Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

fransk skriftställare, g.m. Pauline Viardot-Garcia, far till Paul Viardot och Louise Héritte-Viardot

Lähteet

Paris. Adventssöndagen 1874. 29. marraskuuta 1874
Med fem francs på fickan tågade Edelfelt till soarén på Rue Miromesnil; både fröken Pauline Ahlberg och Madame Jaquinot hade sagt att det skulle bli en soaré "en famille" [inom familjen], då han anlände var det ett femtiotal personer i salongen; Edelfelt sprang förargat ut och köpte grå handskar för att komplettera klädseln, som han inte hade förberett för ett så stort tillfälle; fröknarna Marie Friberg och Mathilda Grabow executerade [framförde] musik; Edelfelt satt och talade om Tyskland, konst och litteratur med Pauline Ahrenberg, som inte ville dansa, fram till att hon klockan 12 gick upp till sig; därefter bjöd fröken Grabow upp honom till vals, några norskor ville valsa och snart var hans blyghet på dansgolvet bortblåst; där fanns en liten fransyska på ungerfär 15 år, kusin till Mademoiselle Marguerite Jaquinot, som var alldeles strålande vacker men "dugligt kokett fastän hon ännu bar korta kjolar"; dansen leddes av en Monsieur Viardot, son till konstkännaren som ordnat eremitaget i Petersburg; kotiljongen gick till precis som hemma; quadrillen [kadriljen] dansas lite annorlunda; kan Alexandra Edelfelt tänka sig att han först klockan 3 gick hem i storm och slaskregn till Rue Cassette; på en fransk aftontillställning roade man sig precis på samma sätt som hemma; Edelfelt tyckte att alla små "parisersprättar" var lyckade med sina ytterst moderna dräkter, sina chapeau-claque'er och sina lorgnetteglas i ena ögat; lite oartigt var det av Edelfelt att inte bjuda upp Madmoiselle Jaquinot, dottern i huset; på tisdag skall han gå dit på visit och tacka för senast.
Paris d. 21 april 1879 21. huhtikuuta 1879
Svensken August Hagborg har sålt en tavla till Luxembourg, vilket stärker Edelfelts åsikt att all framgång i dessa avseenden är en affaire de chance [fråga om tur], med tanke på hur uselt Hagbors måleri var föregående år; Hagborg känner "gubben" Louis Viardot som har något att göra med Luxembourg.
Paris d. 26 26. toukokuuta 1880
Edelfelt var hos Viardots för första gången; han hade fått en invitation [inbjudan] av Paul Viardot, som han träffat; Madame Viardot-Garcia är ungdomlig; hon är den stora Pauline Garcia som Alfred Musset skrivit om; hon är tillsammans med Jenny Lind detta sekels stora sångerska; de bästa krafterna i Paris spelade och sjöng hela kvällen Richard Wagner och klassikerna; Madame Louise Héritte-Viardot är återkommen från Sverige och lovade återvända dit; "gubben" Louis Viardot är 82 år gammal, men var med hela kvällen; Ernest Renan var också där, han påminner om Lampén.
Föregående dag var Edelfelt på språng och slutade med att äta middag hos Madame Chevalier och gå på soaré till Viardots.
Viardots hus vid place Vintimille är inrett som ett konstens tempel, med orgel i fonden och heliga Cecilia över den; de har tavlor av Tizian, Rembrandt, Bartolomé Murillo och holländare, samt herrns och fruns porträtt av Alexej Harlamoff.
Ivan Turgenieff är daglig gäst hos Viardots; nu är han i Ryssland.