Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

drottning av England

Lähteet

Esiintymiset kirjeissä

Näytä henkilöyhteydet Elisabeth I
Paris d. 28 Januari 77. 28. tammikuuta 1877
Edelfelt ångrar bittert att han inte följt Jules Bastien-Lepages råd om att göra många utförda goda teckningar förrän man börjar måla; Jean-Léon Gérôme säger också att man skall ha tavlan fullkomligt färdig i sitt huvud innan man börjar måla; Bastien-Lepage har gjort några alldeles förtjusande teckningar till sin tavla Orfeus; hans porträtt av den engelska damen ger honom ett kolossalt arbete; han anser sig behöva en hel månad för att göra klänningen som är i 1600-talssnitt (Elisabeths tid); hans bidrag till Romarpriset i år ansågs som det bäst målade som man sett i École des Beaux Arts, men ämnet (Priamus vid Akilles fötter) var inte väl återgivet, vilket gjorde att han inte fick priset; tänk att Bastien med sådan talang och framgång ändå är i penningnöd; Adolphe Goupil har velat köpa hans lilla kommuniant [konfirmand] för 3 000 francs, men han vill inte sälja den under 6 000 francs.
Stockholm d. 25 oktober 79 25. lokakuuta 1879
De stod mitt bland de italienska aktörerna; Edelfelt stod på en halv alns avstånd från Adelaide Ristori; hon är en märkvärdig gumma på 58 år; hennes röst överträffar i omfång Sarah Bernhardts, men den har inte samma silverklang; hon skrattade och konverserade med Frans Hedberg, Erik af Edholm, italienska ministern och legationen ögonblicket innan hon skulle in på scen för att dö eller framstöta lady Macbeths hjärtslitande klagan; hon har vacker profil och är välväxt; bäst var hon som den döende Elisabeth, klädd efter Paul Delaroches tavla; på söndag spelar hon igen Elisabetta, regina d'Inghilterra [drottning av England].
Stockholm d 27 okt 1879 27. lokakuuta 1879
Föregående kväll var Adelaide Ristoris avskedsföreställning; Edelfelt har sällan sett något bättre än hennes Elisabeth; publiken var entusiastisk, men de två buketter hon fick var mer än tarvliga.
Jacob Ahrenberg, Fredrik Vult von Steyern och Edelfelt satt framför kungen och prinsarna, som i en mellanakt tågade in mellan kulisserna för att ge Adelaide Ristori "litteris et artibus" [För vitterhet och konst, en kunglig medalj]; omsorgen och den historiska troheten i hennes kostymer förstärktes av att hon inte försökte kokettera ens då hon spelade Elisabeth som ung.