Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

Sverige-Norges sändebud i Paris 1878–1884, diplomat, tidigare vicekung och statsminister i Norge

Paris d. 10 Jan. 78. 10. tammikuuta 1878
Epävarma yhteys Walter Runeberg har ett förslag beträffande världsutställningen; Edelfelt åkte hem till honom, men han var inte där; fru Lina Runeberg ville inte berätta vad förslaget handlade om i Gunnar Berndtsons närvaro; Edelfelt vet vad Walter kommer att föreslå: att de känner svenska ministern på pulsen för att se om det går att ställa ut med svenskarna; Edelfelt förstår inte varför det behövs sådant hemlighetsmakeri kring detta.
Paris d. 28 Juli 1878 28. heinäkuuta 1878
Georg Sibbern höll tal för kungen, norrmannen Behrens (inte sångaren) för Frankrike; Pietro Krohn talade bra för den nordiska sången och Christian Meyer Ross för Ivar Hallström och Jacob Axel Josefson som var närvarande; överste Ferdinand Staaf höll ett långt andragande på franska.
d. 9 juni 9. heinäkuuta 1879
Hos Reuterskiölds var excellensen Georg Sibbern, danske legationssekreteraren greve Knud af Knudsborg, greve Hans Wachtmeister, attaché överste Ferdinand Staaff, norske attachén Mohr med fru, Gustaf Cederström och Edelfelt; Lennart Reuterskiöld var ekivok som alltid och lilla fru Louise Reuterskiöld gjorde les honneurs; hon försökte med sitt svenska bondtycke spela grande dame [världsvan dam] à la Gallifet och Madame de Pourtalès och det tog sig inte illa ut; fru Reuterskiöld var klädd i vitgul crèmefärg som nu används, vita spetsar och skor, bas à jour [strumpor som syntes]; Madame Mohr såg bra ut, men var inte van att röra sig, dessutom tycker Edelfelt att norskan låter så plebejisk [folklig]; renast svenska talade "gubben" Sibbern.
Efter middagen läste Ferdinand Staaff många av sina verser, både franska och svenska; Sibbern gav inte intrycket av något geni; det hör till god ton att vara reaktionär, svenskarna är det av födsel och ohejdad vana; vore svenskarna katoliker, vore de världens mest reaktionära folk; Edelfelt skrattade med då de gick åt Léon Gambetta och republiken, vad tjänar det till att bråka.
d. 29 Februari 1880. 29. helmikuuta 1880
Till festen för Adolf Erik Nordenskiöld har de målat svenska och finska vapnen i kolossal storlek; Walter Runeberg har modellerat en kolossal byst av Nordenskiöld; den svenske målaren Hjalmar Norrström leder dekorationsarbetet på Hôtel Continental; både Georg Sibbern och prins Nikolaj Alexejevitj Orloff deltar; Orloff sade sig vara stolt att representera den finska kolonin i Paris; Edelfelt tycker han kunde göra mera, av alla utlänningar har finnarna minst nytta av sin ambassad.
Paris d. 3 april 1880 3. huhtikuuta 1880
Edelfelt är alldeles uppe i extasen över Adolf Erik Nordenskiöld; föregående kväll var han bjuden på middag hos Georg Sibbern, där prins Oscar, Nordenskiöld och Louis Palander var hedersgäster; Edelfelt är släkt med Palander, som är svåger till farbror Erik Edelfelt och de träffades senast i Göteborg; under middagen satt Edelfelt mellan Gustaf Cederström och Fredrik Adelborg; Walter Runeberg satt bredvid Nordenskiöld; Sibbern drack en skål för Finland.
Adolf Erik Nordenskiöld var förvånad över att se Edelfelt så gammal och lång; han kunde inte tro att det redan var 10 år sedan Carl Albert Edelfelt dog; Louis Palander kallade Edelfelt sin kära släkting; det är stål i gubbarna och de såg annorlunda ut än alla andra automater, karaktärslösa dockor och narrar hos Georg Sibbern.
Paris, måndag d. 12 april 1880. 12. huhtikuuta 1880
Alexandra Edelfelt har i tidningarna kunnat läsa att den stora skandinaviska middagen hölls för en vecka sedan; den var lyckad, med undantag för Georg Sibberns , "Ciceros", tal; Edelfelt satt mellan Ellan de la Chapelle och fru Lina Runeberg; Ellan fördes till bordet av greve Hans Wachtmeister; där var ungefär 250 personer, bland andra svenska, ryska och danska ambassaderna med fruar, Christina Nilsson, den vackra grevinnan Barck celeber genom Henri Regnaults porträtt, fru Sebel-Lagergren som på sin tid var omtalad i Paris för sin skönhet, kammarherre Adolf Boy med sin vackra men romanska fru, samt målare och rika trävaruhandlare.
Paris d 13 april 1880 13. huhtikuuta 1880
Hans Wachtmeister är inte så servil och ödmuk tjänare som de andra; han är i öppen fejd med Georg Sibbern.
Fredag d. dec. 1880 1. joulukuuta 1880
Julen står för dörren, och detta blir Edelfelts sista julhälsning; Runebergs står i spetsen för en julmiddag på Palais Royal annandag jul; Georg Sibberns och en massa affärsmän står för en mera storartad julmiddag hos Grand Vefour dagen därpå; båda tillställningarna följs av dans.
d 21 dec 1880. 21. joulukuuta 1880
De närmaste veckorna blir det ett schasande på middagar och baler; på kvällen är det middag hos Monsieur Napiat, på juldagen hos Reuterskiölds, på andra dag jul med Runebergs på Palais Royal; den 27 är det stor bal hos svenska ministern och den 29 stor skandinavisk middag med bal hos grand Vefour.
Fjerdedag jul 1880. 28. joulukuuta 1880
I natt kom Edelfelt hem från Excellens Georg Sibberns klockan 6 på morgonen; han känner både leda och övermättnad på detta slags roligheter.
Edelfelt gick på stor bal hos Georg Sibbern; ceremonimästaren Lennart Reuterskiöld tvingade honom att dansa alla danserna; en splendid supé intogs och därefter dansades ännu en vals; Reuterskiöld bad Edelfelt stanna kvar på en supé en petit comité [i ett mindre sällskap]; där var inga andra än Excellensen och fru Sibbern, Reuterskiölds, Fritz Wedel Jarlsberg, Gustaf Cederström, en greve Moltke (ung dansk attaché), Carl Gripenstedt och Edelfelt; det dracks kopiöst champagne; efteråt insisterade Wedel Jarlsberg att herrarna på vägen hem skulle vika in till honom och dricka seltern; Edelfelt kom hem klockan 6 i morse.
Paris d. 23 febr 83. 23. helmikuuta 1883
Nu om presidentbalen. I en republik bör man ej förvåna sig öfver att på en dylikt bal finnas kreti och plati. Dödande hett, omöjligt att röra sig. Toiletter från de elegantaste, mest afklädda till ytterst tarfliga, höghalsade ylleklädningar. Som regel må jag säga att diplomatiska korpsens och de utländska damerna voro de bäst klädda. Naturligtvis – aristokratin går ej till Grévy – således endast tjenstemännen i alla grader och deras fruar. Dansen var ett skuffande fram och tillbaka som allsej jag frestande ut. Trångt, hett så att man kunde stekas. En ryslig massa militärer: franska, italienska engelska, tyska, ryska och svenska uniformer såges. Kinesiska ambassaden med fruar i granna, äkta kinesiska kostymer, var ganska lustig att åse. Japanesarne moderna. två små japanesiskor i fullständig modern drägt sågo rigtigt söta ut, trots kindknotorna. Jag gick en stund och talte med Fossati, Reuterskiöld, Sibbern, Portalis Koechlin o.a. och kl. 1 rusade jag, efter fåfänga försök att nalkas buffetten, ut på ett kafé med Portalis, för att med några glas skölja ned det förfärliga dam jag slukat under aftonen. – Nazar-Aga, den persiske ambassadören hade en guldstickad rock, formligen öfversållad med diamanter.
Måndag d. 10 mars 1884 10. maaliskuuta 1884
Nästa lördag är det stor skandinavisk bal under Sibberns höga beskydd hos Grand Vefour. Der skall man väl få se de tusen knoddarne uppsträckta och dansande.