Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

fransk konstnär

Lähteet

Onsdag d. 26 februari 79 26. helmikuuta 1879
Gustaf Cederström har fått 19 000 francs för sin tavla [Karl XII:s likfärd]; han lovade att efter salongsarbetet var över ställa till en middag i sin ateljé och också bjuda Gustave Jacquet och Mihály Munkazcy.
Paris lördag d. 10 mai -79. 10. toukokuuta 1879
Gustaf Cederström hade inte bjudit Mihály Munkaczy och Gustave Jacquet som han lovat; det var inga andra än Pirre Horn och en spanjor Léra; de åkte till Marguer nära Renaissancen [?], ett av de bästa ställena i Paris.
Colarossi beklagade att Edelfelt inte befann sig på samma nivå fyra år tidigare, i så fall skulle han vara rik vid det här laget; då såldes tavlor som på heta stenar och Adolphe Goupil och Gustave Jacquet gjorde sina fortuner [förmögenheter]; nu är det en eländig tid för konsten.
Paris, Nationalfesten d. 14 Juli 1882 14. heinäkuuta 1882
Jag måste neml. ha många saker att exponera nästa vinter. Se här hvad det gäller. Jag börjar tro jag håller lyckan i min hand och galen vore jag om jag släppte mitt tag. – "Les jeunes" ämna anställa en fin-fin utställning i nästa januari. 20 stycken skulle hyra Petits lokal – hvar och en betala 1000 frcs (hvilket dock snart fås igen medelst inträdesafgiften). Jag har haft äran bli vald till en af dessa 20. Rika Stewart står i spetsen. På listan funnos nu redan Boldini, Courtois, Dagnan, Sargent, Gervex, Jan van Beers, Egusquiza (spanjor) Jean Beraud, Jacquet, Bastien Lepage. Hvar och en har rättighet till 4 meter på cimaisen. Jag blir den enda från Norden, tycks det. – Men nu gäller det att få något rigtigt godt
Paris d. 21 Juli 1882 21. heinäkuuta 1882
Vi ha nu haft vart konstituerande möte angående den blifvande utställningen i Januari vi bli endast 20 hvaraf 3 skulptörer. Sällskapet mycket valdt: jag tror att jag redan talt om hvilka som, äro med. Jag är nästan rädd för att komma i sådant sällskap: Sargent, Boldini, Ribeira, Dagnan, Bastien Jacquet m.fl. – Nu gäller det att hålla sig uppe. Kommer jag dit med något rigtigt godt, då är min lycka gjord och jag är klasserad bland de bästa och de "modernaste" – gör jag något skralt så är jag herunter för en tid, såsom Bogoluboff och Wahlberg som äro totalt tillintetgjord af grannarne i den nu afslutade internationela utställningen.
Denna, vän, kommer att bli ett motstycke till den senaste endast med skilnaden att det nu är de unge, och ej de sämste för det. Jaquet, som är parisare framför alt, och kanske ger för stor del af sig sjelf och sin talent och verlden och flärden, sade att han, Stewart och Beraud som äro i spetsen för det hela nu ville bjuda Paris på något rigtigt raffineradt artistiskt, och derföre hade de sammankallat oss Bland utländingarne representerar Stott England, Liebermann Tyskland, Ribeira och Egusquiza Spanien, Boldini Italien, och jag alla de nordiska länderna med Ryssland inbegripet.