Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

belgisk konstnär

Paris d 22 Maj 74 22. toukokuuta 1874
Berndt Lindholms och Adolf von Beckers tavlor ta sig bra ut på salongen, även om de inte väcker någon uppmärksamhet bland de 3 000 målningarna; Léon Bonnats "Le Premier pas" [det första steget] är ett mästerverk; Alphonse de Neuvilles bataljmålning är målad så att man själv tror sig höra de "pipande" kulorna och dela fransmännens förtvivlade mod; Héctor Le Roux har målat Prometheus och Herkules i ett Elsass-Lothringen tema; sedan kommer Marie-François Fermin-Gerards bröllopståg från 1600-talet, Jehan Georges Viberts "après déjeuner", porträttet av Paris största skönhet, aktrisen Mademoiselle Anna Judic; Édouard Detailles kyrassiärer, Alexandre Cabanels porträtt och Lawrence Alma Tademas tavlor, varav den ena försätter åskådaren i egyptiernas Isisdyrkan; det finns så många tavlor han ville att Alexandra Edelfelt skulle se; flamländarna anses vara de bästa marinmålarna; Charles Verlat, Emile Wauters och Louis Gallait har inte exponerat, ställt ut.
Paris 31 Maj 1875. 31. toukokuuta 1875
*Medaljerna på Salongen är utdelade; bara två utlänningar belönades, belgaren Emile Wauters för tavlan Målaren Van der Goes galenskap (scen från 1400 i Flandern) och ungraren Weisz, som visserligen bott i Frankrike sedan späd ålder; ingen medaille d'honneur [hedersmedalj] delades ut till någon målare i år, däremot till bildhuggaren Henri Chapu för hans staty Ungdomen som ristar Hemri Regnaults minnesruna.
Paris d 21 maj 78 21. toukokuuta 1878
Belgien har fått sin utställning i ordning och har vackra saker att bjuda på av Charles Verlat, Alfred Stevens, Paul Jean Clays, Emile Wauters och Alfred Cluysenaar; det är nedslående att se hur ofantligt mycket den sekelgamla konsttraditionen gör; kommer de någonsin att komma någon vart i norden, där de inte har något att stöda sig på?
Paris d. 9 Juli 1878. 9. heinäkuuta 1878
Hedersmedaljerna har diskuterats mycket; följande utlänningar har fått hedersmedalj: John Everett Millais, Hubert von Herkomer (engelsman), Emile Wauters (belgier, rättvist), Mihály Munkaczy (ungrare), Hans Makart (wienare), Filippo Monteverdi (italienare) och en spanjor som Edelfelt inte minns namnet på; Raimundo de Madrazo och Carl Bloch (dansk) fick endast första medalj.
måndag 1. tammikuuta 1889
Citerar brev från Krohn om hedersmedaljerna: Frankrike: Dagnan med 35 röster Delaunay fick 33 röster, Jules Dupré 31, Aimé Morot 30, Lhermitte 28, Gigoux som är 86 år och ställde ut tavla från 1830 fick 26 röster, gamla Hébert 26 röster, gamla Bernier 25, Cormon 24, Detaille 23, Jules Lefebvre 22, Raphael Collin som är Etters bekanta 22 Tyskland: Liebermann, Uhde England: Alma-Tadema, Moore Österrike-Ungern: Munkaczy Belgien: Stevens, Courtens, Wauters Spanien: Jimenez Förenta Staterna: Sargent, Melchers, Holland: gamla Israëls Italien: Boldini Danmark: Kröyer Norge: Werenskiöld Sverige: Richard Bergh Finland: Edelfelt Ryssland: Chelmonsky Krohn skriver att medaljbesluten är definitiva.