Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

fransk journalist, diplomat, son till Louis Pasteur

Lähteet

Lördag. Okt 1880 16. lokakuuta 1880
Edelfelt sänder ett artigt och smickrande brev från en ung litteratör, Monsieur Jean Baptiste Pasteur, son till den store kemisten.
måndag d. 29 nov 80. 29. marraskuuta 1880
Monsieur Jean-Baptiste Pasteur har varit hos Edelfelt och läst upp sin artikel som ska komma i le Moniteur universel; artikeln är ytterst smickrande och har rubriken "Les ateliers des jeunes – III – Edelfelt"; Pasteur skriver att Edelfelt har en elegant och diplomatisk hållning, värdig en klubbman från Piccadilly; han ska skicka artikeln till Alexandra Edelfelt.
Fredag d. dec. 1880 1. joulukuuta 1880
Monsieur Jean Baptiste Pasteurs artikel har inte kommit ut ännu; han skickar tillräckligt många exemplar till Alexandra Edelfelt och ber henne översätta den för Helsingfors dagblad och sända in den med originalet.
Fjerdedag jul 1880. 28. joulukuuta 1880
Föregående dag var Edelfelt på middag hos Jean Baptiste Pasteur; dennes far Louis Pasteur var också där; den store kemisten må vara en av Europas främsta vetenskapsmen, men han hade något inte sympatiskt i sig; han kände bra till Finland och Sverige och man kunde i detta sällskap inte spåra den omtalade franska okunnigheten i geografi.
d. 24 Januari 1881 24. tammikuuta 1881
Hos M. Pasteur var jag häromaftonen på en större soirée. Der gjordes för mycket musik och tråkig musik. Det är höjden af vanvett att t.ex. sjunga arior ur operor i ett sällskap der hvarenda käft hört just de samma ariorna sjungas tusen gånger bättre på scenen. Men det är nu engång ett mode här, och fransmännen äro så litet musikaliska (d.v.s. rigtigt musikaliska) fastän de mycket syssla med musik.
Jag kan ej begripa hvarföre den mångomtalade artikeln af Pasteur ej kommit in i Moniteur. Måtte han blott ej ha kommit i gurgel med redaktionen – efter artikeln må han gerna göra det, men ej förut.
Monsieur Pasteur har just nu varit här och afbrutit min brefskrifning.
Onsdag d 16. febr. 1881 16. helmikuuta 1881
Mr Pasteur, fadren, har gjort mig den äran att beställa ett litet porträtt af sin son hos mig 1000 frs bara hufvudet. De öfriga porträtten i familjen äro gjorda af Henner och Dubois, det gäller således att göra något bra.
Sista lördags hade jag tänkt gå på Operabalen med Pasteur och d'Angély men var illa- mående och beslöt att ej gå, hvilket var förnuftigt, ty nu är jag frisk, hvilket jag troligen ej varit om jag skolkat den natten.
Söndag d. 27 Februari 1881. 27. helmikuuta 1881
Unge M. Pasteur har suttit några gånger för sitt porträtt. Med all respekt för honom, måste jag tillstå att han har ett ointressant hufvud att måla, och det blir derföre ingenting af tillsvidare – en massa krokis det är allt.
Torsdag d. 3 mars 1881. 3. maaliskuuta 1881
Igår reste Pasteur men hade dessförinnan bjudit mig på en afskedsmiddag. Det kostar på att från ett varmt och trefligt hem, från ett godt bord och ett beqvämt lif med ens förflytta sig till en liten by för att lefva i kasern, stiga upp kl. 5 och exercera hela dagen. Det är visserligen ej mera än 14 dagar men det är ändå tråkigt, isynnerhet för vännen Pasteur som förefaller vara temmeligen utpräglad goddagspilt.
Får se om Gubben Pasteur lyckas komma till någon lösning af denna stora fråga rabies canina. Han anställer alla dagar experiment i sitt laboratorium, och hoppas vinna vigtiga resultat. Hans son talade om att hans patienter, en massa gulna hundar i burar, erbjuda den sorgligaste anblick. Något som vackert talar för Pasteurs (fadrens, naturligtvis) oegennytta, är att han ännu ej är rik, ehuru man ofta upprepat att hans kemiska upptäckter inbringat Frankrike mera än hvad hela fransk-tyska kriget kostat.
Paris fredag d. 12 mars 81. 12. maaliskuuta 1881
Pasteur säger alltjemnt att han väntar med otålighet på artikeln får se huru det går.
Paris d. 18 mars 1881 18. maaliskuuta 1881
Pasteur är återkommen från sin militärtjenst och har just nu varit här för att höra när han åter kan få sitta.
Paris d. 26 mars 1881 26. maaliskuuta 1881
I morgon séance, Pasteur, så en olycksalig aqvarell som jag lofvat till den 30.
Paris d. 7 april kl 5 e.m. 7. huhtikuuta 1881
Jag har skickat Pasteurs artikel till Mamma, Bos och Dagbladet, samt Croizettes porträtt till Paul Etter och Mamma. Måtte de nu öfversätta artikeln något så när menskligt.
Toledo d. 4 maj 188[1]. 4. toukokuuta 1881
Bra gerna skulle jag genast efter återkomsten till Paris resa hem till Finland, men det är mig omöjligt. Jag skall ju måla en tafla åt Maclean, göra Pasteurs porträtt färdigt, samt måla en reproduktion af min salongstafla.
Madrid, söndag d. 8 Maj 1881 8. toukokuuta 1881
Jag hade här hos Dominique två brev emot mig från Berndtson och Pasteur, båda angående salongen och mina taflor, hvilka tyckas vinna erkännande hos publiken och pressen i Paris flere köpeanbud har Berndtson, som är min kommissionär, fått på Chez l'artiste och Pasteur talar om att alla tidningar inregistrerat mina 2 dukar bland dem som de rekommenderat åt allmänheten d. 2 maj.
d. 20 Juni 81. 20. kesäkuuta 1881
Pasteurs porträtt är nu underkastadt familjens kritik och de som alla andra porträttafsynare finna att der är något i ögonen – om en stund väntar jag gubben P. En kritiker journalist som hört talas om porträttet men ej sett det, talar dock, i den medsända artikeln om detsamma.
Paris d. 7 april 1882 7. huhtikuuta 1882
Pasteur är i Rom, 2dra legationssekreterare, men kommer hit i maj, till fadrens intagande i Akademin. Gubben lärer arbeta flitigt på sitt inträdestal, och har derföre ej kunnat sitta för Berndtson.
Paris 16 Juni 1882. 16. kesäkuuta 1882
I går och förrgår sprang jag hela dagen för Bos Shaumans bok – Portalis, och några andra bibliofiler som jag rådfrågade (Portalis bjöd mig på frukost i går) menade att boken var värd omkr. 500 frcs, emedan exemplaret var smutsigt, illa inbundet och med för smala marginaler – skulle det varit rent, inbundet i maroquin och med större kanter vore det värdt 1500 – att ett exemplar såldes 5000 beror derpå att detta tillhört Marie Antoinette och hade hennes chiffer och namnteckning hvilket mycket förändrar saken. De flesta bibliofiler ha boken Portalis rådde mig derföre att sälja den åt någon antiqvarisk bokhadlare. Jag var hos 6 hvilka alla bjödo 300, 350 o.s.v. den siste bjöd 400 och jag sålde den. De 400 frcs skall jag i Dag skicka Schauman. – Har jag gjort en dumhet? Säkert är att jag ej skulle ha fått mycket mera för den i alla fall, äfven om jag sprungit ännu en dag. – Berndtson och Pasteur ha nu haft att göra med saken ett års tid och det har ej blifvit något af.
Petersburg söndag afton 30. joulukuuta 1883
Detta bref kommer troligen fram på tisdag morgon. Jag tar Mamma derför i famn och önskar Eder alla af allt hjerta ett godt nytt år och Guds välsignelse, och säger eder tack för det gamla, likasom tack för hvarje år. Hvad jag är lycklig att ha Eder – friska glada och goda – Gud vare med Eder! Jag har en massa bref att skrifva i afton – till Kaufmann, Krohn, Pasteur o.a. samt en helt paket visitkort att skicka till vänner och bekanta i Paris till nyåret Jag säger Eder derför farväl. i morgon afton hoppas jag kunna skrifva några ord innan år 1883 går till hvila. Helsa alla hjertligt från Atte.
Paris onsdag d. 25 1. tammikuuta 1885
Har lämnat [visit]kort hos Pasteurs med son och sondotter som är på landet.
Paris, Lördag 11 april 85 11. huhtikuuta 1885
Jean Baptiste Pasteur vill att Edelfelt besöker Louis Pasteur i hans laboratorium; måste telegrafera återbud till Kaufmann som har bjudit till frukost.
Paris söndag d. 28 juni 85 på aftonen 28. kesäkuuta 1885
Edelfelt ska bestyra om att konstverken blir ivägskickade, och föra unga Pasteurs porträtt till Madame Pasteur.
Paris d. 5 December 5. joulukuuta 1885
Har varit tillsammans med unge Pasteur på Edenteatern, såg baletten "Speranza".
Nizza d 11 mars 86 11. maaliskuuta 1886
Unge Pasteur har blivit utnämnd till legationssekreterare i Rom.
Paris, tisdag d. 11 maj 86 11. toukokuuta 1886
Jean-Baptiste Pasteur blir ambassadsekreterare i Rom.
Jean-Baptiste Pasteur tror att Louis Pasteur ogärna skiljs från porträttet, ifall Edelfelt inte målar en replik.
Edelfelt har bjudit Jean Baptiste Pasteur och Amic på middag på restaurang Ladoyen som tack för den vänlighet de visat; det hällregnade men stämningen var god.
Paris d. 14 maj 1886 14. toukokuuta 1886
Edelfelt gick med Pasteurs besked till Turquet; men Jean Baptiste Pasteur har berättat att familjen har ändrat sig: Madame Pasteur d.ä. och d.y., Madame Vallery-Radot och hennes man; de är rädda för att reproduktionen aldrig blir av.
Edelfelt har gjort visit hos Léon Bonnat med Jean Baptiste Pasteur på Louis Pasteurs uppmaning; Bonnat var "utmärkt hygglig"; han menar att Edelfelt och Krøyer är det bästa skandinaverna som ställer ut i Paris just nu.
Beskedet till Turquet är: staten får porträttet av Louis Pasteur först då Edelfelt har målat repliken; alla är nöjda med denna lösning; Edelfelt skickar Jean Baptiste Pasteurs svar till Alexandra Edelfelt som bevis för detta.
Paris d. 23 maj 86 23. toukokuuta 1886
Brev från Jean Baptiste Pasteur: Edelfelt är föreslagen för hederslegionen fast han inte har gjort ett "courbette", krumsprång, för att uppnå det; tala inte om det hemma, eftersom saken ännu kan gå om intet.
Paris d. 24 maj 86 24. toukokuuta 1886
Kergorlay satt dåligt [modell för porträtt] i dag, och satt nästan inte alls då Jean Baptiste Pasteur gjorde visit.
Paris d. 12 maj 87 12. toukokuuta 1887
Jean Baptiste Pasteur ber Edelfelt måla ett porträtt av deras bekanta fru Holmblad i Köpenhamn för 2500 franc; Edelfelt skulle i så fall måla fyra timmar om dagen, frun skulle inte orka sitta mer än så, och sedan skulle han kunna umgås med Alexandra, Annie och Berta Edelfelt; porträttbeställningen skulle inskränka en vecka på den finska resan.
Paris 5 april 88 5. huhtikuuta 1888
Jean-Baptiste Pasteur har skickat en stor italiensk mässhake som bröllopspresent.
tisdag 17 mars 90 17. maaliskuuta 1890
Edelfelt kommer ihåg Bocher, familjen Orleans högra hand, som skrev dubbla summan på sin check; Pasteurs och Chambure och alla fransmän Edelfelt har haft att göra med; tycker att herr Lyon kunde skynda sig när han fått ett porträtt som anses bra för halva priset.
Köpenhamn 2 maj 92 2. toukokuuta 1892
Pasteur kommer till tillbaka först den 15 – vi komma således icke att råkas tänker jag, förrän jag kommer tillbaka här igenom Köpenhamn. –
Köpenhamn måndag 16 maj 1892 16. toukokuuta 1892
Pasteur är ännu ej här och jag har ej hört något från honom.
Köpenhamn pingtsafton 4 Juni 1892 4. kesäkuuta 1892
Pingstdagen var jag på middag hos Pasteur. Frun har förlorat sin mor och har den obehagligaste process med brodren om arfvet. Hon var djupt bedröfvad och han var ej heller så glad. –
Kobenhavn måndag 19 juni 1893 19. kesäkuuta 1893
I afton skall jag gå och äta middag hos Pasteur som jag ej sett på en evighet
Nu måste jag gå till Pasteurs.
Stockholm midsommardagen 93 24. kesäkuuta 1893
I går i Kbenhvn bjöd jag Krohns på middag, som var lika så lifvad som hjertligt – Mario var med. Det är ändå så herrligt att känna sådan sympati och vänskap i luften. Till båten kom Pasteur och sade att Carl Jacobson (Mecenaten) vill ha sin yngsta dotter målad af mig. likaså har jag fått beställning på 2 stora porträtter af grefven och grefvinnan Moltke-Bregentved – när skall allt detta ske?
I förrgår var jag på middag hos Pasteurs, helt diplomatiskt grefven o. grefvinnan d'Aunay, franska ministern, furst och furstinna Kudascheff (min sista kärlek, hvad hon är söt!) samt en ung grefve Moltke, sjöofficer, son till vår ambassadris i Paris. Han är ett porträtt af sin herrliga mor – rolig, sympathisk. Han kände mig och Ellan ypperligt genom förälddrarnes berättelser.
Kjøbenhavn d. 24 Juli 93 24. heinäkuuta 1893
Efter en mycket stormig resa kom jag hit sjövägen. Det var högst egendomligt att komma till Kbhvn och icke träffa en bekant menniska – Krohn i Wien fru Krohn vid Helsingör, Otto Benzon i Skodsborg – jo Pasteurs träffade jag och åt middag der i går afton.
Kjobenhavn 26 juli 1893 hos Pasteur. 26. heinäkuuta 1893
Efter 2 dagars uppehåll på Bregentved blef jag pr telegraf kallad hit till prinsessan Marie, som hade lust att visa mig sina arbeten. Om lördag komma Kungen och Drottningen tillbaka från England och då är det slut med den sköna friheten för henne. Alltnog, igår fick Moltke ett så lydande telegram: Inviteret på frukost sammen med hr Edelfelt, vil de tillade ham komme – Marie prinsesse af Danmark." Hvilken frukost? Hvar? Hos oläsligt, hos Moltke-Hvitfeldt allmän hufvudbry – först om 3 timmar då jag fick Pasteurs telegram förklarades gåtan.
I dag har jag således varit hela dagen med den söta prinsessan och jag har icke kunnat se mig mätt på hennes egendomliga typ, hennes bourbonska fina näsa, nätta ögon, och lustiga mun. Distingerad är hon alltid, hvad hon än säger och gör Det är en sådan underlig blandning af timiditet och aplomp hos henne. Hon säger vågade saker med en mild flickröst och rodnar – rysligt ung är hon, och som förr påstår jag att hon påminner om Lilly Etter i sättet. hon visade oss efter frukosten hos Pasteur (der det ej vara andra än vi 4) allt hvad hon hade i gula palatset – familjeblenader, taflor, skulpturer och keramiker. Idéer har hon och kan mera än de flesta amatörer. Hon har talt om att låta måla sig af mig (det vore ett roligt porträtt) men som hon är på vippen att skänka kungahuset en ny prins, kan detta ej göras nu.
Bregentved Haslev Söndag 6 aug 93 6. elokuuta 1893
Hvad det är roligt med Koki. Jag skall be Pasteur och Krohns ta hand om honom – likaså grefve Emil Moltke – får se om jag sjelf får i honom under det dygn jag är i Kjobenhavn.
Bregentved 11 aug 93 11. elokuuta 1893
Just nu har jag fått en mycket vänlig inbjudning till Glorup på Fyen, till Moltke Hvitfeldts. Pasteur resa dit på en vecka och grefvinnan vill att jag ändtligennu skall infria mitt gamla löfte att komma dit. Emellertid kan jag ej nu, då hvar minut är på förhand disponerad.
Det vore bra roligt att träffa Koki den förmiddag jag kommer att vara i Kbnhvn. Jag har redan rekommendat honom till hofchefen gr. Moltke, som sade att han bestämdt ofta kommer att träffa honom, likaså till yngsta brodren Erik Moltke. Dessutom skall jag be Pasteur och Krohns ta hand om honom.
Kjøbenhavn 9 april 94 9. huhtikuuta 1894
Moltke förde mig in genom en massa salar, in i diplomat salen, der också länsgrefvarne stodo. Der var det som på eget hemman,ty Pasteur, Madame Pasteur och Koki kommo jublande emot mig grefve D'Ormesson kände också igen mig stax – jag togs omhanda af ryska legationen och grefve Muraview som kom i hog mig från Paris då rättades lederna – en maskalk kommer in, slår i golfvet med en silfverstaf, alla ryggar krökes och alla damer niga till jorden och en träder deras majestäter följda af hela familjen – Först kom kungen Muraview presenterrade mig som "une de nos gloires"– och kungen genmälte: Mais comment donc, je connais M. Edelfelt et nous avons pu admirer ces oeuvres ici à Copenhague meme –, så kom drottnigen, döf, stendöf och aimabel, tog mig för en annan och sade med ett älskvärdt leende "vous venez en doaite ligne du Caucase n'est ce pas" Muraview protesterade, men det halp ej, hon höll på sitt Kaukasus. – Senare på aftonen hade jag äran länge samtala med hennes Majestät men hörde ej mycket af hvad hon sade.
Och så började dansen. En adjutant får tag i mig och befaller mig att dansa andra kadriljen med prinsessan Marie, i detsamma spela första françaisen upp och jag ser till min förskräckelse att de kungliga icke lemna sina troner, utan att jag också snart måste stå deruppe, samt att kungen dansar ypperligt, med steg, annorlunda än vår française, och att alla hofherrarne och officerare dansa som i en balett i takt med en massa entrechats, och så tänker jag mig skandalen att dabba mig det var en pinsam stund – och jag beklagade mig för Pasteur. Allez toujours – moi je ne suis pas non plus se quadrille, je ne l'ai Jamais su. Och så spelades det upp till vals, och strax derefter till française. Jag hade gått fram till prinsessan, bekänt min okunnighet och frågat hvem hon ville ha till vis à vis – Hon valde Koki Etter och en fru Castenskjöld. – Och jag dansade så utmärkt sol, försökte hålla tankarna tillsammans och hade min blick ständigt föstad på hans majestät. Jag dabbade mig ej. Tänkte på att Mamma skulle ha varit stolt – ty jag stod, tredje paret från kungen – med kronprinsen och grefvinnan Moltke emellan. – Emellertid andades jag lättare här dansen var öfver, och fick då tid att njuta af "kudöljen" som visserligen var charmant.
Så superade man – jag med Pasteur, som sade att han sedan hela den der historien ej träffat en enda "vrai amie" och som derför uttömde sitt hjerta för mig. Han har haft det mycket tråkigt fastän hans prestige hos de kungliga isynnerhet pr. Marie vunnit och fastän hans rôle varit allmänt erkändt den bästa och mest patriotiska. Men det var besynnerliga saker han talte om emellertid – tillräckligt att skrifva en liten broschyr i modern politik. Måtte allt sluta bra emellertid. – supén var mycket fin, mest bestående af kalla saker – hummermayonnaise, paté de foie gras, inlagdt kött, farcerade saker m.m. och mycket champagne.
Pasteur och jag gingo genom alla salarna och det var mycket lustigt att se inne i den innersta sutto de kungliga och ministrarne. Det var en gobelinprydd sal med ena väggen täckt af silfver saker från golf till tak. Der var ryskt silfver, danskt silfver i otal och af förvånande dimensioner bl. a. ett helt skepp, några alnar långt, – förutom den silfverprakt som var på borden. –
Kjøbenhavn 18 april 1894 18. huhtikuuta 1894
Senaste måndag var det en stor officiell och grann middag hos Moltkes för Estrup som fyllde 69 år. Moltke steg upp upp och höll ett tal der han talte om alla de närvarandes beundran för honom. – Med utrikesministern baron Rheedz-Thott hade jag efter bordet ett långt samtal, angående Finland och ryska pressen – han frågade mig om allt detta – Han lär vara mycket förargad på prinsessan Marie för hennes inblandning i politik den senaste vinter, och som han ej kan komma åt henne fruktar Pasteur hans hämd. Det vore bra ledsamt om Pasteur skulle flyttas härifrån.
Kjøbenhavn 26/4 94 26. huhtikuuta 1894
Salongen på Champ de mars öppnades i förrgår, 24 april, således 14 dagar tidigare än annars. Jag är bra ledsen att ej ha fått vara med. (Sedan 17 år har jag utställt i Paris och sett alla salonger) men både Pasteur och Krohn ha sagt att jag icke bör låta tillfället att måla prinsessan Marie gå mig ur händerna, – båda försäkrar att jag får både heder och nöje af det. – Hon ligger så briljant för dig, netop, säger Krohn. – Hon vill också se Mammas porträtt och jag skall ta det med mig ditupp i öfver morgon.
Khvn tisdag 9 okt 94. 9. lokakuuta 1894
Pasteur är rasande på Rabens på mina vägnar. Unga Moltke Hvitfeldt likaså. Emellertid kan jag ej dölja att jag haft mycket nöje af att att åter vara i en stor stad – träffa Krohns, se en ypperlig Kröyer utställning äta frukost hos Pasteur, hela tiden känna mig bland rigtigt goda vänner som hålla af mig. Mamma skulle ha hört Pasteur! "Att behandla Edelfelt på det viset" – och så gick han med upplyftande händer genom våningen och suckade oh oh oh! Och fru Pasteur hade aldrig hört om sådant. Och Koki, högst lifvad af sin Baden resa fastän den kostat honom. Och Moltke Hvitfeldt, som sade: – det är ju ypperligt, så kommer ni till Glorup till mina föräldrar och med menniskor som uppskatta Er! – Ja – om det bara gälde nöjet. Emellertid synes Frederik Moltke bättre stämd mot porträttet medgaf att man ej kunde får fram alla miner på ett måleri. I morgon reser jag dit. –
Måndag 15 Okt. 94 hos Koki Etter Kbhvn 15. lokakuuta 1894
Går nu till Pasteur för att besvara prinsessan Maries utmärkt vänliga bref.
torsdag d. 18 Oktober 1894 Bregentved Haslev 18. lokakuuta 1894
Talte jag om att prinsessan Marie skrifvit ett mycket vänligt bref till mig? Pasteur har skrifvit till henne ett långt bref om alla mina mellanhafvanden med den danska adeln. P. har tagit min hämd på sin partage, och menar att om de plågar mig, så skola saken åtminstone blifva allom kunnig –
Ja, får nu se huru det går. Det kan lätt hända, i en smal vändning att jag kommer hem igen, om det icke går här med porträttet. Ingen menniska uppskattar mina sorger här annan än Pasteur. Krohn har som sagdt mycket annat att tänka på och menar bara att jag skulle måla det nya porträttet. Han som arbetar så mycket för intet, tycker att det är helt naturligt. – Jag börjar tro att jag icke duger till porträttmålare, jag är alldeles för subjektiv dertill. Kröyer, med hans "dygtighed" den fotografiska linsen i ögat som ser och ger den ytter formen lugnt, rigtigt, nyktert – han kan göra hvem det så skall vara – det blir alltid något deraf. Men om jag ej har rigtigt stort intresse för modellen, eller om det är ett hufvud som icke passar för mitt öga, om något i proportionen och uttryck plågar mig, så kan jag ej –
Bregentved 1 nov – 94 1. marraskuuta 1894
Säg Ellan att Pasteur resa ifrån Kbhvn i dag – han har blifvit utnämd till redacteur i Utrikesministeriet i Paris (han skrifver näml. briljant och hans diplomatiska noter äro beundrade af alla) får se huru länge han får vara der. Om han sjelf är nöjd med utnämningen vet jag ej.
Paris 26 mars 1895 26. maaliskuuta 1895
I söndags var jag på diplomatmiddag hos Moltkes. Ellan hade icke gifvit något lifstecken och sade sig vara illamående. Sanningen var att hon ej hade ett decolleteradt lif. Der, hos Ms var en ung Wachtmeister (hygglig och bildad som alla Wachtmeistrar) och mycket förtjust i Svenska bilder. – En holländsk baronessa, fru till en sekreterare, utmärkt söt (hon icke sekreteraren). Pasteurs voro der. Gubben som varit så dålig att han ej tagit emot, kan knappt röra sig (han har haft sitt fjerde slaganfall i vinter). De voro mycket nedstämda – saknade Köpenhamn och ansågo sig åsidosatta här vid utrikesministeriet. Han är redacteur vid detta ministerium – d.v.s. det är han som sätter upp alla diplomatiska bref och akter. Han har också förfärligt mycket att göra och är mindre betald än i Khmn.
Paris 9 april 1895 9. huhtikuuta 1895
I söndags var vi hos Pasteurs. Det var rysligt sorgligt att se honom. Han är nästan alldeles lam och talar med största svårighet – har dock hela sin intellekt i behåll. Han hade med tårar i ögonen suttit och sagt till sin son häromdagen "inutile, je suis un inutile maintenant." – Då han fick se oss ville han att jag skulle sitta midt emot honom. och så började han storgråta efter hvad som sades om hans vänskap för mig. han tog och tryckte min hand och såg på mig så att det kunde skära en in i själen. Och detta är en stor man, en af de största i detta århundrade – huru skall det då kännas för oss andra att vara brutna. Jag vet att han är troende: det är den enda trösten, mera värd än miljoners beundran och tacksägelser. – Men en man och en stor man har ändå något upplyftande och försonande ty man vet att Gud skall säga till honom: Du trogne tjenare.
Skärtorsdag 1895 11. huhtikuuta 1895
Jag har just nu afsändt ett telegram med bön om att Mamma, eller Annie eller Bertha ville vara så god och bestyra om tre kransar till den stackars Gunnar Berndtsons graf. En från Ellan och mig en från Pasteurs, en från "les amis de Paris" d.v.s. några fransmän, Forsberg Ville Vallgren och Hagborg. – Dessa kransar de två sista skulle ha trefärgade band. Skulle detta bref komma innan begrafningen ville jag gerna ha inskriptionen (enl. Pasteurs önskar) på den kransen À notre ami. M. et Mme J-B. Pasteur. på vår Till Gunnar Berndtson från Albert och Ellan Edelfelt. – Kransarna behöfva ju ej betalas nu – jag kan få räkningen hit så skickar jag pengar. – Förlåt besväret älskade Mamma!
Paris torsdag 9 maj 1895 9. toukokuuta 1895
Jag har börjat mina 2 barnporträtt i pastell. Den ena en 6 års englalik blond gosse, son till Dr Chantemesse, den andra en 5 års liflig, mörk, söt icke vacker men otroligt sympathisk unge, son till Comte de Rochefort.*) (*) icke slägt med Henri Rochefort, marquis de Rochefort Luçay.) Han, frun och båda Pasteurs, Jean Baptiste, voro här i dag. De äro, föräldrarna provinsadel, från Orléans, mycket hyggliga och enkla menniskor – de ha 4 söner, några fullvuxna, den här lille, som heter Noël, är den yngste. Han blir svår men intressant att måla. En sådan liten dugtig en! hans ben äro muskulösa och tjocka. Han heter Noël emedan han, som hans mor äro födda på julaftonen.
Det har varit ett regn af hederslegioner bland målarne nu, mest på Champ-de Mars. Bland de röda band som gjort mig mest glädje är det som gafs åt Muenier, Dagnans elev. Vi firade det hos Dagnans i förrgår. Jag känner mig der (likasom hos Pasteurs) bland rigtiga vänner och bland så utmärkt hyggliga fina menniskor – så propra, andligt och kroppsligt.
Paris 27 maj, (måndag) 95 27. toukokuuta 1895
För 10 år sedan funderade jag redan på att måla Roux – och nu har han ju blifvit en stor man och en verldsberömd man. – Han är något år yngre än jag – ytterst mager och hektisk med bruna ögon näsa lång och en brinnande genomträngande blick. Han föreläser gående af och an framför ett bord med microbkulturer i glasflaskor, bakom honom en stor svart tafla der han skrifvit upp de förnämsta punkterna i dagens föreläsning doktorerna Metschnikoff och Chantemesse råda mig ifvigt att måla porträttet, likaså Jean Baptiste Pasteur. Roux säger att han gerna står för mig alla dagar när jag bara vill.
Paris lördag 1sta Juni 95 1. kesäkuuta 1895
– J. B. Pasteur har blifvit utnämnd till 1ste sekreterare i Madrid. och han är mycket nöjd deröfver. Han skall emellertid först fara till Köpenhamn och packa och flytta, och kommer så kanske i juli augusti öfver Hangö till Finland på några dagar. Mamma behöfver ej rysa – det är den enklaste menniska på jorden litet klumpig i sina rörelser, men en klok karl och en vän à tout épreuve. Jag far väl till Imatra med honom.
Paris måndag 10 juni 95 10. kesäkuuta 1895
Jag har dessutom haft en dedicace af finl i XIX seklet att göra åt J. B. Pasteur, som i morgon reser till Madrid der han blifvit utnämnd till 1ste ambassadsekreterare. Jag har således varit förfärligt sysselsatt.
I går åt jag middag hos dr Chantemesse med Roux och några andra läkare jag gick sedan länge och spatserade med Roux – en slags asket, som ger en som menniska och vetenskapsman mycket att tänka på – d.v.s. man känner sig sjelf usel och tarflig inför en sådan verklig karl. – Han är illa klädd, lefver ytterst sparsamt är rätt grof och på sak i sitt språk – men han har det mest absoluta förakt för penningen. Han har allt som allt 7000 frcs som föreläsare i Institut Pasteur. och deraf ger han (säger hans äldsta vän, Chantemesse) 1000 åt fattiga systrar och slägtingar. Hanåker aldrig i vagn, utan tar omnibus eller går till fots. Vi gingo och talade om menniskans mål, om tid och evighet, arbete, vetenskap och konst. Det är roligt att så huru han ger Pasteur äran, och talar anspråkslöst om hvad han sjelf gjort. Han sade att de 2 sista seklernas stora män varit Newton, Linné, Lavoisier och Pasteur, alla andra bara arbetsmyror utan geni – och så hade han en utgjutelse om geniet som var utmärkt. "Le feu sacré", dess uppkomst och födelse i en menneskohjerna o.s.v. och han slutande också med att vetenskapen vet ingenting och att "de lärda vände om som åsmor och oläsligt" inför de allra fleste gåton i lifvet. Strindbergs kemi (ty vi talade om S.) sade han var bara dilettantins och hugskott. Som sagdt, jag vet ännu ej om jag skall måla honom och låta min Haikosommar slopas till en månad. –
Glion s. Montreux den 5 Juli 95 5. heinäkuuta 1895
Med Guds hjelp kommer jag efter om några veckor. Jag har ju Paris Dagnans, J. B. Pasteurs, Vallery Radots och Vallgrens så att jag icke är i sjön. – Dessutom Sophie Perrot och hennes syster (det är sannt, jag har glömt att helsa B. från S. P. som jag träffat 2 gånger.
Paris 10 juli 1895 10. heinäkuuta 1895
J. B. Pasteur kommer i dag från Madrid och reser 1sta Augusti till Köpenhamn för att flytta. –
Paris 15 Juli 95 15. heinäkuuta 1895
Jean Baptiste reser med fru och herrskapet Rochefort, om lördag till Köpenhamn der de stanna 14 dagar. Jag träffar dem således der. –
Söndag 27. 1. tammikuuta 1897
Far just nu till J.B. Pasteur äter middag med Chambure.
Paris, söndag d. 28 Mars 1897 28. maaliskuuta 1897
I afton skall jag till Madame Pasteur på middag, sedan jag besökt hans graf under institutet. Denna krypta, arrangerad af Jean Baptiste skall vara une merveille, efter modell af kyrkan i ravenne med mosaiker och steninläggning.
Paris, Café de la Regénce 28 maj 98 28. toukokuuta 1898
Vallery Radots och Pasteurs har jag ännu ej sett – väntar mig en vänlig uppsträckning för min försumlighet att skrifva.
Paris 1 Maj 99 1. toukokuuta 1899
Att vi i allra högsta grad har Europas sympathier är säkert. Det är en slags äretitel att vara finne nu – det har det för resten alltid varit! Mamma skulle ha hört hur ryssar, som t.ex furstinnan Eristoff talade om oss för fransmän – det var entusiasm och indignation, och samma tankegång som tolstojs, att Ryssland gjorde bättre i att följa och imitera Finland. Yves Goyot (f.d. ministern) Max Nordau, Pasteur allesamnan feu et flammes af indignation En klerikal författare Ponsonailhe likaså. Han har skrifvit en mycket vacker artikel (alldeles spontant) i en revy. för resten äro alla dreyfusarder för oss. Vallgren sade att Madame Menard Dorian ordentligt sörjer öfver Finland och dess öde. Hundratal menniskor kommo på de två vernissagerna och talade med mig om detta. t.o.m. alliancens vänner anse denna politik ytterst oklok och sörja deröfver.
i går var jag bjuden af Pasteur på fru Holmblad hvars (foster)dotter nu vuxit upp till en stor söt ung dam. Det är ändå utmärkt hyggligt folk. Det var så roligt att finna Pasteur vara ifrig revisionnist, färdig att brouillera sig med hvilke förmän som helst för denna saks skull.
Paris 4 maj 99 4. toukokuuta 1899
Om aftnarne har jag mest varit med Pasteur och Vallery Radots, utom tvenne aftnar, då hasarden fört mig tillsammans med Acku, hans gemål och svägerska fru Bratt från Göteborg.
Hos Pasteurs vilja de alla att jag skall måla att porträtt att Mme Pasteur, modren, nu. Jag har svårt att säga nej – emellertid besluter jag mig först efter den 15 maj.
I går afton var jag med Jean Baptiste Pasteur på Odeonteatern, ditbjuden af författaren Fabrice Carré. Hans pjes "Ma bru" är en farce-komedi, som gör att man får skratta kontinuerligt under tre timmar.
Söndag d. 21 maj 1899 Pingstdag. 21. toukokuuta 1899
Det är mycket elektricitet i luften här – Då man säger "Ja men om nu kassationsdomstolen säger nej till revisionen – svara alla mina bekantarevisionsvänner, Dayot, Roll, Pasteur: alors nous ferons une révolution – ni plus ni moins.
Paris 1 Juni 99 1. kesäkuuta 1899
Samma dag var jag hos Clémenceau på Aurores redaktion. Det är något högst märkvärdigt med detta tidningshus rue Montmartre, der dödsfienderna Intransigeant, l'Aurore, le Soir, m.fl. bo i samma trappa. Det var oro i luften den dagen (första dagen af Ballot Beauprés utläggning i Cassationsdomstolen) och Gatan utanför tidningslokalen var full af folk af detta underliga revolutionära, gråsvarta hemska tycke, som man aldrig ser annars i Paris. Emellertid har det ej blifvit revolution, så underligt det än gått till Déroulèds frikännande och Cassations domstolens utslag på samma dag (i går) med J.B. Pasteur gingo vi in i Palais de Justice, der båda processerna pågingo samtidigt. Hela trakten var strängt bevakad. Vi komma till dörrarna, men icke längre.
Måndag d. 12 juni 99 kl. 7 e.m. 12. kesäkuuta 1899
Här ha varit upprörda tider, må ni tro. I går slogos de igen, royalister och republikaner (med käppar och ölglas) på Armenonville. I förrgår stor bjudning hos Trarieux för Picquart. Coquelin gick dit, der hade varit en gripande scen då Matthieu Dreyfus föll rörd i Picquarts armar. Hos Pasteurs äro de ifriga Dreyfusader på institutet ännu mera Duclaux o. Roux äro ju bland de ifrigaste lederne. Men allt hvad snobbar heter äro emot – man kan ej vara rigtigt ArturMeyerskt pomaderad "galanthomme", cercleux, chic m.m. om man ej skriker Vive l'armée och à bas les juifs. Ingenting har indelat menniskorna såsom denna historia. Det värsta är att militärpartiet ännu vill döma honom, på grund af – gissa hvad! Jo Kejsar Wilhelms bref, som ju hvarje klok menniska måste hålla för grofva förfalskningar, men som de tro eller låtsas tro på. – Många ss. Anatole France, Clemenceau som jag talat med äro icke optimister. – Hela folket läser Petit Journal och tror blindt på Dreyfus skuld.
Paris 15 juni 1900 kl ½ 11 e.m 15. kesäkuuta 1900
Så kom Ellan och JB. Pasteur med fru, hvilka vi stämt möte med. Med dem voro vi i engelska paviljongen, som är mycket karakteristisk, inrättad som den är till boning åt prinsen af Wales, som kommer hit en af dagarna. Der finnas de herrligaste taflor af Reynolds, Gainsbourugh, Romney, Turner m.fl. Hela huset är mycket karakteristiskt engelskt, icke så mycket Studioaktigt som genuint engelskt, gammaldags med rum kopierade från slott på landet, allt patent som Morbror G. skulle ha sagt.
Paris 1 febr. 1901 1. helmikuuta 1901
Pasteur, som nu är anställd vid ministeriet här, gick upp till "le directeur du Protocole" Mollard, för att få höra något om mitt commanderie, och fick då, såsom närlagda telegram utvisar, (gif det åt Ellan) säkerhet om att jag var utnämdt, men tyvärr också visshet om att Saarinen och Gallén ej gått igenom. Att detta är ryska intriger står utom allt tvifvel. Också är Rob. Runeberg ej dem man som kan få igenom någonting. Som ni ser af telegrammet finnes ännu en utväg.
Bed Bertha tala om Pasteurs entretien med Mollard, för att folk skall få de huru mycket jag bråkat och ännu bråkar. Säg vidare att jag när saken blir officiel tänker skrifva ett bref till Konstnärsgillet, bilägga Leygues bref, mycket smickrande för den finska konsten, och utlägga allt.