Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

svensk konstnär, g.m. 1) Pauline Ahlberg, 2) Ellen (Eleonora) Scholander

Stockholm, onsdags morgon. (d. 1sta nov.) 1876. (ombord på Constantin.) 1. marraskuuta 1876
På morgonen var Edelfelt på Konstföreningens exposition [utställning]; där fanns goda saker i genre och landskap, men en brist på idéer; en ung Carl Gustaf Hellqvist har en utmärkt färg och lär vara deras bästa efter Julius Kronberg; där fanns två bidrag på det historiska tävlingsämnet: Sten Sture befriar danska drottningen från fångenskapen i Wadstena kloster; den ena var gjord av Ernst Josephson som Edelfelt känner från Paris, den andra av en Carl Larsson; Albert Gellerstedt ställde ut dåliga akvareller från Italien och goda dito från Sverige; Aline Forsmans Ceccko [Checco, en romersk bondpojke huggen i marmor] finns också på plats, till heder för "vårt finska fosterland".
Stockholm, tisdag d. 24 mars 85 24. maaliskuuta 1885
Utställningen kan inte öppnas före den 30 april 1885; konstverken "står osedda i arfprinsens palais", arvfurstens palats; Kronberg och Eilif Petersen har "strejkat"; Edelfelt är arg: har förklarat för Looström att konstverken ska skickas tillbaka till Finland.
Kan inte låta fru Sinebrychoffs porträtt stå i månader och vänta på Kronberg.
Petersburg fredag 1896 24. huhtikuuta 1896
Stackars Pauline Ahlberg som vandrat hädan. Det var ju ändå det lyckligaste för henne, då hon till råga på sin gräsliga olycka ännu kände sig så förtviflad dag och natt. Stackars andligt och kroppsligt oharmoniskt utvecklade barn-gammal menniska, som aldrig varit ung, alltid grubblat och alltid missförstått lifvet. En lycka var att hon aldrig fått veta att Kronberg var omgift – det skulle ha gjort henne ännu olyckligare.