokuuta 1888
Edelfelt har läst i tidningen om Topelius och Neiglicks tal för Bjørnson, och om Bjørnsons rörelse och entusiasm.
Paris 30 juni 88 30. kesäkuuta 1888
Skrattat åt resultatet av Minusinsk-expeditionen; kåseriet i Nya Pressen var bra, var det skrivet av Neiglick?
Paris 28. Okt 89 28. lokakuuta 1889
Ledsamt att Neiglick har tyfus; det nedsätter hans arbetsduglighet och "nervspänstighet" för en längre tid.
Belfort (stationshuset) lördag 9 nov. kl. 5 e.m. 9. marraskuuta 1889
Läst den uppskakande nyheten om Neiglicks död i tidningen; Alexandra Edelfelts brev kommit till Ellan då Edelfelt redan rest.
Sörjer Neiglick; tänker på honom hela tiden.
Neiglicks död är en stor förlust för Finland; den enda trösten är att han nu slutade mitt i sin bana: han hann inte bli slö, tokig eller obotligt sjuk; hans eftermäle kommer inte att fördunklas av "andlig skröplighet".
Sedan Runeberg, Snellman, Cygnaeus har ingen så litterärt begåvad vetenskapsman som Neiglick funnits; nu kommer dumheten, viktigheten, trögheten igen att husera.
Tänker på Neiglick hela tiden; det är så hemskt med frun och det lilla barnet.
Neiglick skulle ha varit lycklig över Coquelin; tänk på alla festtal han skulle ha hållit.
Montbéliard 12 nov. 89 12. marraskuuta 1889
Tänker hela tiden på Neiglick, hans förtjenster och genialitet; hans fåfänga och nervositet försvinner ur minnet; hans död är en förlust för Finland; på lång tid kommer det inte att finnas en ung lärd i vilken "professorn inte dödat människan".
Montbéliard 15 nov 89. 15. marraskuuta 1889
Alexandra Edelfelts brev om Neiglicks begravning gått Edelfelt "djupt till hjertat"; tänker på Neiglick varje dag.
Tänkt telegrafera till Alexandra Edelfelt om en krans med band i tre färger till Neiglicks begravning, men såg av Alexandra Edelfelts brev till Ellan att begravningen redan ägt rum.
Alexandra Edelfelts, Ellans och Edelfelts gemensamma tanke att Edelfelt ska måla ett porträtt av Neiglick till Nyländska studentavdelningen; ska måla porträttet under vårens lopp; kan Alexandra, Annie eller Berta Edelfelt få tag i goda fotografier av Neiglick, så låt Nyblin förstora dem i naturlig storlek.
Paris 22 nov. 1889 22. marraskuuta 1889
Roligt att höra om Coquelin och Annies och Berta Edelfelts entusiasm; Coquelin är utmärkt som Mascarille; om detta hade varit i fjol, hade Edelfelt och Neiglick båda kunnat vara med.
Vem skriver nu teaterrecensioner i Nya Pressen? Neiglicks död är en oersättlig förlust; Neiglick var Finlands öga mot Europa på samma sätt som Peter den store ville göra Petersburg till Rysslands öga mot Europa.
Ingen kan skriva som Neiglick; Tavaststjernas dikter var "kånkiga och tunga"; Edelfelt: varför publicera dem?
Julafton kl 12 på dagen. 24. joulukuuta 1889
Tycker om Ahos stil; han har mera talang än Tavaststjerna, vars dikt vid Neiglicks grav Edelfelt inte kan förlåta honom.
Tisdag 11 febr 90. 11. helmikuuta 1890
Carolus Duran talade länge med Edelfelt på konstsocietén igår; han påminner om Neiglick; varför fick neiglick inte skriva sin bok om de sympatiska drifterna?
Paris 15 [med blyerts 16] maj 1890 16. toukokuuta 1890
Det ser ut som om Edelfelt bara skulle ha levt i sus och dus, men som Mechelin skulle säga och som Neiglick skulle ha ha härmat så bra: under detta finns en bred bas av idogt arbete; först porträttet av Marcel som är färdigt, sedan porträttet av Madame Cohen som är nästan färdigt, sedan illustrationer till Figaro Illustré till en novell av André Theuriet.
Paris 10 juni 1890 10. kesäkuuta 1890
Stackars Lille såg medtagen ut då de reste; Edelfelt: tror inte att Aina bryr sig ett dugg om honom; synd att Lilles resa fick ett så snabbt slut: det skulle ha varit bra för honom att komma loss från de finländska politiska frågorna och partitänkandet; Lille beundrar fortfarande den illegala studentavdelningen och kamratskapsandan med Grefberg, K[?], Pfaler, Lemström och Freudén; den som känt dem vet att de inte var några snillen; Neiglicks död var Nyländska avdelningens största förlust: han stod över alla andra.