Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

svensk ämbetsman, politiker, skald, tonsättare, ledamot av Svenska Akademien

Lähteet

Paris, torsdag d. 8 Febr. 1877. 8. helmikuuta 1877
Edelfelts tavla såg blek ut mot Gustaf Cederströms, som överdriver färgen betydligt; den starka koloriten tar sig bra ut på salongen; Cederström har mycket ogjort, men gjort stora framsteg och blivit bättre än man på basen av den första ebauchen [skissen/utkastet] kunde vänta; Cederström är en hygglig karl och vinner på närmare bekantskap; han är tidigare officer och vill troligen imiterar Georg von Rosen i sätt och tal; han är släkt med Cronstedts i Helsingfors, med Gunnar Wennerberg och många människor Edelfelt känner i Sverige.
Stockholm tisdag 28 okt 91 28. lokakuuta 1891
I går var jag på middag hos Snoilskys med Gunnar Wennerberg, som i förrgår tagit afsked för den eviga oftalmologiska frågans skull, Nybloms – mor och dotter m.fl. Gunnar Wennerberg är otroligt ungdomlig och pratsam – ingen menniska skulle kunna tro att han är 74 år. Han påminner något om Gubben Berndtson – storlek, mustascher händer och rörelser. Han kastar sig gerna in i diskussioner och talar då, tyckte jaglitet i kors. Han började bl. a. med att prisa judarne och gå åt Brandes som jude. – Han såg på mina teckningar och kritiserade Kristinas död – gentemot Snoilskys som prisade den – Jag hörde på. Han tyckte att hon skulle resa sig upp i sängen och sända en "vredgad vasablick" på kardinalerna – att hon ej fick dö som en vanlig fru Pettersson o.s.v. – Sedan började han att tala illa om Kristina – att han aldrig kunnat upptäcka ett enda sympathisk drag hos henne – att den "kanaljen" plundrat Sverige på pengar och konstverk (jag fick nu för första gången höra att många af de bästa taflorna i Dresdnergalleriet likasom Corregiorna i Paris funnits här i Sverige men af Kristina utförts och försålts. – Hans fru, som är mycket religiös ser så bra ut – hon har något af frih. Born.
Wennerberg skref en autograf åt Annie "Tack för en god stund med brodren hos Snoilskys då och då G. W
Stockholm söndag 1sta april 94 1. huhtikuuta 1894
I går var jag på en konstnärsfest med damer. Stämningen var entusiastiskt indignerad t. f. af riksdagens nedriga beslut att tvärt emot alla arkitekters vilja brygga riksdagshuset på Helgeandsholmen bakom butikerna på norrbro. Gunnar Wennerberg var der, rasande också han. Jag talade mycket med honom – han var trefligare än sist, under den goda stunden med brodren. Han talte om Magdalena om Mammas Pasteurs och Kurténs porträtt och sade mig saker som voro granna och som Mamma skulle ha hört med stolthet. Han, Nordenfalk, Björck m. fl. vilja nödvändigt ha min altartafla hit.
Stockholm, söndagen d. 29 nov. 1896 29. marraskuuta 1896
Jag hoppas att flickorna få roligt om tisdag. Då äter jag middag hos professor Curman med Gunnar Wennerberg, fadren, Snoilskys, Wieselgren och fru Eva Nansen.
Stockholm sönd. d. 6 dec. 96 6. joulukuuta 1896
I går afton var jag hos gubben Gunnar Wennerberg på middag – Der voro Snoilskys Börjesons, hans döttrar svärdöttrar m.fl. Han är otroligt kry och ser så ungdomlig ut. Han fyller emellertid 80 år snart. Häromdagen kom han och såg på hvad jag målade i Akademin, satte sig ned, diskuterade estetiska frågor, talte om Burne Jones och andra engelsmän – bevisade sig med ett ord ha följt med de sista dagarnes konsthistoria. I går improviserade han mycket på orgel och visade mig ett oratorium han höll på med. – Han ser ut som om han vore högst 55 år. Reslig och rak och hurtig, – litet döf är han, det är det enda.
I går var jag så trött efter Wennerbergska middagen, (som fastän det var äldre folk, räckte från 6 till 11) att jag ej kunde förmå mig att gå till Idun, der jag var väntad af Wieselgen
Stockholm lördagen d. 19 Dec. 1896 19. joulukuuta 1896
Kan Mamma tänka sig att jag i morgon, på Sv. Akademins högtidsdag skall sitta på fru Rydbergs plats – gubben Nordenfalk kom sjelf till mig med detta bud från fru Rydberg – (minnestalet gäller honom V.R.) – Det kunde jag då aldrig drömma om! Jag kommer nog att ha många bekanta der: Snoilsky, Nyblom, Nordenskiöld, Warburg G. Wennerberg – och Reinhold Leuhusen, som skall komma dit med kronprinsen och småprinsarne.