Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

aktivist, politisk författare

Paris d. 5 Maj 1875 5. toukokuuta 1875
*Familjen Zilliacus tanke om Lulle (Julian) Serlachius är riktig, bättre sällskap kan Conny Zilliacus inte få.
St. Petersburg – d. 3 Mars kl. ½ 12 på natten 3. maaliskuuta 1876
På eftermiddagen gick de till Konni Zilliacus som uppskattade deras besök.
Paris skärtorsdag – 78. 18. huhtikuuta 1878
Om Alexandra Edelfelt misstänker att grevinnan V[isen Ehrnrooth] har ett sammanträffande med Konny [Zilliacus] i kikaren skall Mamma inte följa med; skulle däremot hon bjuda Mamma på en resa till Paris via Carlsbad kommer Edelfelt och möter dem och följs åt med dem hem.
Paris d. 3 Juli 1878 3. heinäkuuta 1878
Mille (Emil) Cedercreutz säger att det blir bröllop mellan Konni Zilliacus och hans käresta redan i höst; Edelfelt tycker det är farligt om det är sant; Axel Antell skall också gifta sig, inte förlova sig som han förr brukade göra; bröllopet blir väl i Petersburg så Edelfelt får inte vara med om det.
Paris d. 22 Juli 1878 22. heinäkuuta 1878
Konni Zilliacus och Wisen Ehrnrooth må ställa till ett ståtligt bröllop, det är de skyldiga världen efter allt ont förtal de fått utstå; aktingsvärt i detta huvudlösa parti är deras uthållighet och lugn under världens kritik; Edelfelt tror inte han skulle vara av samma force [styrka] beträffande uthållighet.
Paris d. 21 april 1879 21. huhtikuuta 1879
Gunnar Berndtson har fått brev hemifrån; det ryktas att senator Henrik Wilhelm Johan Zilliacus skulle bli adlad; i så fall borde Konni Zilliacus vara nöjd över att hans skatt på nytt kallas grevinna och Visens pigor slipper uthärda sin matmoders förnedring; i samma brev talas det om att Ernst Gustaf Palmén skulle stiga i graderna och bli baron; efteråt drömde Edelfelt på natten att han blev utnämnd till hovråd och sedan till statsråd "statski savätnik" och var stolt över detta.
Paris d. 27 april 1880. 27. huhtikuuta 1880
Edelfelt har inte hämtat sig från förvåningen över Konny Zilliacus historia; alla var säkra på att det skulle gå på tok, men inte att det så snart skulle bli ett sådant spektakel.
måndag d. 29 nov 80. 29. marraskuuta 1880
Alexandra Edelfelts brev kom samtidigt som Gunnar Berndtson som 10 dagar levt med Etters och Manzeys i Petersburg; Berndtsons tal om deras utomordentliga vänlighet dementerar Mammas farhågor om smolk i mjölken då fru Emilie Etter inte har hört av sig; Berndtson blev väl emottagen och förlängde sin vistelse i Nevastaden för att få vara tillsammans med fröken Sophie Manzey; Mischa Wolkoff lär numera betraktas som en buse; Berndtson sade att fru Jacobson var den vackraste och behagligaste i familjen, lika snäll som fru Etter, men vackrare; Edelfelt kan inte förstå Konny Zilliacus prat om hennes dryghet mot de finnar som var på bröllopet.
Paris d. 26 mars 1881 26. maaliskuuta 1881
Konni är sig lik – hans esprit förefaller något tung, isynnerhet i Paris. Han griper alltid till Herkulesklubban för att slå i hjäl en mygga. Hans bilder, städse hemtade ur djurverlden, sakna äfven ofta elegans. För resten har han ej gått åt menniskorna så mycket. Anna E. har han berömt, ja bjudit ut åt oss, Berndtson och mig. Han anser hennes omtalade förening med Knorring som en olycka.
Ganska roligt är det att höra hans tal om Wisen, hans aktning vänskap o.s.v. den glödande passionens tid är förbi.
I afton gå vi till Runebergs. – Konni har klädt upp sig här och vill gerna vara efter sista modet.
1 april 1881 1. huhtikuuta 1881
Berndtson och mig. Han bor hos B. och denne tyckes ha öfvernog af honom. Med hans hufvudvärk och ytterst beqväma natur, har B honom på nacken hela dagen om. Han går litet ut, (aldrig utan att någon af oss följer honom), och sysselsätter sig mest med att berätta Helsingfors skandaler. B. och han ha redan några gånger skurit ihop och jag har fått lof att ge Berndtson rätt.
Trots hans brutala sätt. B. är ändå en gentleman trots sina fel och sin vilda, inbundna natur, och det finnes hos honom en chevaleresk sida, som K. saknar.
Det är märkvärdigt hvad K har litet af detta nobla taktfulla sätt att tala om qvinnor hvilka de än må vara, som en karl bör ha. Indiskret, misstänk sam, fåfäng till ytterlighet kör han ihop stockar och stenar så väl om sig sjelf som andra, alltid förklenande, alltid med begär att se de sämsta motiven till en handling.
Hans tillgjorda smak för konstsaker och antiqviteter ha vi i smyg skrattat åt. Der är han då åtminstone så rudis som möjligt. Här der hvarje småborgare är en lika så god samlare som Sliezin, och der det å andra sidan finnes sådana samlingar som Sommerards, Spitzers o.s.v. unika i verlden förefaller hans prat om "antika" möbler mycket naivt. Vi kommo häromaftonen på en restauration der det fanns en pendyl Louis XV, och Konni, med kännaremin tar sig före att börja orera om den och fästa uppmärksamheten på den. Jag kunde ej låta bli att börja examinera honom, och han vardt mycket olycklig – Från hvilken tid är den, hvad anser du den vara värd, är den äkta o.s.v. – och då jag sjelf svarade på dessa frågor, fick jag alltid till svar: "Ja nog f-n vet jag det lika bra som du." – Eget är att han ändå har en mycket stor respekt för mig och en ändå större för Mamma. Petersburg är ändå en lämpli- gare ort för honom tror jag. Deras möbler, smak, pengar, kostar och budet, budet se det är något det, ehuru han också går åt allt detta. Hela Pariserlifvet har en annan prägel, ty här finnes så mycken verklig talang, verklig, och välförstådd rikedom, smak o.d. – För all del ej ett ord, ej ett knyst om dessa mina reflexioner. Stackars Visen, nog har hon fått plikta för sin enda rena stora och sanna kärlek!
Han K. har blifvit bekant med Bastien, Dagnan, Baude Sargent allt händelsevis, men olika intressen göra honom dock temmeligen främmande för dessa herrar.
Sevilla d. 25 april 1881 25. huhtikuuta 1881
Det är ju förfärliga nyheter från Norden som Mammas bref innehöll Henning Hamiltons fall är oförklarligt, Konni antydde något den Kiseleffska historien – Usch – det är bland det fulaste jag hört – och jag skulle helst låta bli att tro på dylikt. Vår Nord, som så gerna skryter med heder och tro och mandom mod och morske män, månne den har mera rätt till denna stolthet än något annat land. Jag för min del är öfvertygad om att menskligheten är öfverallt densamma, och just derföre förtviflar jag ej. Finnes det mycken uselhet öfverallt, så finnes det äfven mycket godt, ädelt och vackert. Det är vid detta goda och sköna vi skola hänga oss fast här i lifvet för att ej drunkna i hopplös förtviflan.
Toledo d. 30 april 1881. 30. huhtikuuta 1881
Det var ett spektakel med den lilla barnklädningen som Adde Brandt nu har! Den är köpt af Konny för hans afkomma, och han lofvade underrätta Visen derom, på det att hon måtte slå embargo på presenten. Som han var samtidigt med mig på BonMarché, skickades den i samma paket. Felet var visserligen delvis mitt, ty jag hade också lofvat att prevenera Mamma, men Konni borde framförallt ha gjort det. Huru reparera saken? I det virrvarr hvari jag lefde de 3 sista dagarna i Paris, glömde jag totalt af hela historien. Jag är så villig som skyldig att köpa ungdomen Zilliacus en ny klädning. Måtte nu blott ej detta misstag väcka ond blod. Jag tycker hvad Mamma och Tante Gadd grubblade öfver ändamålet med denna lilleputiska kostym!
Madrid d. 12 maj 1881 12. toukokuuta 1881
*Förlåt, förlåt trasslet med den Konnyska kostymen, jag skall skaffa en ny åt herr Zilliacus fils.
Paris d. 15 Maj 1881. 15. toukokuuta 1881
Jag hoppas att den der kolthistorien (Konnis) slutar med att jag köper en kostym åt unge Zilliacus – Jag ville blott gerna veta om ej de sjelfva redan gjort detsamma.
Petersburg fedag 9. joulukuuta 1881
I morgon mera, helsa som sagdt Brandtens så innerligt och säg dem att jag hjertligt deltager i deras sorg. Tusen helsningar från Atte. Muffar o. mössor skola köpas o. skickas med Konny.
Gatschina fredag 17. helmikuuta 1882
Jag har läst om Helsingfors Dagblad från början af Januari för att fördrifva tiden, och denna lektyr har förskaffat mig ett högst mediokert nöje. Konni lär ska’ komma hit, sade Ehrnrooths.
Petersburg d. 11 Jan 84 11. tammikuuta 1884
Zilliacus var här och lemnade ett kort i går. Beklagligtvis var jag ej hemma.
Paris söndag d 21 april 84. 21. huhtikuuta 1884
Hos Sedelmayers voro en massa österrikare, judar och tafvelskojare – Petit bl.a. Jag presenterades för en prins Wrede, som såg ut som Konny, för Fritz Kaulback, som jag alls hade tänkt mig så – missnöjd, krånglig, bål och lik Caroline Lagus missnöjd hufvudsakligen derför att han ej betyder något här i Paris, och sist för Kapten v. Payer, nordpolsfarare, som nu slagit sig på att – måla – en underligt orolig, kraftig också litet missnöjd natur.
Stockholm, tisdag d. 24 mars 85 24. maaliskuuta 1885
Träffade Konni Zilliacus på teatern; han presenterade Edelfelt för kapten Burman.
Paris. d. 26 April 1885 26. huhtikuuta 1885
Som svar på något modern skrivit, konstaterar Edelfelt: Herman Bang producerade ett konstverk då han talade, han hade rätt att kräva uppmärksamhet av publiken; vad hindrade fru Linder och Konni Zilliacus att gå ut om de inte lyssnade?; Bjørnson konstaterade om Bangs senaste bok: "talentfull men svinsk", svinaktig; Edelfelt om fru Linder och Konni Zilliacus: bara svinaktiga.
Edelfelt kritiserar "Kola", Tudeer m.fl., dessa "Helsingfors herrar, salongsvettets och taktens försvarare" vet inte hur man ska bete sig; det kallas "lefnadsvett", men Konni Zilliacus verkar inte veta vad det är; man måste visa respekt för Hermang Bang som var inbjuden som konstnär och ta honom som han är.
Paris d. 17 april 86 17. huhtikuuta 1886
Konni Zilliacus har suttit hela eftermiddagen i ateljén och rökt; hans affärer verkar ha med pappersmassa att göra.
Paris Påskafton 86 24. huhtikuuta 1886
Träffar ofta Konni Zilliacus; han har mycket tid över från sina affärer, kriticerar "hästvetenskapen" och sättet att hantera hästar i Boulognerskogen.
Paris d. 28 april 86 28. huhtikuuta 1886
Konni Zilliacus tänker göra upp goda affärer.
Konni Zilliacus har utvecklat hästvetenskapens teorier för Neiglick.
Paris d. 6 juni 86 6. kesäkuuta 1886
I dag är det le grand prix de Paris på Longchamps i regn; Konni Zilliacus är där.
Konni Zilliacus beklagar sig över sin reskamrat, herr Liljeblad, som inte kan främmande språk och sitter på hotellet med herr Gröndal från Åbo, spelar kort och dricker toddy; Edelfelt konstaterar att han sällan stöter på denna slags finskhet, utan vetgiriga landsmän.
Paris torsdag d. 10 juni 86 10. kesäkuuta 1886
Konni Zilliacus reste igår, han var sorgsen över att byta ut livet i Paris mot livet med familjen på Mariefors.
fredag d. 7 fortsatt lördag d. 8 januari 1887. 7. tammikuuta 1887
Det är sorgligt med Konni Zilliacus brännvinspatronat; sorgligt att alla briljanta affärer hemma slutar med förskräckelse.
Paris fredag 12 april 89 12. huhtikuuta 1889
Aline Ehrnrooths förlovning och den ilfart med vilken hon kastas in i äktenskapet är fånig; Borgströms smak är konstig, precis som Konny Zilliacus.
Ospedaletti 10 mars 10. maaliskuuta 1891
Min lilla tafla blir bra och intresserar mig mycket. Ryssen som slagit sig ned bakom min rygg och berätta för mig alla gamla franska witzer från samtliga skämttidningar sedan 20 år, är mig till synnerligt stort besvär. Han höll på att ställa till rigtigt spektakel genom det högst opassande skämt han tillät sig med Elisabetta då hon poserade – signor Botta blef mycket arg och Elisabetta var dubbelt vacker i sin rättmätiga vrede. Jag lät också her Hasen-Gertzoff veta att jag ej var nöjd. Han påminner i mycket om Konni – det der förstående sig på allting, hästar, hundar, mat, matlagning åkdon, åkerbruk – hans lätthet för språk hans goda minne – och hans skamlösa sätt mot underordnade och fattiga - utan att jag ändå tror att han menar det så illa. Allt det der är bara för att visa att han vet hur det skall vara då man är rigtigt chic och jeunesse dorée. – För resten skryter han med sin vän Soltikoff (jag antar för Soltsheffs skull att det är lögn). På ett kalas i Pétjbur gjorde de af med 23 tusen rubel men då var de också fulla – slogo istvotchkar och blefvo uppkallade till Gresser. – o.s.v. Vi känner genren – en mycket oförbättrad upplaga af Boris Bernoff. Ellan håller ännu på att denne herre varit betjent i något finare hus. – Det är skam att toppen oläsligt o.s.v. – nog derför om den göken.
– Jaså att Konni nu skall skiljas. Det är ändå bra beqvämt. Ack om han kunde få så mycket pengar att han kunde återbetala allt det han tagit af Visen – det är ändå så tarfligt att kasta bort sitronen så der sedan man så grundligt pressat ut den.
Paris, andradag påsk, kl. 6 e.m. 19. huhtikuuta 1897
*Konni har jag ej träffat. Han lär vara sig lik men gråhårig – hans fru mycket behaglig och ungdomlig.
Paris lördag 24 april 1897. 24. huhtikuuta 1897
Frukost åt jag med Thaulows, en amerikanare Vail (fransk amerikanare) och hans fru, ett par fransmän, Thaulows vänner Duhem och Le Sidaner (norska vurmar, ibseniter och vänner till Maeterlinck). Jag hade bjudit Juhani Aho, fröken Lagerborg, fröken Kurtén, Konni med fru, Chambure, Vallery Radots m.fl.
*Konni var här i dag på morgonen – mera om honom härnäst.
Paris 3 maj 1897 3. toukokuuta 1897
Konni kom i går och helsade på mig och satt här största delen af dagen. Det är rätt lustigt: – jag påmintes så mycket om gissa hvem – jo Morbror Gustaf. Ks långsamhet i vändningarna, det der predikandet i en ländstol (Morbror G. i gungstolen). dessa idéer som tusen gånger genomtuggats inför hustru och barn, brist på karlsällskap under åratal och så en omständlighet i föredraget som tilltagit alldeles otroligt med åren! När han berättade om ormarne i Costa Rica, huru många huru långa, huru beskaffade de voro, trodde jag jag skulle somna – som ni vet har han dessutom en så entonig röst med att visst barnsligt opp och ned, opp och ned.
Underligt att han verkligen tänker bli författare, bara författare! Han har ju en viss talent, men är icke nog konstnär, han ser icke tillräckligt fort det karakteristiska, och tänker icke på det Voltaireska: Le secret du style, c'est de ne pas tout dire. Jag talte mycket öppet om hans litteratur, prisade det jag tyckte var bra och sade min mening om Ruth pamfletten, korrespondenserna från kinesiska kriget o.s.v.
Juhani Aho som han varit tillsammans med mycket de sista dagarna, tyckte han om. J.A. hade tyckt mycket om hans utvandrar noverket men öppet kritiserat t.ex ruth boken, icke derför att det var Ruth det gällde, utan emedan den var svag rent litterärt. att J.A. hela tiden hållit på det rent litterära är så bra. Litteratur skall först vara litteratur, liksom måleri skall vara måleri, kommer der in något intresse derutöfver genom ämnets aktualitet så är det så mycket bättre, men konsten främst.
Han skulle gerna återknyta förbindelsen med sin gosse som han tycker mycket om. Jag hade ej hjerta att säga honom huru uppbragt sonen var mot honom. Mycket vänligt talade han om alla menniskors derhemma – Visen talte han ej om ett ord
Konni beundrar mycket min engelska (såg Anni det, så blir hon förvånad) – och jag tror att jag med några dagars öfning skall kunna reda mig – med hemska fel, naturligtvis. När jag i dag för en vecka sedan hade Konni med fru här till frukost talte jag ju engelska fem timmars tid.
Konnis fru är mycket söt – hon ser så ren och snäll och ungdomlig ut, litet klen och magerlagd. Jag trodde aldrig att det skulle vara hans typ, med kännedom om hans tidigare förälskelser.
Paris 11 maj 1897 11. toukokuuta 1897
Bland de som fått räddningsmedaljer är min vän Armand Dayot, inspecteur des Beaux Arts, samt hela personalen på hôtel de Palais (der Konni bodde först, men nu har han flyttat).
I söndags var jag hela dagen hos Konni i Suresnes med Juhani Aho. Konni har det ypperligt derute. Ett litet hus med trädgård och utsigt öfver hela Seinedalen och hela Paris. huset ligger uppe på Mont Valérien alldeles nära fästningen. De hade ej mycket möbler ännu men det de hade var mycket bra. Vackert silfver från New-York. Deras japanska gamla barnsköterska såg så alldeles ut som en japansk docka att Juhani Aho tyckte det var alldeles hemskt när hon talade och skrattade. Barnen två små gossar, äro ganska zilliacuska onkel peta, onkel Nicolai o.s.v. och ha ej modrens fina drag. Konni var helt litterär – läste upp nya kapitel ur nya romanen.
Vi gingo hem till fots på e.m genom boulognerskogen, och då Konni lemnat oss sade Juhani Aho: det är skada att han alls ej skall vara skald – det är ändå det enda som står sig i litteratur – ja, han vet icke hvad det är att se som en skald och konstnär. Egendomligt är det också att hans beskrifningar icke röra sig om allt det underliga han sett, och att man ej får någon färgrik bild af det han berättar från tropikerna. Han satt der och skref om en student och en flicka hemma – deras kärlek.
Konni talar ej ens om att skrifva korrespondenser – bara romaner på Wentzel Hagalstams förlag. – Skulle någon för 10 år sedan ha sagt mig att jag skulle äta frukost hemma hos Konni i Suresnes, att Konni skulle vara romancier till yrket, ha en amerikansk fru och en japanesisk barnsköterska, så skulle jag icke genast ha trott det vara möjligt. Skada är att han ej kan exploitera sin stora språkkunskap och praktiska kännedom – Hvad tjenar det nu till att tala franska, tyska, svenska finska, engelska, ryska, spanska och att kasim [?] hästar ut och in?
Paris 28 maj 1897 28. toukokuuta 1897
Konni är just nu här – jag skall göra honom bekant med förläggaren Langen från München
Söndag 30 maj 1897 30. toukokuuta 1897
Adèle Ehrnrooth och Rose Marie träffade jag sista aftonen i Paris, men ansåg mig ej böra uppskjuta min resa för att uppvakta dem. Adèle började, inför Sanmarks, gå åt Konni: "När man kommer med en liten kappsäck till ett hus, så skall man icke resa derifrån sedan man norpat åt sig hundratusental" o.s.v. Som jag just varit tillsammans med Konni som nog minsann är stukad, kunde jag ej låta bli att tala ett fridens och förlåtelsens ord. Jag sade det ej, men jag tänkte på Visen som åt mig sade, badande i tårar mellan Nickby och Kervo: Jo men jag tycker så förskräckligt om herr Zilliacus, jag kan ej lefva utan herr Zilliacus o.d. – Dessutom är ju Mariefors en god affär nu, det ha många finska affärsmän sagt, och Konnis idé var kanske ej så tokig. I hvilket fall som helst tycker jag det är galet af Adèle att inför Sanmarks börja stormskälla på Konni. Ehrnroothar och de Géerer i all ära men inte äro de bara ljus af ljus, hvitt i hvitt, skärt i skärt med englavingar på heller, hvarken Cassimir eller Ursin eller någon annan.
Jag ville, innan jag lemnade Paris, göra Konni bekant med Björn Björnsons svåger, müncharerförläggare Albert Langen, och det lyckades mig. De kommo t.o.m. öfverens om ett och hvarje, och Konni var mig mycket tacksam derför.
Stockholm 4 april 98 Skandia 4. huhtikuuta 1898
I går afton må ni tro att jag hade en konstnjutning af ädlaste slag Coquelin hade skickat mig en loge till Cyrano. Jag hade bjudit Mueniers och Vallgrens (jag tvekade mellan de senare och Zilliacuses, men som fru Z ändå ej förstår så bra franska, tänkte jag hon ej skulle
25 Maj 98 25. toukokuuta 1898
I morgon har jag herrskapena Zorn, Muenier och Zilliacus på frukost här i ateliern – för att tacka för all godhet.
Paris, Café de la Regénce 28 maj 98 28. toukokuuta 1898
Senaste onsdag hade jag bjudit Zorns, Zilliacuses och Mueniers på frukost i ateliern.
I går var jag ute hos Konni, som verkligen kommer att flytta hem i September för att ta gråstens plats i pressen. Vi måste (jag tänker på flickorna) vara vänliga mot den unga och utmärkt söta frun, som så gerna vill tala engelska, om som nog kommer att ha en och annan deception i "Conny's country" Konni talar så mycket om Finland att hon tror det är ett Eldorado, ett centrum och att Helsingfors är någonslags Paris-Athens
Min namnsdag, d. 6 Juli 1898, hos Koki Etter 6. heinäkuuta 1898
I går afton må ni tro att jag hade en konstnjutning af ädlaste slag: Coquelin hade skickat mig en loge till Cyrano. Jag hade bjudit Mueniers och Vallgrens (jag tvekade mellan de senare och Zilliacuses, men som fru Z ändå ej förstår så bra franska, tänkte jag hon ej skulle appreciera det till fullo. Vi voro i sjunde himmeln, ropade bravo och greto alla t.o.m. från Ville Vallgrens ögon trillade stora tårar nedför kinderna. Alla mellanakter hos Coquelin Der det var mycket roligt med folk som uppvaktade honom, men der vi voro hedersprissarne.
Paris, lördag 27 maj 1899. 27. toukokuuta 1899
Jag har haft en liten meningsskiljaktighet (darum Keine Feindschaft) med Acku – som fått ordres af Konni – de vilja att jag skall bedja en vildfrämmande stor gubbe här om en tjenst för den goda saken. Jag ville att man genom vänner skulle höra åt först – de vilja att jag skall gå dit utan förberedelser och möjligtvis fånga honom i snara genom ett förhastadt löfte. Juhani Aho är alldeles af min åsigt. K. hade den åsigten att man bara skall gå på i ullstrumporna, men jag tycker att man då folk redan visat sig hyggliga, icke fortfarande skall begära mera och mera. Nå ja – Jag går till Clemenceau och frågar råd af honom.
15 Juni 99 15. kesäkuuta 1899
Det är ett öde med alla de imperatoriska telegram vi få från Lilians man – ofta mycket omöjliga och svåra saker att uträtta. Och så dessa herrars suveräna förakt för allt annat arbete!
Paris 24 jan. 1901 kl. ½ 7 på morgonen. 24. tammikuuta 1901
Acku Bson skrifver verser till mig från Stockholm deri han talar om att han, Meyer och Konni druckit för mitt kommendörskap.
Paris 12 febr. 1901 12. helmikuuta 1901
Stackars fru Konni – det är ju fasligt om hon skall vara i Amerika och Konni hemma! Nog har då ödet sina underbara lekar, och ryssarna hjelpa till att göra ödet omenskligare än det är.