Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

fransk konstnär

Lähteet

Paris . 11 Sept. 1874. 11. syyskuuta 1874
Edelfelt vet inte vad han skall måla åt August Eklöf; Alexandra Edelfelts förslag om att kopiera är inte dåligt, men han är rådvill om vilket tavla han skall välja; Eklöf skulle inte tycka om någon Rafael, Corregio eller Peter Paul Rubens från Louvren; Édouard Mullers revolutionsscen i Luxembourg skulle ta månader att kopiera, likaså Thomas Coutures les Romains en decadence; Adolf von Becker har redan kopierat de bästa tavlorna av Eugène Delacroix och Ernest Hébert; det finns en vacker tavla av Jules Lefebvre med Venus och Amor som leker, men därhemma är man inte van vid det nakna måleriet; därtill finns Leda av Paul Baudry.
måndag 1. tammikuuta 1889
Citerar brev från Krohn om hedersmedaljerna: Frankrike: Dagnan med 35 röster Delaunay fick 33 röster, Jules Dupré 31, Aimé Morot 30, Lhermitte 28, Gigoux som är 86 år och ställde ut tavla från 1830 fick 26 röster, gamla Hébert 26 röster, gamla Bernier 25, Cormon 24, Detaille 23, Jules Lefebvre 22, Raphael Collin som är Etters bekanta 22 Tyskland: Liebermann, Uhde England: Alma-Tadema, Moore Österrike-Ungern: Munkaczy Belgien: Stevens, Courtens, Wauters Spanien: Jimenez Förenta Staterna: Sargent, Melchers, Holland: gamla Israëls Italien: Boldini Danmark: Kröyer Norge: Werenskiöld Sverige: Richard Bergh Finland: Edelfelt Ryssland: Chelmonsky Krohn skriver att medaljbesluten är definitiva.
De utländska medaljerna tämligen väl utdelade, bland de franska många som givits på basen av tjänsteår: Jules Léfebvre, Gigoux, Hébert, Bernier.
Paris fredag 1 mars 1895 1. maaliskuuta 1895
Jag såg här på cerclen ett porträtt af Flameng, måladt under hans ryska resa – aj-aj, aj hvad det var tomt och själlöst och så färgen så innerligt kraft och glädje lös. Jag vet ej om jag och mitt färgsinne gått framåt – men många målare, såsom t.ex Gérôme Lefèvre, m.fl. hvilkas färg aldrig varit mig sympatisk, men som dock icke generade mig så förskräckligt – de åstadkomma nu ett rigtigt lidande för mig. Gérôme har en så hjertlös grön färg i sin tafla här att jag verkligen kände qväljningar.