Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

drottning av Frankrike och Navarra, g.m. Henrik IV, mor till Ludvig XIII

Lähteet

Paris Annandag Påsk 1875. (på aftonen) 1. huhtikuuta 1875
Med lite fantasi ser man scener från flydda tider i varje vrå; även om Cluny är museum lever historien så starkt i detta egendomliga hus att man tror sig ännu röra sig i de rika Clunyabboternas residens, eller att Maria av Medicis ännu bor där; det är det mest fullständiga 1500-talshus man kan se; där finns Frans den förstes och Ludvig XIII:s sängkammarmöbel; kapellet är i samma skick som då Maria av Medicis bad om hjälp till försoning med sin son Ludvig XIII.
Paris d. 26 april 1875 26. huhtikuuta 1875
Strax efter Edelfelts senaste brev till Alexandra Edelfelt från Barbizon, hade de gett sig av genom den vackra Fontainebleauskogen till Fontainebleau; de såg slottet från början till slut och Edelfelt tyckte att man då och då borde se någon av de mäktiga maktälskande personer som bott och rört sig där, Frans I, sköna Diane de Poitiers, Ninon de Lenclos, Henrik IV, Ludvig XIV; han såg rummet där Napoleon undertecknade sin abdikation, samt Marie Antoinettes sängkammarmöbel som flyttats dit från Trianon; Gian Rinaldo Monaldeschis rustning och värja finns uppställd på samma plats där han lönnmördades, bredvid finns en skylt som upplyser att markisen mördats på order av drottning Kristina av Sverige – ”vackra minne av Gustaf Adolfs dotter!”; alla regenters ståt är nu borta, ingen Marie di Medicis, Marie Antoinette eller Eugenie, inga präktiga jakter; de promenerade i den vackra parken och kastade bröd åt de världsberömda karparna (förfärliga bestar, som laxar); varje gång Edelfelt stöter på historiska minnen i Frankrike tänker han på Talis Qualis "Skyldra gevär för Frankrikes historia!"; på Frankrikes jord har alla mänsklighetens stora strider utkämpats, här blödde hugenotterna, här förklarades ett ädelt folk fritt för första gången genom de mänskliga rättigheterna, här föll Bourbonerna spira och Napoleon såg sitt världsvälde krossas.
Onsdag d. 26 februari 79 26. helmikuuta 1879
Fru Lina Runeberg hade en Maria Medici-kostym; några vackra svenska målarinnor var utklädda till dalkullor; fru Louise Börjeson hade en kostym från 1820-talet, i samma snitt som på porträttet av Edelfelts mormor.
Paris 20 maj 1890 [med blyerts ändrat till 1891] 20. toukokuuta 1891
På biblotheket har jag varit. Henri Bouchot författaren Claire Chevaliers man är stor mogul i gravyrernas rike der – Tänk så bra och han har skaffat mig allt allt som jag kan behöfva för Snoilsky och Per Brahe – han försäkrade att la biliotheque Nationale hade mera svenska saker än de hade i Stockholm, och det ser jag nu. Då jag i går var der andra gången, hade han samlat ihop ett berg af stora folianter bl. a. en hel volym med porträtt, karrikatyrer o.a af drottning Christina och ett stort planschverk koloreradt öfver furstliga intåg i Holland på 1600 talet. Det är som gjordt enkom för Pehr Brahe. Arbetet heter (enorm skönskift) Blyde Inkomst van der allerdoorlischtegste koninginne Maria van Medicis t'amsterdam – och folktyper, soldater, quirlander vagnar, processioner, deputationer finnas der "geschildred". Linné, Svedenborg alla franska kungar – nog är ändå Paris en guldgrufva för den som vill arbeta. Jag kan, hoppas jag, om några veckor skicka en fullständigt aperell till Snoilsky. I Erik Dahlberg behöfva jag en Carnaval i Rom på 1600 talet – det får jag i herrliga gravurer på bibkliotheket, Augsburg, Lützen, Carl XII likaså, huru mycket som helst. Era Vasar voro våra Bourboners bästa vänner, sade Bouchot, och vi ha' pleusement gardé allt som angår Sverige.
Kjøbenhavn 26/4 94 26. huhtikuuta 1894
2 gånger har jag varit hos prinsessan Marie men har sagt henne upprigtigt att jag först sedan grefvinnan Moltke var färdig kunde rigtigt bli menniska och målare igen. första gången voro hennes 3 pojkar (hon har 4) inne och väsnade gräsligt. Den yngsta, prins Erik slog sönder en lampa, de andra målade ned sig gräsligt med några af mina pasteller. Hon är sjelf alldeles förtjusande, tycker jag så naturligt så mensklig och intelligent. att jag alltjemnt glömmer att säga vore altesse utan bara går på med vous och Madame – det gör eller ingenting – Hon har talat så förvånande upprigtigt med mig om allt möjligt – också om den sista diplomathistorien. "Oh, les journaux et les journalistes cette peste! – sade hon. Vi talade bland annat om familjetycke och hon visade på ett sèvres bord hon hade med porträtter ända från Henrik IV Nog är det lustigt att tänka att hon i rätt nedstigande led härstammar från honom och Marie Medicis. – flitig och ifrig är hon – läser, målare, skulpterar, stiger upp kl. 6 om morgnarne. – f. n. är hon (likasom Anni begeistrad för Kirkegaard och talar mycket om honom – klok och alls ej verldsdamsaktigt. – Men stilig är hon – hennes långa hals och långa smala fötter den ljusa tupén som står upp i vädret, de slapiga ljusblå ögonen, den krokiga näsan det är stil. – En del af aristokratin tycker ej om henne, emedan hon mot dem (men bara mot dem) visar sig kall och högdragen. "IIs me glacent avec leur questions de rang et de quartiers de noblesse, moi qui n'aime que la liberté et l'indipendance" – om lördag blir nästa séance och då skall jag besluta mig huru jag gör henne – och så får det gå "med il" och icke bli påtande – ty hon måste göras med raskhet och inspiration. Nu är det bara det eländet att hertigen af Chartres, hennes far kommer hit om tisdag, 1sta maj och blir här 3 dagar, under hvilken tid det väl ej blir målning af.