Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

dansk författare

Granbäck d. 22 Aug. 72 (Thorsdag). 22. elokuuta 1872
Edelfelt ber Alexandra Edelfelt och de där hemma att inte tala alltför mycket om detta lilla uppträde, "efven lille fjedr kan blive fem Høns" citerar han H. C. Andersen; hemfärden gick bra, månen lyste över Vettern.
Paris d. 24 Februari på aftonen 24. helmikuuta 1875
Julian Alden Weir har målat färdig tavlan som han började på förra sommaren och som skall sändas till utställningen i New York; tavlan föreställer en bretonsk gumma och gubbe som förnöjda sitter vid spisen; Weir har kanske fått inspiration av Robert Burns "John Anderson my Jo"; det är något av Hans Christian Andersens sagor över de två gamla som håller av varandra ännu i livets sena höst; en ceremoni hölls när tavlan skickades iväg, gravöl dracks och då Paul Robert, Alfred Henri Berthoud, Weir och Edelfelt bar ut kistan med tavlan stämde de 15 unga målare som närvarade upp en vers ur Marlboroughvisan.
Rom d 17 Juni 1876. 17. kesäkuuta 1876
Den danska målarinnan, fru Elisabeth Jerichau har besökt Pietro Krohn; hon har skrivit en levnadsteckning över Hans Christian Andersen, vilken väckt löje i och med att den handlar mer om fru Jerichau och hennes barn än om Andersen.
Götheborg måndag d. 6 nov. 1876 6. marraskuuta 1876
Edelfelt sökte upp sin farbror Erik Edelfelt, som inte var hemma; han träffade hans fru och sina sex kusiner; de har det mycket fint hos sig och bor i ett nytt kvarter i staden; farbrors fru ser bra ut och är yngre än vad Edelfelt tänkt sig; den äldsta flickan Axeline liknar Axel Antells yngsta syster [Vilhelmina]; av pojkarna ser Alberts namne bäst ut; *Robert och Gustaf heter de andra; Robert, som skall ha det "bästa huvudet", beskrev sin skola och berättade hela H.C. Andersens John Blund.
allt ännu Göteborg d. 7 nov. 1876. 7. marraskuuta 1876
Alexandra Edelfelt får inte tro att Farbror Erik Edelfelt är någon sjöbjörn med vaggande gång; han ser hygglig och fin ut och har pappa Carl Albert Edelfelts vackra vårdade händer; lilla Axeline bad hälsa till Anni och Butti (Berta) Edelfelt; Gustaf läste upp Sven Dufva och No 15 Stolt; Robert envisades med att berätta H.C. Andersens sagor; Albert och Anna var odygdiga och kördes snart till kojs.
Paris, andradag jul 1877 26. joulukuuta 1877
Stämningen blev ännu mer livad då skinkan kom på bordet; Carl Larsson har illustrerat H.C. Andersens sagor och alla möjliga julkalendrar; han är en tokrolig figur som pratar den mest infernaliska stockholmsjargong; han höll ett komiskt men hjärtligt tal till finnarna; alla sjöng Vårt Land till Fredrik Pacius melodi; Edelfelt utbringade en skål till Johan Ludvig Runebergs minne; Runeberg är en borgen för att en nordisk konst kan blomstra upp ren och ädel, formfulländad och gedigen; "raseriet" för Finland blev ännu värre och arkitekt Claes Grundström ackompanjerade på piano Tuoll'on mun kultani, Kukku kukku till Karl Collans och Fredrik Pacius melodier.
Bregentved Haslev Söndag 6 aug 93 6. elokuuta 1893
Med gamla grefvinnan Knuth har det varit så mycket fråga om fru Heiberg de sista dagarna, likaså om H. C. Andersen som lefvat en hel sommar här på Bregentved. Efter frukosten förde grefvinnan mig i "Sølvkamret" och der fick jag beskåda de massor af silfver och vermeil skålar, ljusstakar, serviser, bordställningar o. a. som i långa skinande rader stå längs hyllorna. Och ostindiska och Sêvres serviser, och kristaller med ingraverade vapen allt från 1700 talet. – Många presenter från Frederik V, som ofta varit här och hvars porträtter hänger öfverallt. En underlig inskription på en stor kristallskål gifven af de "norske Fabriquer" så lydande: gifvet af kung Frederik den store och den söde som med gref Moltke vakter opp ifrån de döde, – kunde jag lika litet som någon annan begripa. –