Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

dansk konstnär, konstkritiker, chef för Skagens Museum

Esiintymiset kirjeissä

Näytä henkilöyhteydet Karl Madsen
Paris, söndag den 19 November 1876. 19. marraskuuta 1876
Kristian Zahrtmanns vän Massen [Karl Madsen?] är i Jean-Léon Gérômes ateljé.
Paris d. 15 Dec. 1876 – 15. joulukuuta 1876
De har förfärliga musikdiskussioner varje dag på deras matställe; Gustave Courtois, Pascal Dagnan och musikrecencenten känner bara till den klassiska musiken och Richard Wagner; Filadelfo Simi försvarar den italienska tonkonsten; Guiseppe Verdis sista opera Aïda lär vara smörja; Edelfelt begriper inte mycket av saken men håller på klassikerna och medger att Daniel Auber, Gioacchino Rossini och Verdi skrivit mycket "musique bourgoise" [borgerlig musik]; danske Karl Madsen i deras ateljé är en fanatisk beundrare av Christoph Wilibald Gluck.
Paris d. 27 Mars (på aftonen) 1877. 27. maaliskuuta 1877
Ett sorgligt försök att ge en bild av danskarna Karl Madsen och bildhuggaren.
Robert Stigell tog Edelfelt och Gunnar Berndtson till ett matställe där han äter billigt med några danskar; Edelfelt föredrar Anna, fastän maten där är 50 cent dyrare; danskarna Karl Madsen, Christian Skov och en bildhuggare ser högst komiska ut; Stigell och Ernst Nordström är också alldeles makalösa, tänk därför alla dessa på rad vid ett middagsbord.
Paris d. 14 dec. 77 14. joulukuuta 1877
Hos Thaulows var Holger Drachmann, Karl Madsen, P. S. Kroijer, Frants Henningsen, Groot, Laurits Tuxen, Olsen; alla är danska målare, som Edelfelt egentligen inte känner med undantag för Madsen, som är elev till Jean-Léon Gerôme.
Paris måndag – 17 dec. 77 17. joulukuuta 1877
Edelfelt talade en gång med Karl Madsen om Frits Thaulow; Edelfelt menade att Thaulow var en lycklig människa; Madsen svarade att det stämmer, Thaulow "ær rig har en yndig kone, ær stærk och rask, og saa ær han icke plaged af store Idéer!!" [är rik, har en förtjusande fru, är stark och rask, och han plågas inte av stora idéer!!!]
Paris d. 23 Dec. 77 23. joulukuuta 1877
Edelfelt träffade en kväll Holger Drachmann och Karl Madsen hos "Anna"; de gick sedan till Edelfelts ateljé; Edelfelt hamnade i häftig dispyt med Drachmann, som menade att den medfödda naturen, ärftligheten, står över både den fria viljan och uppfostran; denna alltmer spridda lära hänger samman med "den förhatliga" predestinationsdogmen; Drachmann tillämpade teorin på folk och påstod att nationalitet var en nödvändighet, liksom krig, eftersom folk av olika raser aldrig skulle förstå varandra; han påstod också att en man aldrig kunde älska en kvinna av annan nationalitet eller ha en utlänning som riktigt god vän; "onatur" var Drachmanns förklaring på Edelfelts invändning att de bittraste krigen förts mellan brödrafolk och att hatet är livligast mellan bröder; Edelfelt medger att man ofta upptäcker skillnader med utlänningar, men att man alltid med glädje finner det mänskliga hos var och en, om han så än vore mulatt; danskarna är krångliga och kan inte med svenskar, norrmän, fransmän, italienare eller engelsmän; tyskarna framstår dem som de mest sympatiska och dem hatar danskarna ändå ända in i märgen.