Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

kung av Sverige

Esiintymiset kirjeissä

Näytä henkilöyhteydet Johan III
Gripsholm d. 23 Sept 72. 23. syyskuuta 1872
"Gubben" Geissler kan den svenska kungahistorien och har teorier som skiljer sig från andra historikers; bokstäverna G.J.M.T i Johan III:s fängelse som allmänt anses beteckna Carl IX:s valspråk Gud är min tröst på tyska anser Geissler stå för Gustaf I, Magnus, Johan III och Lennart Torstenson; Geissler har också berättat mycket om prins Gustaf.
Gripsholm d. 26 Sept. 26. syyskuuta 1872
Edelfelt har sett allt som förtjänar att ses på Gripsholm; där finns vackra gobeliner, i synnerhet ett porträtt av Ludvig XV; tapeterna är i drottning Lovisas bouppteckningsinstrument värderade till 40 000 riksdaler; endast golven och mattor är i miserabelt skick; Johan III:s och Erik XIV:s fängelserum är bland de intressantaste interiörmotiven.
Paris d. 8 febr. 78 8. maaliskuuta 1878
Följande dag skall Edelfelt till Gustave Courtois och låna en broderad sidendyna åt salig Claës Fleming; han är klädd i gul sidendräkt, spetskrage, silkesskor och gult sidentäcke som hertig Carl just skrynklat till; Edelfelt såg tre-fyra lik svepta i gult i Åbo gravvalv; Jules Bastiens råd att smutsa ned hertigens kostym var mycket gott; Morbror Gustaf Brandt får sin officer, han kommer att stå bakom kistlocket, som hålls av en soldat och slottssmeden; officeren har mörkblå kappa med Sveriges vapen på [illustration: svensk officer från 1500-talet]; Edelfelt har sett denna kostym på en gravyr från 1580, men hade hertig Carl rätt att låta sitt folk bära Svea rikes vapen?; på kistan finns Flemingska och Stenbockska vapnen och IHS på huvudändan; på golvet har han lust att sätta en gravsten för att bryta färgen; Edelfelt tror visserligen inte att någon blivit begravd i Åbo slottskyrka, men kanske det har funnits tomma gravar, kenotafier; vilken fähund till slottssyssloman som inte släppte in Edelfelt i den så kallade "katolska kyrkan" i slottet; Åboborna har lika mycket reda på Persepolis ruiner som på det inre av slottet; Johan III hade redan huserat på slottet och han älskade prakt samt spelade självständig furste.