Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

naturforskare, botanist

Fragment, Forts d. 20. 1. syyskuuta 1872
Edelfelt har lust att göra utkast till porträtt av Ebba Brahe eller amiral Augustin Ehrensvärd; intressanta är också porträtten av Carl von Linné, Carl Michael Bellman och Johan Gabriel Oxenstierna porträtt, likaså Gustaf IV Adolphs gemål Fredrika Dorothea, mamsell Sophie Hagman, Marie Antoinette och fru Anna Schröderheim.
Ospedaletti 15 mars 1891 15. maaliskuuta 1891
Hur går det med universitetsmålningarna? Hvad Ahrenberg säger betyder ingenting. Egendomligt är att Auroraförbundet, som jag sjelf anser vara bäst ej tyckes ha väckt något vidare uppseende. Att skildra 1700 talets lärdom genom en praktbild anser jag vara alldeles galet – det var just de lärda, "filosoferna" som försökte och verkligen lyckades, delvis, återföra menskligheten till naturen då. – Då jag tänker mig Linné, Porthan Calonius – likasom då jag söker föreställa mig encylopedisterna, kommer jag sist af allt att tänka på akademisk ståt. I mitt Aurora förbund ville jag ge något af det enkla, djupa, kritiska som under hela seklet gick jemnsedes med hofpladdret, pudret och de röde klackarna. – de ha ej förstått mig.
Paris 20 maj 1890 [med blyerts ändrat till 1891] 20. toukokuuta 1891
På biblotheket har jag varit. Henri Bouchot författaren Claire Chevaliers man är stor mogul i gravyrernas rike der – Tänk så bra och han har skaffat mig allt allt som jag kan behöfva för Snoilsky och Per Brahe – han försäkrade att la biliotheque Nationale hade mera svenska saker än de hade i Stockholm, och det ser jag nu. Då jag i går var der andra gången, hade han samlat ihop ett berg af stora folianter bl. a. en hel volym med porträtt, karrikatyrer o.a af drottning Christina och ett stort planschverk koloreradt öfver furstliga intåg i Holland på 1600 talet. Det är som gjordt enkom för Pehr Brahe. Arbetet heter (enorm skönskift) Blyde Inkomst van der allerdoorlischtegste koninginne Maria van Medicis t'amsterdam – och folktyper, soldater, quirlander vagnar, processioner, deputationer finnas der "geschildred". Linné, Svedenborg alla franska kungar – nog är ändå Paris en guldgrufva för den som vill arbeta. Jag kan, hoppas jag, om några veckor skicka en fullständigt aperell till Snoilsky. I Erik Dahlberg behöfva jag en Carnaval i Rom på 1600 talet – det får jag i herrliga gravurer på bibkliotheket, Augsburg, Lützen, Carl XII likaså, huru mycket som helst. Era Vasar voro våra Bourboners bästa vänner, sade Bouchot, och vi ha' pleusement gardé allt som angår Sverige.