Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

greve, konstnär, kammarherre

Granbäck d. 7 Augusti 72. 7. elokuuta 1872
Georg Pauli berättade om den nordiska konst- och industriexpositionen i Köpenhamn, där greve Georg von Rosens tavla "Erik den fjortonde undertecknar en dödsdom" liksom i Stockholm ska ha väckt uppseende och Georg von Rosen omtalas som Sveriges mest lovande konstnär.
Thorsdagen d. 8 Augusti 1872. 8. elokuuta 1872
Georg Pauli och Olof Sörling har vistats hela sommaren i Köpenhamn och har mycket att berätta om expositionen [nordiska konst- och industriexpositionen]; om Edelfelt hade mer pengar skulle även han bege sig dit för att se Hans Gudes, Georg von Rosens och Adolfph Tidemans tavlor, samt Thorvaldsens museum.
Granbäck d. 22 Aug. 72 (Thorsdag). 22. elokuuta 1872
Herrskapet Ahlberg bjöd honom till Skurö utanför Stockholm innan de åkte iväg; kapten Johan Ahlberg lovade om möjligt göra Edelfelt bekant med professor August Malmström och Georg Rosen.
Granbäck d. 27 Aug. 72. 27. elokuuta 1872
Janne Höckerts mor och syster, kaptenskan Fredrika Wahlbeck, tog emot dem; Edelfelt fick bläddra igenom Höckerts alla skisser och biblioteket; skisserna och karikatyrerna är mästerliga, bl.a. en teckning från Marstrand "La beauté de la ville" [stadens skönhet] med Laura Frenckell och beundrare, bl.a. greve Georg Rosen och Höckert själv; de fick se Höckerts grande medaille d’honneur av kejsar Napoleons instiftade hederslegion, samt alla skisser till den världsberömda tavla [Drottning Kristina och Monaldeschi] som öppnat vägen för Höckerts triumftåg på konstens bana; fru Wahlgren har som minne gett Edelfelt en litografi (gjord hos Lémercier i Paris) av Höckerts lappkapell.
Lund den 4 September 1872. 4. syyskuuta 1872
På expositionen fanns mycket intressant i möbelväg och i fråga om guldsmedsarbeten; bland konsten höll de svenska konstverken jämnast kvalitet; Edelfelt föredrog Alfred Wahlbergs och Johan Edward Berghs natursanna bilder framför de danska landskapen; i norska avdelningen utgjorde Hans Gude ett makalöst undantag med "Brudefærd" och "Sætergjenter som gå till Fjelds"; bland de danska konstärerna utmärkte sig figurmålarna Carl Block och Julius Exner, samt Wilhelm Marstrand; Johan Gertners porträtt av Frederik III och greve Gebhard Moltke Hvitfeld var mästerliga; huvudplatserna i svenska avdelningen intogs av Måren Eskil Winges "Tor och jättarna", Janne Höckerts "Lappkåta" och Georg von Rosens "Erik XIV"; Katharina [Karin Månsdotter], som liksom Göran Persson förekom på Rosens tavla, påminde om Moster Mintu (Helmina) Brandt; andra goda svenska målare var Fredrik Wilhelm Scholander och Egron Lundgren; Edelfelt ägnade mest tid åt att studera Per Wickenbergs "Vinterstycke med barn", som Carl August Adlersparre talat om; genretavlor av August Malmström och Ferdinand Fagerlin överträffade också danskarna.
Paris d. 15 Maj 74. 15. toukokuuta 1874
Edelfelt var med Thorsten Waenerberg på Café de la Regence då greve Georg von Rosen anslöt sig till sällskapet; von Rosen menade att Edelfelt borde åka till Brüssel och gå i lära hos Jean-François Portaels; i Belgien stod konsten ännu högt, medan den fullkomligt förfallit i Paris, hantverket hade totalt trängt undan idéerna; von Rosen gick ohyggligt åt Jean-Leon Gérôme och Léon Bonnet, men von Rosens avoghet kan bero på att han hos dem och i Paris överlag, inte har uppmärksammats lika som i München.
Paris, torsdag d. 8 Febr. 1877. 8. helmikuuta 1877
Edelfelts tavla såg blek ut mot Gustaf Cederströms, som överdriver färgen betydligt; den starka koloriten tar sig bra ut på salongen; Cederström har mycket ogjort, men gjort stora framsteg och blivit bättre än man på basen av den första ebauchen [skissen/utkastet] kunde vänta; Cederström är en hygglig karl och vinner på närmare bekantskap; han är tidigare officer och vill troligen imiterar Georg von Rosen i sätt och tal; han är släkt med Cronstedts i Helsingfors, med Gunnar Wennerberg och många människor Edelfelt känner i Sverige.
Paris d. 16 mars 1880 16. maaliskuuta 1880
Georg von Rosen förklarade att den som inte sett Diego Velasquez i Madrid vet inte vad måleri är; Rosen tänkte stanna där i tre veckor, men blev där i fyra månader.
Fjerdedag jul 1880. 28. joulukuuta 1880
På juldagen var Edelfelt på en ytterst fin, men inte särdeles rolig, middag hos Reuterskiölds; Lennart Reuterskiöld är för ceremoniös och formkarl; de kvinnliga gästerna var en sjåpig äldre grevinna Barck, en friherrinna Nordenfalk med pipig stämma och fröken Coyete; männen var attechéerna Carl Gripenstedt och Fredrik Wedel-Jarlsberg, två svenska doktorer, baron Georg von Rosen och Edelfelt; hela aftonen gav tomt intryck; fru Louise Reuterskiöld blir lite för mycket tillgjord grande dame.
Madrid, måndag d. 11 april 1881. 11. huhtikuuta 1881
Rosen var här i fjol, men hans talang tycka de vara temmeligen tvifvelaktig. Han lär ha gjort en dålig kopia af den sämsta Velasquez som finnes i Museo del Prado.
Stockholm onsdag afton 11. marraskuuta 1896
Här börjar det att reda sig galant. Alla äro utomordentligt vänliga, jag får måla på konstakademin, har börjat Leffler der, varit hos Rosen och Nordenfalk, skall i morgon till Cedeschiöld och Hofstallmästaren Sager, hvars fru jag sedan 4 år lofvat måla.
Stockholm måndag 16 nov, 96 16. marraskuuta 1896
Leffler är också mycket förekommande, och hvilka som äro det i högsta grad äro Rosen och Nordenfalk Looström som låta mig förfoga öfver akademin's lokaler som jag vill, ha egna nycklar o.s.v., jag är en ryslig matador.
Rosen tar emot som en suverän med ej obetydlig pose. Livréklädd betjent i strumpor och skor som tar emot ens kort – så föres man i ett väntrum, der det satt en hop folk och väntade. – men jag fördes in först – och der sitter då den lille grefve Georges v. Rosen i all sin herrlighet i ett litet utsökt möbleradt Gustavianskt kabinett med byster af Tessin, Sergel o.a. gobeliner och vaser – un luxe riche mais sévère. Jag påminte honom om att han kategoriskt rådde mig, 1872 på hösten, att slå mig på måleri, och han sade också att han med glädje påminte sig sin siare blick den gången.
Af honom och Looström får jag en Sergels byst af Gustaf d. III – Staten har formen (jag får betala gjutningen bara) – den blir rolig att ha. – om det än blir svårt med utrymmet i Brunnsparken. Men jag har hellre honom än Walter Runeberg, om också den senare är i marmor.
Till prins Eugen är jag bjuden på middag i morgon kl. 6. Rosen, Bergh, Björck, Cederström äro der också. Rosen sade att middagen var för mig.
I grunden är det tråkigt att i morgon gå och hänga på slottet hela förmiddagen. Men Leffler, Snoilsky, Rosen och andra hofmän mena att artigheten alls ej är densamma om den skjutes upp till en annan tisdag.