Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

kung av Sverige

Fragment, Forts d. 20. 1. syyskuuta 1872
På Gripsholm är livet gammaldags med gammaldags tjänstestab, kastellan [vaktmästare], slottsknektar, oldfru [husföreståndare] och fatbursjungfrur [linneförrådsansvarig]; kastellanen och slottssnickaren var födda och uppvuxna på stället, den senare var son till Carl XIV Johans trotjänare, fransmannen Vincent.
Paris d. 22 febr -78 22. helmikuuta 1878
Gustaf Cederström är en äkta svensk, godhjärtad, chauvinist, lite skrodör och högdragen vid första ögonkastet; han beundrar Sveriges Wasa-tid och tycker att "lilla Bernadotte" är något ynklig mot Carlar och Gustaver, vilket Edelfelt håller med om; Cederström har de svenska soldaterna som arbetar vid utställningen att stå modell för sig.
Stockholm d. 9 november 1879 9. marraskuuta 1879
Oscar Montelius har sökt Edelfelt fyra gånger under hans sjukdomstid; Montelius hade lovat föra upp Edelfelt på Idun föregående kväll, men blivit tvungen att resa till Upsala; Edelfelt gick ensam (Fredrik Vult von Steijern hör inte dit) och togs vänligt emot av ordförande, professor Axel Key; Edelfelt träffade bekanta som doktor August Malmström och doktor Gustaf Upmark; doktor Arvid Ahnfelt höll ett roligt föredrag om Magnus Jacob Crusenstolpe; fastän två av Carl XV:s närmaste och statsråd var närvarande citerade Ahnfelt Crusenstolpes karakteristik av Carl Johans, Oskars och Carl XV:s regim som spionernas, jesuiternas och gluntarnas tidevarv; han läste också upp brev från Wilhelm von Braun till Crusenstolpe.
Paris d. 20 april 82 20. huhtikuuta 1882
Cederström är densamme som förr – nu börjar han skälla på svenskarne också, förut var det bara på fransmän, republikanare och lilla Bernadotte.
Paris d. 25/I 87 25. tammikuuta 1887
Prins Eugen är en väluppfostrad ungdom; liknar Karl XIV Johan; , samma panna, profil, hår; ser frisk och trevlig ut.
Åbo torsdag kl. 7 e.m 1. tammikuuta 1891
Just nu var jag med Leo Mechelin hans dotter och en svensk herre på historiskamuseet i slottet Der fins en massa saker som jag kunde begagna för mina teckningar bl. a. att par stöflar från Carl XVIs tid, precis sådana som jag skulle ha behöft för Stenbocks kurir. Roliga gungstolar från förra seklet – Porthans gungstol bl. a. mycket saker visserligen enkla, men karakteristiska och väl ordnade, ej såsom då Anni var här.
Stockholm fredag afton. 30 juni 93 30. kesäkuuta 1893
Kiki Jag var intet rigtigt homme du monde med grefvinnan Skoilsky – han kröp bakom en säng som en rigtigt bondlymmel men tinade småningom upp och räckte henne handen och svarade på frågor. Han lefver bara med de stora minnen nu – Carl XII och Carl Johan som han mest ritar, den senare igenkänlig på näsan. –
Højfjildssanatoriet i Gausdal, söndagen den 9 juli 1893 9. heinäkuuta 1893
Kiki vaknade då jag kom hem kl. 6 på e.m. – då tänkte jag fara ut till Skredsvig som bor på Sandviken, en half timmes tid från Kristiania, men det var så varmt. Jag få derför med min familj till St Hans hauge, der man har en mycket vacker utsigt öfver Kristiania fjorden. på aftonen gingo vi till Kristiania tivoli för att äta. Det var en mycket anspråkslös tillställning, men Kikuli var i extas. först såg han en dvärg, så en clown och sist bland djuren en "harajusse" (som dock var en ekorre). Med hög röst, så att alla menniskor vände sig om, kom han och förkunnade oss detta. Han var utom sig af förtjusning åt clownen hoppade dansade och ådrog sig allmän uppmärksamhet. Det var svårt att få honom till sängs igen. Han skulle nödvändigt rita bara en Carl Johan och en norsk gardist. Som det vara stekhett i rummet fick han sedan lof att "vara neger" d. v. s att hoppa och skutta sprittnaken. Han var ganska storartad. Han har varit snäll hela tiden – mycket road af allt, hoppande af glädje, frågande och aldrig sur – han svarar vänligt och artigt på främmande folks frågor, också på engelska Med grefvinnan Snoilsky var det si och så – då kröp han bakom en säng och det var omöjligt att utan skandal få honom derifrån. Då han sedan träffade henne var han mycket artig, tack vare det allvarliga tal jag hållit till honom. –