Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

drottning av Frankrike, g.m. Ludvig XVI av Frankrike, giljotinerad 1793

Lähteet

Stockholm den 19 Juli 1872. 19. heinäkuuta 1872
Gunnar Berndtson och Edelfelt såg på både Nationalmuseum och Hasselbacken en dansk flicka som påminde om Marie-Antoinette; de beundrade hennes utseende och speciellt hennes profil.
Fragment, Forts d. 20. 1. syyskuuta 1872
Edelfelt har lust att göra utkast till porträtt av Ebba Brahe eller amiral Augustin Ehrensvärd; intressanta är också porträtten av Carl von Linné, Carl Michael Bellman och Johan Gabriel Oxenstierna porträtt, likaså Gustaf IV Adolphs gemål Fredrika Dorothea, mamsell Sophie Hagman, Marie Antoinette och fru Anna Schröderheim.
Paris d. 15 Maj 74. 15. toukokuuta 1874
I Antwerpen skulle Edelfelt inte ha kunnat tänka sig att låta en vecka gå utan att "göra strå i kors"; så har det emellertid gått nu, i en vecka har han bara sett och sett, och ändå långt ifrån sett allt; han har besöket Salongen, Luxembourg, Louvren med Rafaël och Peter Paul Rubens, expositionen i Corps Legislatif för Elsass-Lothringarna;den sistnämnda utställningen är arrangerad av baron Taylor, till förmån för de Elsassare som tänker flytta till Algier hellre än stannar under Preussen; Frankrikes rikare familjer har bidragit, så Alexandra Edelfelt kan tänka sig att det är imponerande; det finns utställningsobjekt från Nathaniel Rotschilds samlingar; bland porträtten finns alster av Marie Antoinette, Napoleon och Robespierres; där finns också Ernest Meissoniers Napoleons återtåg från Ryssland.
Paris d. 26 april 1875 26. huhtikuuta 1875
Strax efter Edelfelts senaste brev till Alexandra Edelfelt från Barbizon, hade de gett sig av genom den vackra Fontainebleauskogen till Fontainebleau; de såg slottet från början till slut och Edelfelt tyckte att man då och då borde se någon av de mäktiga maktälskande personer som bott och rört sig där, Frans I, sköna Diane de Poitiers, Ninon de Lenclos, Henrik IV, Ludvig XIV; han såg rummet där Napoleon undertecknade sin abdikation, samt Marie Antoinettes sängkammarmöbel som flyttats dit från Trianon; Gian Rinaldo Monaldeschis rustning och värja finns uppställd på samma plats där han lönnmördades, bredvid finns en skylt som upplyser att markisen mördats på order av drottning Kristina av Sverige – ”vackra minne av Gustaf Adolfs dotter!”; alla regenters ståt är nu borta, ingen Marie di Medicis, Marie Antoinette eller Eugenie, inga präktiga jakter; de promenerade i den vackra parken och kastade bröd åt de världsberömda karparna (förfärliga bestar, som laxar); varje gång Edelfelt stöter på historiska minnen i Frankrike tänker han på Talis Qualis "Skyldra gevär för Frankrikes historia!"; på Frankrikes jord har alla mänsklighetens stora strider utkämpats, här blödde hugenotterna, här förklarades ett ädelt folk fritt för första gången genom de mänskliga rättigheterna, här föll Bourbonerna spira och Napoleon såg sitt världsvälde krossas.
Paris d. 17 Maj på aftonen. (annandag pingst) 17. toukokuuta 1875
Pauline Ahlberg och Edelfelt gick länge och letade förgäves efter Bollhuset, som finns vid en avlägsen gata i Versailles; de gick upp till slottet och såg bl.a. Marie-Antoinettes sängkammare och gången genom vilken Gilbert de Lafayette räddade drottningen under franska revolutionen.
Paris. Onsdag d. 9 Juni 75 9. kesäkuuta 1875
I Versailles var det 23 000 parisare för att se grandes eaux Musicales [fontän- och musiktillställning i Ludvig XIV-stil]; Edelfelts sällskap drog sig till Trianon och dansade på en gräsmatta utanför Marie-Antoinettes Schweizerhydda; i Versailles kom han i en stämning där vardagsbekymren trängdes bort; de återvände kl.8 till Paris, åt middag och pratade i en berså ända till kl.11; det var synd om Miss Jane Huggins som såg så kärleksfullt på Julian Alden Weir, som endast hade gammal vänskap att erbjuda henne.
Paris 16 Juni 1882. 16. kesäkuuta 1882
I går och förrgår sprang jag hela dagen för Bos Shaumans bok – Portalis, och några andra bibliofiler som jag rådfrågade (Portalis bjöd mig på frukost i går) menade att boken var värd omkr. 500 frcs, emedan exemplaret var smutsigt, illa inbundet och med för smala marginaler – skulle det varit rent, inbundet i maroquin och med större kanter vore det värdt 1500 – att ett exemplar såldes 5000 beror derpå att detta tillhört Marie Antoinette och hade hennes chiffer och namnteckning hvilket mycket förändrar saken. De flesta bibliofiler ha boken Portalis rådde mig derföre att sälja den åt någon antiqvarisk bokhadlare. Jag var hos 6 hvilka alla bjödo 300, 350 o.s.v. den siste bjöd 400 och jag sålde den. De 400 frcs skall jag i Dag skicka Schauman. – Har jag gjort en dumhet? Säkert är att jag ej skulle ha fått mycket mera för den i alla fall, äfven om jag sprungit ännu en dag. – Berndtson och Pasteur ha nu haft att göra med saken ett års tid och det har ej blifvit något af.
Paris d. 23 maj 86 23. toukokuuta 1886
de Kergorlays bror var med under förra seancen; han är rojalist; deras farmorsmor och farmors syster blev halshuggna under revolutionen; trots att farmoderns syster hade umgåtts med Charlotte Corday, farmoderns mor hade umgåtts med Marie Antoinette; Le Bon dömde hela familjen till döden; historien kommer riktigt nära när man hör sådana saker.
Paris, söndag 13 maj 88 13. toukokuuta 1888
Hur upptagen man än är av "det moderna lifvet" har Frankrikes historia en "märkvärdigt fängslande makt", konstaterar Edelfelt; de har sett drottning Marie Antoinettes smakfulla våning i Fontainebleau; Frans I, Henrik IV och Napoleon har lämnat sina spår i slottet i Fontainebleau; Napoleons abdikationsskrivelse gör ont att se.