Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

svensk konstnär

Stockholm, tisdag d. 24 mars 85 24. maaliskuuta 1885
Ska tillsammans med Bergh gå för att se verken som är ämnade för utställningen; Edelfelt låter troligen skicka hem dem.
Paris d. 14 februari 1887 14. helmikuuta 1887
Följande dag ska Edelfelt gå till andra sidan floden Seine; han ska gå till Baude och sedan till Richard Bergh som håller på med en tavla för Salongen; den lär vara ovanligt bra.
Paris d. 27 april 1887 27. huhtikuuta 1887
Berghs och Larssons verk är illa placerade; de har inte gjort intryck på juryn.
Det är skandinavisk middag på lördag; Edelfelt undrar om stämningen blir lika livad som förr då de främsta konstnärerna har fått sina verk så dåligt placerade.
måndag 1. tammikuuta 1889
Citerar brev från Krohn om hedersmedaljerna: Frankrike: Dagnan med 35 röster Delaunay fick 33 röster, Jules Dupré 31, Aimé Morot 30, Lhermitte 28, Gigoux som är 86 år och ställde ut tavla från 1830 fick 26 röster, gamla Hébert 26 röster, gamla Bernier 25, Cormon 24, Detaille 23, Jules Lefebvre 22, Raphael Collin som är Etters bekanta 22 Tyskland: Liebermann, Uhde England: Alma-Tadema, Moore Österrike-Ungern: Munkaczy Belgien: Stevens, Courtens, Wauters Spanien: Jimenez Förenta Staterna: Sargent, Melchers, Holland: gamla Israëls Italien: Boldini Danmark: Kröyer Norge: Werenskiöld Sverige: Richard Bergh Finland: Edelfelt Ryssland: Chelmonsky Krohn skriver att medaljbesluten är definitiva.
Paris 20 maj – kl. 4 på morgonen 20. toukokuuta 1889
De andra skandinaverna har ingen nöd: Kröyer reser, men lämnar Tuxen i sitt ställe; Bergh vet att Salmson kommer att rösta som han själv; men hur ska det gå för "fattiga lappmän"?
Lördag 6 Juli 89 6. heinäkuuta 1889
Såg nu svart på vitt: fått hedersmedalj; dumt av pressen att anmäla att medaljerna ska sanktioneras av överkontroll, det stämmer inte; de andra skandinaverna som fått hedersmedalj är Bergh, Kröyer, Werenskiöld; Edelfelt känner att han befinner sig i ”det allra bästa sällskap”; hade gett själv medalj åt samma konstnärer.
Roligt att alla som redan för en månad sedan ställde sig i spetsen för de blivande skandinaviska elitutställningarna nu fick hedersmedalj.
Paris 10 dec. sent på qvällen 10. joulukuuta 1889
Orättvisor vid utdelningen av hedersbemärkelserna har nu blivit reparerade: Sargent, Harrison, Zorn, Bergh fått hederslegionen; Salmson fått hederslegionens officersgrad.
Har de bästa ansatser att "teckna med karaktär, måla sobert och enkelt", men de "gamla tagen" kommer igen så fort Edelfelt får penseln i handen; tycker att Zorn, Larsson, Bergh, Dagnan, Sargent och Friant är mera konstnärer än han själv.
Paris, onsdag 8 januari 1890 8. tammikuuta 1890
Richard Bergh haft influensan och legat för döden i Stockholm, men är enligt telegram nu bättre; Salmson och Wahlberg är sjuka.
27.2.90. 27. helmikuuta 1890
Haft en kontrovers med Ville Vallgren; då Edelfelt talade med Vallgren om den nya konstsocieteten, ville Vallgren stanna i den gamla Salongen; nu har han ändrat sig, men det är för sent; på samma möte antogs emellertid Larsson och Bergh och Vallgren vill inte acceptera att han kommit för sent; Vallgren menar att Edelfelt inte har god vilja; Edelfelt varit hos Rodin som menade att han inte kan erinra sig något verk av Vallgren och att det är för sent; Vallgren vill att Edelfelt går till Meissonier; nya inval kommer att göras först efter och som en följd av utställningen.
Stockholm 2 okt 91. fredag 2. lokakuuta 1891
I dag är jag med Zorn, R. Bergh, Strindberg m. fl. hos Palmes på Djursholm Nu fick jag påminnelse från P. att ej försumma tåget. –
Stockholm tisdag 28 okt 91 28. lokakuuta 1891
Nu har jag varit ute en stund och träffat Bergh och Steijern – de äro båda mycket ledsna öfver att festen till i morgon gjorts till en partidemonstration – sålunda att Akademin nu vill fira mig – nog få de in en ulf i det fårahuset det lofvar jag. Ack om det vore öfver. Så träffade jag Millet som bad mig för all del vara försigtig i mina yttranden i morgon angående politik – on a les yeux sur vous, je se sais" – och jag förklarade att jag aldrig ett ögonblick tänkt tala i politik uti en helt konstnärlig krets. Ja måtte detta gå lyckligt af stapeln – nu känner jag först hur blyg jag är – jag skulle ge bra mycket för att vara fri talet.
Paris 10 maj 93. 10. toukokuuta 1893
Jo, jag har fått både bref och brefkort, och vet sannerligen inte om jag ordentligt besvarade det förra – Det har varit vernissagedagar nu och jag har varit i en qvarn. Med stor tillfredställelse kan jag omtala att jag verkligen tycks ha succès i år – åtminstone har jag ej erfarit ett så enstämmigt bifall från konstnärernas sida allt sedan Pasteur. Märkvärdigt nog är det det lilla snölandskapet mot Blekholmen som slår mest an. Så olika målare som Dagnan, Roll, Boldini, Raffaëlli Richard Bergh, Carolus Duran ha kommit och sagt mig en hel hop vackra saker och – samma dag presidenten var der d. v. s i förrgår bad le directeur des Beaux Arts att få köpa den för Luxembourgmuseet för 2000 frcs. – Priset fick jag först veta genom bref i går qväll. Nu hade jag, unter uns, tänkt begära 2000 och möjligen pruta till 1500 – det är således en tur att jag ej gick och talade om något pris. – Det är mycket roligt, är det inte? Jag tycker hvad Ellan skall bli glad när hon får höra det och då ser att vårt Brunnsparks boende haft en så der direkt fördel med sig. Hon sade alltid att jag skulle begära 1500, hyran, för taflan – Jag måste säga att jag sjelf är alldeles "oläsligt" af hvad jag får höra om taflan: une perle, d'un art exquis, d'une poesie rare o. s. v. – att alla med en mun säga att taflan och min konst i allmänhet utmärker sig för delikatess och finhet gör mig stor glädje och skulle göra det ändå mera om jag ej visste att nästa steg ifrån finhet för till faddhet – men det skall jag försöka akta mig för. Blanch oläsligt också succès – likaså oläsligt en face. De förra skola publicera i Gazette des Beaux Arts. – Det käns mycket roligt och uppmuntrande det här och jag känner mig obeskrifligt ungdomlig och spänstig igen. –
Stockholm måndag 16 nov, 96 16. marraskuuta 1896
Bergh har jag träffat och många andra konstnärer med – de voro vänliga och tycktes ej betrakta mig som någon förhatlig rival.
Till prins Eugen är jag bjuden på middag i morgon kl. 6. Rosen, Bergh, Björck, Cederström äro der också. Rosen sade att middagen var för mig.
Stockholm, lördag 12 dec 96 12. joulukuuta 1896
På konstnärsklubben i torsdag träffade jag Bergh, Larsson, Cederström Björck m.fl. Jag blef invald i klubben på lifstid, och Larsson höll ett mycket herrliga tal till mig. Sedan gick jag och spatserade, gata upp och gata ned med Björck, Richard Bergh och Tor Hedberg ända till kl. 2.
Stockholm lördagen d. 19 Dec. 1896 19. joulukuuta 1896
Leffler är deremot icke färdig – drägten bör målas om, och jag vill gerna har den taflan så att jag direkt kan skicka den till Paris till salongen. R. Bergh och Björck tycka om den. Robert Lundberg har åtskilliga anmärkningar, men dem fäster jag mig ej vid.
Paris 15 juni 1900 kl ½ 11 e.m 15. kesäkuuta 1900
Utlänningarna ha ingenting att klaga öfver – jag tycker de ha fått flere medaljer än de förtjena. Ville Vallgren fick guldmedelj åt sin bulgar, Markovicki, och hela juryn applåderade ironiskt: Vive la Bulgarie, vive Vallgren. Vissa menniskor gå ej så t.ex. Chartran, i Sverige R. Bergh (denna gång) i Danmark Hammershöy som fransmännen icke rigtigt förstå sig på.