Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

fransk författare, pseudonym för Aurore Dudevant

Esiintymiset kirjeissä

Näytä henkilöyhteydet George Sand
Paris d. 26 Januari 1880 26. tammikuuta 1880
Greve de Seilern har sett Edelfelts tavla; han tyckte om tavlan, men är för mycket musiker för att förstå sig på bildkonst; hans resonemang är färgrikt och vittsvävande, men saknar form och begränsning; Edelfelt bjöd honom på middag på deux Edmond; bohemlivet där tycktes tilltala Seilern, som är så tankspridd och intresserad av samtalet att man lätt kan få honom att glömma ställe och mat om man kan fängsla honom; kvällen avslutades hos Seilern, som satte sig vid piano och improviserade "le tableau d'Edelfelt" [Edelfelts tavla], det lät vackert Schumannskt; sedan berättade han om Alexandre Dumas (fadern) som han länge levt med i Neapel, om Franz Liszt, George Sand, furstinnan Pauline von Metternich och markis Almorini.
12 januari 1881. 12. tammikuuta 1881
Ack de konsthandlarne. En går nu ihop med mig att jag skall måla Chopin vid pianot och George Sand som hör på. Såsom bevis på huru idiotiska de äro tjenar följande: Konsthandlaren: Je vous jure que vous aurez un grand succès avec ce tableau là, Chopin étant le compositeur le plus aimé des dames. Jag: Oui mais ce sujet-là a plutôt un interêt littéraire; pensez donc aux costumes affreux de 1840. K: Faut pas vous décourager; Chopin était polonais flanquez lui donc un beau costume avec de la fourrure le bonnet carré, et des brandebourgs et des bottes à l'écuyer et donnez à George Sand, qui était une femme extravagante un beau costume du XVI siècle". Hvad skall man svara till dylikt vanvett?
Paris 16 Juli 91 16. heinäkuuta 1891
Det är modernt nu att vara "tolstoisant" eller Ibsenist här, och det värsta är att de flesta af fanatikerna äro just sådana som naturen ställt långt ifrån den slaviska och den norska profeten på andens gebit. Just Amic – Optimist, ytlig, omöjlig att förstå något icke franskt. En liten bäck som hoppar jemnsides med den breda floden George Sand – (hans ideal), och som naturligtvis blir efter. Han läste en pjes för oss igen, lika "à coté" som allt hvad han skrifver.
Paris 12 april 1897 (Måndag) 12. huhtikuuta 1897
I går var jag på middag och stor soirée hos Ménard-Dorians – en helt annan verld – litterär artistisk. Madame Menard Dorian, vid hvars venstra sida jag satt vid middagen är en bra intagande gråhårig dam. Gubben hennes man är deputerad och de räknas till den republikanska aristokratin. Svärsonen Georges Hugo är rätt behaglig – för rik och bortskämd. Dottern Mme Hugo är mycket vacker – har i synnerhet ett skratt som är förtjusande. En nièce född Dora Dorian, gift med literatören Ajalbert, är mycket intagande litet excentrisk – hennes mor är en rysk furstinna, som redan flere år är ute och reser med någon aktör – halftokig lär hon vara. Der voro Madame Adam (som icke behagar mig) Clemenceaus, Georges Sands dotterdotter, gift med en målere L'hôte poeterna Marieton Georges Rodenbach, Leon Daudet m.fl. Massor målare och bildhuggare.