Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

riksmarsk, överamiral, ståthållare

Paris d. 18 Februari 1877 18. helmikuuta 1877
Pierre Petit Gerard och Max Faivre råder honom att börja på med Carl IX vid Flemings lik i stort för 1878 års utställning; Edelfelt känner sig inte vuxen för en tavla med 8 à 10 figurer; det är bäst att tänka noga efter innan man börjar med en duk som mäts med famnmått.
Paris onsdag d 7 mars 77. 7. maaliskuuta 1877
Det vore roligt att måla Klas Fleming och Carl IX; Alexandra Edelfelt kan vara säker att han först ska tänka igenom saken.
Paris d. 18 mars 1877. 18. maaliskuuta 1877
Edelfelt beklagar att tävlingen om Romarpriset inte är öppen för utlänningar; om Gud ger honom krafter ska han försöka göra Klas Fleming så omsorgsfullt som ett Romarpris bör vara.
Paris d. 22 April 1877 22. huhtikuuta 1877
Edelfelt har länge börjat inse att måleriet inte är lätt, men han håller fast vid föresatsen att göra någonting riktigt bra detta år, vare sig det är Klas Fleming eller något annat.
Paris d. 29 maj 1877 29. toukokuuta 1877
Klas Fleming tycks bli för svår att göra; Edelfelt går på morgnarna i ateljén, där det är tråkigt, trångt och dåligt inrättat, men han har beslutat att gå där två veckor i rad och håller ut.
Före den 15 juli lär Edelfelt inte komma loss, om han börjar på med Klas Fleming.
Paris d. 27 Juni 77. 27. kesäkuuta 1877
Edelfelt visade Carl Mannerheim sin tavla, som nu finns hos färghandlare Chabod; strax efter då de åkte i Champs Elysées föreslog Mannerheim att Edelfelt skulle måla honom en större skiss för 1 000 francs; Edelfelt avslog först med hänvisning till hur det varit med August Eklöfs beställning, samt till Alexander Wilhelm Brummers och Herman Frithiof Antells väntande beställningar; Edelfelt gick sedan med på att ta emot beställningen och pengarna, som han genast lovade sätta in på Föreningsbanken då han kom hem; Mannerheim ville ha en skiss till någon större tavla, men undanbad sig Carl IX och Klas Fleming.
Paris, d 30 Juni 77. 30. kesäkuuta 1877
Edelfelt mår själv bra, men är missnöjd; som Alexandra Edelfelt vet hade han tänkt börja på Klas Fleming innan avresan; då han inte är i stånd att få ihop något får han vänta på bättre inspiration i Finland.
Paris d. 27. / XI 77 27. marraskuuta 1877
Edelfelt har gjort en ny skiss till tavlan och beaktat Jean-Léon Gérômes råd; han tror det blir bättre om han skjuter alla bipersoner åt sidan och endast lämnar Carl, liket, Ebba Stenbock och hennes sällskapsdam i förgrunden och i helbelysning.
Paris, torsdag d. 6 Dec. 1877 6. joulukuuta 1877
Edelfelt har infört en vågad idé som är bra för kompositionen, men det är inte sagt att den är historisk; för att fylla ett hörn har han lagt dit ett rökelsekar som Carl IX i hettan har vält omkull; han tänker sig att Klas Fleming som var Sigismunds förtrogna kunde ha något kvar av den "katolska ståten"; Gabriel Rein skriver visserligen att de katolska symbolerna avskaffades i Åbo domkyrka redan på 1540-talet, men kanske de kunde finnas kvar i slottskapellet; röken skulle täcka några tråkiga linjer och bilda en nödvändig ljusfläck; tavlan blir 2 meter på längden och 1 1/2 meter på höjden; den största figuren, Ebba Stenbock blir 1 meter lång; duken kommer att kosta ca 60 mark.
Paris d. 8 febr. 78 8. maaliskuuta 1878
Följande dag skall Edelfelt till Gustave Courtois och låna en broderad sidendyna åt salig Claës Fleming; han är klädd i gul sidendräkt, spetskrage, silkesskor och gult sidentäcke som hertig Carl just skrynklat till; Edelfelt såg tre-fyra lik svepta i gult i Åbo gravvalv; Jules Bastiens råd att smutsa ned hertigens kostym var mycket gott; Morbror Gustaf Brandt får sin officer, han kommer att stå bakom kistlocket, som hålls av en soldat och slottssmeden; officeren har mörkblå kappa med Sveriges vapen på [illustration: svensk officer från 1500-talet]; Edelfelt har sett denna kostym på en gravyr från 1580, men hade hertig Carl rätt att låta sitt folk bära Svea rikes vapen?; på kistan finns Flemingska och Stenbockska vapnen och IHS på huvudändan; på golvet har han lust att sätta en gravsten för att bryta färgen; Edelfelt tror visserligen inte att någon blivit begravd i Åbo slottskyrka, men kanske det har funnits tomma gravar, kenotafier; vilken fähund till slottssyssloman som inte släppte in Edelfelt i den så kallade "katolska kyrkan" i slottet; Åboborna har lika mycket reda på Persepolis ruiner som på det inre av slottet; Johan III hade redan huserat på slottet och han älskade prakt samt spelade självständig furste.
Tisdagen d. 23 april 78 23. huhtikuuta 1878
Edelfelt lämnade en ny text till tavlan till Monsieur Buon; han har frångått Charles Grandmougins gammalfranska; Henri Dutschold som är "le bon sense" [det sunda förnuftet] sade att Edelfelt inte skulle vara fånig, utan helt enkelt översätta några rader som förklarar ämnet, men inte anstränga sig för att göra litteratur – hans tavla behöver inget sådant; Edelfelt skriver därför "Le Duc Charles (Charles IX de Suède) insultant le cadavre de son ennemi Fleming. 1597" [Hertig Karl (Karl IX av Sverige) skymfande sin fiende Flemings lik. 1597] och har översatt ett stycker ur Gabriel Reins historia där hertig Karl på Åbo slott drar likets skägg och säger att om han ännu vore i liv skulle hans huvud inte sitta lugnt på hans axlar, varpå Klas Flemings änka Ebba Stenbock svarar att Hans Höghet aldrig skulle ha kommit in om hennes Herre fortfarande levde.
Paris midsommardagen 1878. 24. kesäkuuta 1878
Koechlins beklagade att Edelfelt inte fått medalj; Jean-Jaqcues Henner, som är medlem i juryn, sade att Edelfelt varit nära, det behövdes minst 11 röster, Edelfelt hade fått 9; Henner sade senare att de speciellt fäst sig vid Klas Flemings lik och uttryckena; Edelfelt tröstas av att spanska målare som Martín Rico och Santiago Arcos, eller Józef Chełmoński aldrig heller fått någon belöning; Edelfelt blir allt mer övertygad om att det är svårare för utlänningar än för fransmän att klara sig bra; Edelfelt tror inte att han fått 9 röster, i så fall borde han ha fått en mention honorable [hederomnämnande]; Pietro Krohn var klokast då han frågade Edelfelt om denne ansträngt sig till det yttersta med tavlan – nej; därför skall Edelfelt nästa gång göra bättre; Krohn har obegränsat förtroende för Edelfelts förmåga, men ger inte mycket för hans energi.
Annandag påsk 79. 14. huhtikuuta 1879
Hertigen och Klas Fleming har varit intagen i Ny illustrerad tidning; gravyren var en kliché från l'Illustration; Edelfelt skulle gärna ställa ut tavlan i Stockholm.
Gatschina Måndag afton d. 31 Jan 82 31. tammikuuta 1882
Om fredag afton var jag hos general Danilowitch, och drack the med tronföljaren och furst Georg, Åt den förre gaf jag mina fotografier, förklarade vidt och bredt såväl Drottning Blanka som Fleming, och den unge mannen tycktes mycket intresserad, bockade och tackade. Han förefaller rigtigt treflig och fix, pojken – talar mycket men utan affektation eller blyghet. Danilowitsch är polack tror jag – har en ynklig röst och är mycket didaktisk, upplysande och lärorik – för resten en lärd general som har litet reda på historia o.d.