Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

jätte/bergtroll i svenska folksägen, med fäste vid Hoberget på Gottland

Paris 1 februari 83 1. helmikuuta 1883
Han är naiv och öfvertygad om hvad han för ögonblicket säger, och är derföre mera sympathisk än man på längre håll kunde tänka. Det är som ett barn som vaknar upp till tankar och tror att han ensam tänkt dem sedan verldens skapelse. Hans egenkärlek eller, rättare sagdt, naiva erkännande af sig sjelf, är mera lustigt än föragelseväckande. Tröttande skulle han bli i längden – ty der är ett bråk och ett väsen i hans hjerna, och man blir alldeles vimmelkantig af allt det stora i tankar ord och åthäfvor. Han går som Gulliver bland pygméerna och är värre än Hobergsgubben i att ta till i stort. men som sagdt, hans "idéer” komma och gå med ofantlig lätthet, och 3 dagar efteråt säger han raka motsatsen af hvad han påstått.