Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

amerikansk konstnär

Esiintymiset kirjeissä

Näytä henkilöyhteydet Edward Boit
Paris d. 26 mars 1881 26. maaliskuuta 1881
Jag börjar rusta mig till resan, alltjemnt sökande efter en reskamrat. Sargent har i dag bjudit på frukost för att göra mig bekant med några amerikanare som resa dit ned. Olyckligtvis lära dessa vara mycket rika och lefva dyrt. Jag kommer troligen att träffa dem först i Granada.
1 april 1881 1. huhtikuuta 1881
Jag gläder mig alldeles ofantligt åt att få se det "sköna det herrliga Spanien" tänk på Sevilla i vårskrud, tänk på palmer rosor och lagrar i Alhambra – ack hvad jag är lycklig som får se detta. Mitt sällskap den ena amerikanare den andra fransman, båda rika, båda dilettanter (alls ej utan begåfning) äro utmärkt hyggliga karlar, rigtiga gentlemen. Måtte de blott ej resa för dyrt.
Om jag kan reser jag onsdag afton, är om fredag i Madrid, Stannar der en dag och reser så till Cordova der jag stannar 1/2 dag för att se moskén, och derifrån till Sevilla, der jag stannar. Mrs Boït och Noël vänta mig der. Den hel. veckan i Sevilla lär vara af det mest storartadt praktfulla man kan se, och vi stanna väl der omk. 10 dagar, hvarefter jag reser till Granada, mitt hufvudqvarter. Se der ungefär marschrutan. Så upp till Toledo och Madrid, der jag grundligt skall se på Velasquez.
Paris d. 7 april kl 5 e.m. 7. huhtikuuta 1881
Hvar mina reskamrater hålla hus vet jag ej. Kanske äro de i Granada. Jag skall telegrafera till dem från Madrid.
Lördag 9 april 1881. Madrid – Casa de Huespedes Calle de la Salud 13. 9. huhtikuuta 1881
Sedan jag tagit ut min vexel på Credit Lyonnais telegraferade jag till mina reskamrater som torde vara i Granada, men har ännu ej fått svar.
Madrid, måndag d. 11 april 1881. 11. huhtikuuta 1881
I morgon afton är jag således i – Alhambra ty Fonda de los Siete Suelos ligger i sjelfva Alhambra – Der träffar jag Messieurs Noël et Boït som telegraferat att de vänta mig der.
Alhambra d. 13 april 1881. 13. huhtikuuta 1881
Mina blifvande reskamrater Boït och Noël togo emot mig, hade bestält rum åt mig o.s.v.
Sedan gjorde vi en utflygt i Zigenarstaden. Los gitanos äro ett förfärligt tiggarpack, bo i hålor, som kanske vore pittoreska, men dit ingen vågar gå af fruktan för ohyra. De skrika om en, tigga, sjunga, ha sina ungar att dansa, rigtiga tattare med ett ord. Här gjorde jag en liten aqvarell med Boït (som verkligen har mycket talent) och sedan promenerade vi nere i staden.
Jag stannar troligen här en vecka; mina reskamrater, som vilja se Spanien icke från kupéfönstret utan i vagn med mulåsnor, resa om måndag till Ronda i diligence och derifrån likaså i dil. till Sevilla der jag återfinner dem.
Så trött jag än var, fanns det något som, utom medvetandet att vara i Alhambra, uppiggade mig så att jag skulle ha varit färdig att vaka 3 nätter till. Det var Don Josés en dotter (han har 10) en rigtigt förtjusande unge, som till råga på olyckan talar flytande franska. Hon kan vara 17 år, har de mest strålande svarta ögon, är dugtigt kokett och har varit föremål för alla ungherrars låga. – Jag fick mat i mig jemte några glas Manzanilla (ett makalöst vin, bättre än Sherry, något i samma stil) och pratade ännu länge men mina herrar Boït och Noël och den vackra flickan.
Kl. 11 kommo Boït och Noel och sökte mig, vi dejeunerade, och så bar det af till Generalife – (Jenotu-l-arif= byggmästarens trädgård). – Makalöst vackert tänkt – nu är dock trädgårdarne (ty de äro många terassformigt hängande, vid bergväggen) alltför vårdade, Cypresserna för väl klippta och blomsterrabatterna för väl skötta så att intrycket blir stelt. Den tusenåriga Cypressen, der under hvilken sutaninnan Zoraya brukade träffa sin älskare Abencerragen, står ännu qvar. – Jag kommer att göra studier här. Några Spanska målare höllo på med att måla en af bassinerna. – Generalife, ett litet Alhambra, vore ett bra trefligt sommarnöje att ha.
Granada, måndag, annandag påsk 1881. 18. huhtikuuta 1881
Som Mamma ser har jag i morgon varit här en vecka, och tiden har flytt med förvirrande hastighet. Jag stannar ännu här till torsdag då jag reser direkt till Sevilla, dit mina reskamrater begifvit sig i går via Ronda i diligence och till häst, 4 dagars resa, som kommer att ge dem lokalfärg så mycket de kunna begära.
Med Spanskan går det skralt. Jag bråkar med mina gitanos så godt jag kan. Nu sedan mina vänner Noël och Boït rest har jag ofta långa diskussioner med señorita Matilda, som alls ej är någon dum flicka, och som hör på ingenting så gerna som på komplimanger.
Sevilla d. 22 april 1881 22. huhtikuuta 1881
Jag glömde att omtala att jag på en station i går träffade mina reskamrater, som haft fullständig otur med resan till Ronda. Vädret hade varit förfärligt, Ronda, beprisadt för sitt pittoreska läge skall ha varit omöjligt att måla och de hade derföre, i stället för att ligga i 2 dagar under regnväder på ett dåligt herberge, rest ned till Malaga, der de besett hamnen och på en theater sett dansas ”la Malagueña” den vackraste spanska nationaldansen.
Sevilla d. 24 april 1881. 24. huhtikuuta 1881
Boït, som är ytterst flitig har redan gjort 4 aquareller här – jag endast 1 misslyckad skizz. Men som stipendiat och som figurmålare tillåter jag mig denna lyx och denna lättja. Jag är så fullt upptagen med att se omkring mig.
Sevilla d. 25 april 1881 25. huhtikuuta 1881
Under den första fäktningen såg jag på mina reskamrater de voro bleka och mitt hjerta bultade hårdt, men vid den andra och tredje voro vi redan vana och följde striden med strategiskt intresse. – I det hela taget är kampen ridderlig och jemn. Dessa tjugo menniskor kunna endast genom ofantlig vighet och själsnärvaro öfvermanna tjuren som har styrkan och vildheten på sin sida. – Och nu nog härom.
Toledo d. 30 april 1881. 30. huhtikuuta 1881
Det var till en del Boits fel att vi lemnade Andalucien så der hals öfver hufvud. För att förstå denna hans brådska vill jag presentera mannen. Han är 42 år, och är sedan 15 år gift med en charmant fru, har 4 döttrar, och har genom sitt giftermål fått en stor förmögenhet – han depenserar 150 tusen om året. Sargent har sagt mig att hans hem är bland det finaste och mest konfortabla man sett. Han är en fulländad gentleman, och jag kan så väl förstå den känsla hos honom som drifva honom till ett så ytterst reguliert och träget arbete. I det hela taget arbetar och säljer han mest för att ingen skall kunna säg att han lefva på sin frus pengar. Han säljer mycket isynnerhet i Amerika. Denna resa till Spanien är uteslutande företagen för att göra aqvareller, och så snart en stads förråd på arkitektoniska vyer är uttömdt reser han sin väg. Toledo är det rikaste i den vägen, och derföre har han drifvit på alldeles obarmhertigt. Som vi ej ville skiljas från honom, ha vi som beskedliga barn följt med. Han har hela tiden saknat sitt hem ofantligt likasom ock komforten der. Jag har lyckligtvis inga vanor, och finner mig temmeligen bra öfverallt. Om måndag reser han som sagdt, medförande en rik skörd aqvareller, 50 tror jag, hvaraf många äro mycket bra.
Boît reser i öfvermorgon och Noël och jag stannar ännu här en vecka.
Toledo d. 4 maj 188[1]. 4. toukokuuta 1881
Sedan 3 dagar är jag alldeles ensam här. Vår resplan (Noëls och min) blef hastigt omintetgjord derigenom att han på söndagsaftonen fick ett telegram om att hans en onkel dött och fick derföre lof att hufvudstupa resa af. Boît och han reste derföre d. 2 Maj kl. 6 på morgonen, och jag slå mig ut ensam så godt jag kan till fredag eller lördag då jag hoppas ha gjort färdig den studie Jag börjat på med i San Juan de los Reyes. Om tisdag eller onsdag anträder jag återfärden till Paris. Jag kan ej neka att denna ensamhet i en så märkvärdig stad som Toledo ej har sitt stora behag.
Noël var mycket förargad öfver att resa. Han som mera tycker om att roa sig än arbeta, tyckte att vi hittils trälat för mycket, Boît och jag, och hoppades ta skadan igen i Madrid.
Paris d. 31 Mai 1881. 31. toukokuuta 1881
I går var jag bjuden på middag till Boit med Sargent en Mr Roubel och hans syster. Det ser verkligen ut att kosta 130 tusen om året det husets underhåll. Ytterst elegant och bon goût. Mme Boït är en fet, vacker fru på 30 à 35 år, skrattar jemt och är mycket lätt att vara med.
Om fredag kommer Boït med fru hit
och snart derefter resa de till sin villa vid hafvet, i Normandie.
Jag tycker det måste vara eget för Boït att alla morgnar kl. 8 bege sig af från all denna komfort och lyx för att fara till den enkla ateliern på andra sidan Seine. Förmögenheten må vara fruns, så tycker jag ändå att Boït kunde se mera hemma ut då han är hos sig. – Det är eget att jag ej ett ögonblick känner någonslags blyghet eller tycker mig främmande bland mycket rikt och fint folk; då man är ung (och det är jag ännu, fastän jag passerat linien) gör det en ej det minsta, ty hoppet finnes qvar. Jag konstaterar också med sorg att jag är ofantligt likgiltig för pengar. Lyx, vackra saker o.d. äro visst mycket bra att ha, men jag har lika roligt af dem då de tillhöra andra – skryt hatar jag, hatar och föraktar. Verkligen rika och verkligen förnäma menniskor skryta heller icke. Men les Bourgeois, hela den Frenckellska sorten kunna, trots skrytet ej göra något intryck på mig. Jag har bara roligt åt deras ändlösa bråk och låta sina guldmynt skramla i tid och otid, men känner ej spår af afund, eller ens en aflägsen längtan att vara i deras skor. Hvad som är utmärkt vackert hos Boit, är entréen, trappan och antichambren. Det är en smak och en esprit d'arrangement som är verkligen ovanlig t.o.m. i Paris der ändå dekorationen af rum spelar en så vigtig rôle.
Café de la Régence d. 7 Juni 1881. 7. kesäkuuta 1881
Under senaste vecka har jag varit bjuden till Boit igen. Ack hvad de har det fint! Mme Boit är ovanligt glad och fördomsfri, en rigtigt "bon garçon", fastän kapriciös och bortskämd som man blir då man är mycket rik. Emellertid är hon rolig att vara med, emedan hon ej är det ringaste sipp eller "bégueule" och ej har något af den anglosaxiska styfheten. Hon talar utmärkt bra franska, men Sargent påstår dock att hon är ännu roligare på engelska, att hon har ett mycket komiskt och lustigt sätt att uttrycka sig och alltid utmärker sig genom djerfva ideer och galet prat.
Paris d. 7 juni 1881 7. kesäkuuta 1881
I morgon, måndag äro vi åter bjudna till Runebergs, om tisdag på middag till Boït.
Boït med fru voro här häromdagen. De ha ej kunnat resa med sina många barn till Villerville der de ha en villa, emedan messlingen går starkt der, och de få derföre stanna 6 veckor längre i Paris.
Odaterat 19. tammikuuta 1883
Om måndag är jag bjuden på bal till Boït, der la fine fleur de la société americaine kommer att vara.
Paris d. 23 Jan 83. 23. tammikuuta 1883
I går var jag en rigtigt fin liten dans hos Boït. En charmant våning väl arrangeradt, väl vald société, glada och vackra unga flickor, utmärkt super etc. Jag dansade kotiljongen med en parisisk spanska Mlle de Bañuelos, som var ganska pikant. Sargents modell från i fjol var der. Hon är ful, alldeles oregelbundna drag, munnen sned – men har ett charmant utseende, fraicht och behagligt, och isynnerhet en chic à elle. Mme Boït sjelf dansade som en ursinnig hela natten. Jag roade mig ganska mycket, isynnerhet derför att jag kände så många menniskor der. Bland herrarne nästan alla. Grefve Gyldenstolpe en mycket hygglig, ehuru litet tung och stor svensk, utmärkte sig genom att dansa i otakt. Det var roligt derföre att societén var rigtigt fin och derigenom naturligt och alls affekterad. Ofta möter man underliga sjåp här i den s.k. "le monde" gamla sminkade käringar, flickor som affektera att se ut som får o.s.v. men här var intet af allt detta.
Paris den 20 februari 83. 20. helmikuuta 1883
Nu redan är jag bjuden på kostymbal hos Boïts den 1sta mars, "la mi-carème".
Paris d. 25 februari 83. 25. helmikuuta 1883
Jag skulle ha gått på en visit till Boits efter slutadt arbete, men Noël kom hit och bad mig skjuta upp besöket till om tisdag då han skulle komma med. Jag har således en timmes ledighet före middagen.
Paris d. 27 februari 83 27. helmikuuta 1883
Den Boitska balen än om torsdag. Fru Reuterskiöld skulle nog gerna vilja dit, men hon känner ej Boits. De unge svenska legationsherrarne, en Geijer och grefve Gyldenstolpe ha talat om Boits soiréer som eleganta och roliga.
Odaterat 1. tammikuuta 1884
den 17 är stor bal hos Boits. Mme Boit säger att jag måste dansa: "il y aura trop de jolies américaines, pour que vous puissiez résister à la tentation.
Lördag 5 april 84. fortsatt onsdagen. – 5. huhtikuuta 1884
torsdag bal hos Boit,
Jag går icke på mer än en af dessa baler, troligen Boits. Det är så litet roligt och så känner jag mig verkligen litet för gammal redan för att skutta och dansa bland obekant folk.
Paris onsdag d. 16 Maj ell April. 16. huhtikuuta 1884
Nu denna vecka är jag bjuden på baler alla aftnar, men som jag redan har kunnat vinna den seger öfver mig sjelf att jag gått hem före tolf skall jag fortsätta dermed och endast göra korta apparitioner, utom hos Boits i morgon der Mme Boït bestämdt bedt mig och Noël stanna öfver supén.
Paris söndag d 21 april 84. 21. huhtikuuta 1884
Dagen förut den Boitska dansen som var mycket fin, men der jag ej dansade ett steg och derifrån jag gick kl. 1/2 1.
Den Boitska balen – ja der voro en hel massa vackra amerikanskor, men som jag nu icke var lifvad för att dansa brydde jag mig ej mycket om dem. En nièce till Boit, som nu gjorde sin entrée i verlden, var mycket vacker, men såg för frisk ut, om jag så får säga. för röda kinder, litet röda armar och litet lunsig öfverhufvudtaget.
Amerikan. ministern och tyska do furst Hohenlohe voro der. Den senare följd af två söner och en grefve Armin – som alla se ut som fältväblar vid gardesbataljon. Fru Reuterskiöld påstår dock att de äro öfvermåttan hyggliga.
Paris d 17 mai 84 17. toukokuuta 1884
I dag fira norrmännen sin 17 maj ute i Meudon som i fjol. Björnson håller naturligtvis tal – men som jag hade modell på f.m och är bjuden på middag till Boits i afton, så deltar jag ej.