Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

fransk författare, greve

Lähteet

Paris d. 15 April 77. 15. huhtikuuta 1877
Charles Gounods nya opera är inte lika bra som Faust, men bland det bästa han har skrivit; ämnet är taget från Alfred de Vignys roman och handlar om Ludvig XIII:s gunstling markis de Cinq-Mars och hans kärlek till prinsessan Marie de Gonzagues och hans stämplingar mot Richelieu, samt slutligen hans avrättning; en riktigt utmärkt scen är då Marion Delorme blir fördriven från Paris av Richelieu och kommer till St Germain och beklagar sig för adelsherrarna, som svär hämd; herrarnas visa är riktigt ypperlig; orkestern återger 1600-talstidsandan förträffligt; i idyllen är Gounod mästerlig, men saknar dramatisk kraft.
Paris d. 16 Januari 78. 16. tammikuuta 1878
Alexandra Edelfelt har frågat varför Edelfelt aldrig talar om Pauline Ahlberg; de flesta kvällar Edelfelt varit hos Madame Jacquinot har Pauline varit borta eller tidigt gått upp på sitt rum; hon är helt absorberad av sina litterära intressen; hon har skrivit en samling litterära biografier, där hon skildrat Alfred de Vigny, Edgar Quinet; Pierre Jean Béranger; hon umgås med Madame Augustine-Malvina Blanchecotte, som tillsammans med Madame Louisa Sifert och Madame Louise-Victorine Ackermann bildar det mest uppmärksammade klöverblad av fruntimmer inom poesins värld; hon är ofta bjuden till Victor Hugo, François Coppée och Françisque Sarcey; Pauline tycker antagligen att Edelfelt är för okunnig i den nyaste franska litteraturen för att det skulle vara mödan värt att anförtro sig åt honom; han är nyfiken på hennes bok, han är säker på att den inte blir annat än en kompilation [sammanställning]; vad deras ömsesidiga förhållande beträffar så avslöjar inte ett ord eller en min att det skulle ha varit något mellan de två; denna likgiltiga, men inte kalla, vänskap, denna totala glömska av det förflutna, verkar komma helt naturligt, utan ansträngning.
Petersburg d 15 Jan 84 15. tammikuuta 1884
Jag hoppas skicka flera böcker åt Anni från Paris. Jag måste bekänna att jag köpte två vackra böcker öfver gravyrens historia åt Anni, men fann, vid ett flygtigt genomögnande att de voro lämpligare för mig som målare än för henne – Och håller dem derför sjelf – de skulle dessutom ej ha intresserat henne. Med Neiglick skickar jag Cinq mars af Alfr. de Vigny åt Anni. Ledsamt att fröken M. ej var hemma i dag – Jag hade näml. lånat åt henne Edgar Poe, som jag köpt åt Anni också, men som jag nu ej kan skicka med Neiglick som reser i morgon.