Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

finländsk professor i germansk och romansk filologi, litteraturforskare, diplomatiskt sändebud

Paris onsdag d. 25 1. tammikuuta 1885
Edelfelt är bjuden på "familjeliv" hos "Meyer" Söderhjelm följande dag.
Paris d. 22 om aftonen 85 1. tammikuuta 1885
Julafton kommer att bli misslyckad förespår Edelfelt; den första planen var att fira först hos Söderhjelms och sedan gå på en skandinavisk "julsexa" klockan 9; nu har skandinaverna bestämt sig för en middag klockan 7 istället för sexan; på grund av distanserna i staden går det inte att först åka till Söderhjelms bakom Pantheon klockan 16.
Paris, måndag d. 30 nov. 1885 30. marraskuuta 1885
Edelfelt har bjudit herrskapet Söderhjelm och Öhrnberg på frukost.
"Meyer" Söderhjelm har försökt spela förädlad av kärleken, men blev så småningom sig själv igen.
Paris d. 5 December 5. joulukuuta 1885
Edelfelt menar att det är "kuragöst", modigt av den unga fru Söderhjelm att bo på "studentmaner" och "ha det illa".
Edelfelt har haft ett fredligt meningsutbyte med Söderhjelm bl.a. om fennomani.
Middag med Söderhjelms; Edelfelt känner sig klumpig i meningsutbyten och ska inte kasta sig in i dem; känner sig obildad i Söderhjelms sällskap, men man kan ju inte hinna med allt; tröstar sig med att de bildade och belästa använder mest klichéer.
Söderhjelm är lätt att ha att göra med.
Edelfelt har läst Tavaststjernas nya dikter tillsammans med Söderhjelm; Söderhjelm beundrar dem för mycket.
d. 15 december 15. joulukuuta 1885
I kväll är det Ville Vallgrens 30-årsdag med Runebergs, Söderhjelms; konstnärer, konstnärinnor, sångare, sångerskor; Edelfelt ger japanska bronsljusstakar i gåva som tack för de många gånger Vallgrens varit vänliga mot ungkarlarna.
Paris 18 dec. 85 18. joulukuuta 1885
Edelfelt kommer troligenatt fira julafton på värdshus med Söderhjelms, Öhrnberg och Vallgrens.
Ville Vallgrens kalas var roligt: Vallgren hade dekoretat sin ateljé; det var mat och dryck, gratulationsverser; Söderhjelms verser var de bästa; Edelfelt blev osams med Strindberg om konst.
Paris 27 dec 85 27. joulukuuta 1885
Edelfelt var bjuden till svensk middag och till Hagborgs på julen, men firade den hos Söderhjelms.
Klockan 21 började Söderhjelm hålla föredrag om julen, hemmet och minnen; Edelfelt konstaterar: mycket sant, men dåligt uttryckt; fru Söderhjelm och Inez Zilliacus gick från bordet under talet; Söderhjelm blev arg då de övriga fann honom tråkig och anklagade Edelfelt och fru Söderhjelm för att inte ha sinne för hemmet; Edelfelt blev ledsen och förolämpad; Öhrnberg försökte medla.
Förstämningen hos Söderhjelms gjorde att Edelfelt funderade på att åka till Hagborgs.
Inez Zilliacus berättade om Söderhjelms hemliv; Söderhjelm håller gärna ömma tal, men är inte alltid öm i handlingar mot de sina.
Edelfelt tycker, med hänvisning till Söderhjelms beteende, att män nuförtiden är dåligt uppfostrade och "föga galanta".
Söderhjelms uppförande mot sin fru gett inblick i hur vissa uppfattar sina plikter; "förädling, förbättring, luttring – ord, ord, ord!".
Männen i den "Meyerska-Hagelstamska-Neiglicksa klicken" är märkvärdigt pojkaktiga; de saknar det chevalereska och "savoir vivre"; Neiglick den "bästa" av dem; deras uppfattning om Edelfelt är att han är kall och "verldsmannaaktig"; "parbleu" [för tusan! min själ!] utbrister Edelfelt som finner dem uppblåsta och uppfyllda av sig själva.
Nyårsdagen 1886. 1. tammikuuta 1886
Tankar kring äktenskapet som en illusion; det tänkta idealäktenskapet, idén om idealkärleken leder till att besvikelsen måste bli stor; äktenskapet har inte gjort Södehjelm bättre, han uppför sig inte bättre mot sin fru; Edelfelt ger Hamlet rätt då han säger "ord, ord, ord"; Edelfelt sätter värde på Vallgrens som inte pratar tomma ord, utan är lyckliga och hyggliga mot varandra.
Paris d. 15 januari 1886 15. tammikuuta 1886
W. Runeberg har arrangerat Topeliusfest i Palais Royal: Bjørnson, Lie; tal av dem och Söderhjelm.
Lördag d. 30 jan. 86 30. tammikuuta 1886
W. Runeberg säger inte emot sin fru; hans enda "eskapader" är frukostar med Sanmark och Meyer Söderhjelm; de är övertygade om att de är utmärkt hyggliga karlar; d.v.s. mer eller mindre dagbladister.
Edelfelt förstår inte hur Meyer Söderhjelm kan tycka att Sanmark är så intressant.
Paris d. 4 februari 86 4. helmikuuta 1886
Edelfelt har tackat nej till middag följande dag med Söderhjelms, Sanmarks och Runebergs; Edelfelt vill hellre umgås i sällskap där man lär sig något; umgås gärna med W. Runeberg, men helst inte med fru Runeberg och fru Sanmark; Söderhjelm är som "fisken i vattnet" med dem.
Edelfelt kom inte ihåg att det är J. L. Runebergs födelsedag då han tackade nej till middagen med Söderhjelms, Sanmarks och Runebergs; har tackat ja nu.
Paris d. 6 februari / lördag 1886 6. helmikuuta 1886
Runebergsfesten föregående dag var tråkig; Söderhjelm surade halva middagen.
Söderhjelm har surat redan många dagar till grämelse för sin fru, berättade Öhrnberg.
Under middagen talade Söderhjelm från klockan tio till midnatt: om Eschylos, Shakespeare, Runebergs skaldskap, W. Runebergs europeiska rykte; Edelfelt hade svårt att hålla sig för skratt när han såg på Ville Vallgren och Öhrnberg; Sanmarks och Runebergs uppskattade talet.
Kommenterar Meyer Söderhjelms "Helsingforsseder".
Under middagen nämndes fröken Aalberg och hennes tillgjordhet, som också Söderhjelm konstaterat många gånger; nu ansåg Söderhjelm att den "fennomanska hedern" måste försvaras: han höll tal med hugg åt Öhrnberg och Edelfelt; höll sedan långt tal på finska som bara Edelfelt och Öhrnberg förstod; Ville Vallgren blev arg.
Kotteriet med Neiglick, Tavaststjerna, Jarl [Hagelstam] har inte varit bra för Meyer Söderhjelm.
Fru Söderhjelm skämdes, men försökte hålla god min under middagen.
Sanmark och Runeberg smickrar Söderhjelm för mycket.
Edelfelt promenerade en stund med Ville Vallgren efter middagen; Ville Vallgren har inte "bokvett, han kan inte Sofokles, men han har folkvett".
Edelfelt tycker att Söderhjelm borde skriva vackra dikter istället för att tala om lyrik och intelligens och se ner på andra.
Meyer Söderhjelm är trots allt "hygglig".
d. 15 febr 86 15. helmikuuta 1886
Edelfelt har fått brev från Meyer Söderhjelm; Söderhjelm menar att Edelfelts resa till Nizza är simulerad; skriver att Edelfelt kan "säga dem rent ut"; Edelfelt har rent samvete gällande lögner och intriger.
Tisdag d. 23 februari 86 23. helmikuuta 1886
Meyer Söderhjelm blir docent.
Edelfelt har varit "en froid", på kollisionskurs med Söderhjelm några veckor, men han har nu bett om ursäkt och skyllt på sitt "dåliga lynne".
Paris d. 3 april 86 3. huhtikuuta 1886
Neiglick har kommit på besök genast; pratade om Bang, den moderna psykologin; om tant Lupander, hennes dotter, Hagelstam, som uppvaktar Ellan de la Chapelle, språkfrågan, pessimism, Meyer Söderhjelm, skridskoåkning, estetik, Otto Muncks död m.m.
Edelfelt har inte sett Meyer Söderhjelm ännu.
Paris, Tisdag d. 6 april 86 6. huhtikuuta 1886
Senaste söndag var Edelfelt hos Vallgrens med Söderhjelm och Neiglick.
Fru Söderhjelm som är gravid ska resa hem ensam; Söderhjelm stannar i Paris hela sommaren för att forska i Rolands sånger; Edelfelt kan inte förstå detta; endera ska båda stanna eller båda resa; håller på att få antipati mot Söderhjelm.
Paris Påskafton 86 24. huhtikuuta 1886
Edelfelt har tillsammans med Meyer Söderhjelm, Neiglick, Amic, Dagnan och Aublet varit på andlig Wagnerkonsert på långfredagen; i publiken Bonnat och Puvis de Chavannes.
Meyer Söderhjelm saknar sin fru, som rest med sin syster fröken Lönnblad.
Meyer Söderhjelm bor med Neiglick.
Paris d. 28 april 86 28. huhtikuuta 1886
Edelfelt har fått visiter av Waldemar Churberg, Neiglick, Meyer Söderhjelm och Baude.
Meyer Söderhjelm har berättat att fru Runeberg är arg på Edelfelt för att han i ett brev till Tavaststjerna har skrivit att fru Runeberg tycker att Tavaststjernas dikter är dåliga, medan Bjørnson tycker att de är bra; varför skriver Tavaststjerna sådant till Runebergs? Söderhjelm menar att Edelfelt ska stå för sina ord.
Neiglick är den finkänsligaste i det "unga Finland", men Söderhjelm och Tavaststjerna är lösmynta och pojkaktiga.
Söderhjelm är en skvallerbytta, men han kanske har överdrivit saken.
Edelfelt har sagt "hårda ord" om landsmän åt Söderhjelm, som han kommer att citera vid tillfälle.
Söderhjelm gjorde sorti dagen förut och skyllde på sitt dåliga humör; Edelfelt menar: man kan påverka sitt humör.
Neiglick och Söderhjelm har varit osams i fjorton dagar.
Edelfelt vill gärna umgås med Neiglick, men får alltid Söderhjelm på köpet eftersom de bor tillsammans.
Söderhjelm saknar sin fru; Edelfelt konstaterar att Söderhjelm kunde låta bli att vara sur i sällskap och i stället skriva brev till frun, behärska sig som "Lulle" Serlachius på Kiala för länge sedan.
Paris, tisdag d. 11 maj 86 11. toukokuuta 1886
Har varit på Slaviansky-konserten [Dmitrij Alaxandrovitj Agrenev-Slavianskijs ryska kör som uppträdde med slaviska sånger] tillsammans med "Mille" Cedercreutz, Meyer Söderhjelm och Inez Zilliacus; parisarna förstod sig inte på musiken; Edelfelt menar: musiken rör tusen gånger mer än Massenet; storfurst Wladimir med storfurstinna var på konserten; Madame Freederickzs var också där.
Paris, tisdag d 18 maj 86 18. toukokuuta 1886
Har fått ett lustigt brev av B.O. Schauman, som skriver att han förstår "Lördagskväll vid Hammars" först sedan han sett den franska titeln och reproduktionen i Figaro-Salon; Schauman är förgrymmad över Meyer Söderhjelms och Neiglicks artiklar; Edelfelt antar: troligen för att de inte är "tillräckligt värdigt hållna".
Paris, tisdag d. 29 juni 1886 29. kesäkuuta 1886
Edelfelt är ensam om kvällarna; går ibland till Quartier Latin och umgås med är Öhrnberg, Söderhjelm och Homén.
Paris lördag 3 juli 86 3. heinäkuuta 1886
Söderhjelm reser till Finland idag; Edelfelt skulle gärna följa med.
Paris d. 5 juli 86 5. heinäkuuta 1886
Söderhjelm har rest, men var nära att inte komma iväg, eftersom han ville hålla tal, sjunga och deklamera.
Paris d. 5 juni 87 5. kesäkuuta 1887
Edelfelt var föregående dag bjuden på middag av Neiglick, Söderhjelm och Clopatt; de ordnade middagen för sina franska vänner, unga studenter, medicinare och journalister; middagen påminde Edelfelt om den tid då han själv var ung och skrålade och höll tal i Quartier latin tillsammans med vännerna Bastien, Weir och "hela bandet".
Paris 8 februari 88. 8. helmikuuta 1888
Söderhjelm har inte skickat inte texten till Harper's; Edelfelt känner sig olycklig inför redaktören Child [som väntar på att få den beställda texten om Finland].
Paris d. 19 / II 88 19. helmikuuta 1888
Söderhjelm har lovat skicka resten av artikeln för tidningen Harper's Magazine; han kunde gärna ha sänt den genast, kommenterar Edelfelt.
Paris, fredag d. 24 februari 88 24. helmikuuta 1888
Redaktören Child var på middagen hos Baude; Child menade att det varit bättre om Edelfelt själv hade skrivit texten [om Finland] till Harper's Magazine än att Söderhjelm nu i efterskott sätter ihop den långsamt.
Paris 21 mars 21. maaliskuuta 1888
Allt som Söderhjelm hade tillagt och skrivit i Edelfelts utgångstext för Harper's Magazine har strukits av redaktören Child, som var mycket missnöjd med Söderhjelm och tyckte att Edelfelts egen text hade en viss "mouvement".
Paris 25 april 88 25. huhtikuuta 1888
Edelfelt har fått betalt från Harper's Magazine, 1854 franc för teckningarna, 600 franc för texten; Edelfelt undrar om det är lämpligt att ge 100 franc åt Söderhjelm; fröken Krook ska få 100 franc i alla fall; av Söderhjelms 39 sidor ingår sex i artikeln.
Paris 11.4.90. 11. huhtikuuta 1890
Söderhjelm kommer till Paris i början av maj; Jarl Hagelstam har också lovat komma då.
Midsommardagen 1890 24. kesäkuuta 1890
Vet inte av midsommar i Paris; en utfärd till Meudon för finländarna hade arrangerats av Söderhjelm och Runebergs, men Edelfelts var redan bjudna till Dagnans.
torsdag d. 18 Oktober 1894 Bregentved Haslev 18. lokakuuta 1894
Den kritik. Hyfvubladet som Manma skickade mig var ju särdeles varmt och vackert skrifven. Månne det vara Meyer Söderhjelm. Salin är det väl ej. Roligt är att menniskor förstå taflan. Roligt var det också att Sjöbergs genast således. Detta bevisar ju att man aldrig skall misströsta.
Bregentved Haslev st. 19 Okt 94 19. lokakuuta 1894
Jaså det var Meyer som skref detta vackra om mig. Jag skall i afton sätta mig ned och skrifva till honom och tacka honom. –
Kjöbenhavn onsdag morgon 24 okt 94. 24. lokakuuta 1894
Tack för tidningsutklippen. Jag har skrifvit och tackat Söderhjelm
Paris 26 mars 1895 26. maaliskuuta 1895
Epävarma yhteys nu en kommission till Annie. Ni har kanske sett ett upprop i tidningarna undertecknadt af Jonas Lie, Sven Lange, Cederström, mig m.fl. för att samla in pengar åt Strindberg som är sjuk och utan pengar. Medföljande bref från Strindberg till Zorn (Annie får derigenom också en autograf) uttrycker Strindbergs anhållan att de pengar som möjligtvis inflyta från Finland tillställas hans barn. Annie kan således ta reda på af Lille om något influtit, tala om saken i skolan med Söderhjelm, Heikel (professorn) Biaudet – menniskor som intressera sig för litteratur, visa brefvet och ställa så till att pengarna verkligen komma de arma barnen till godo. Brefvet har sitt värde såsom ett bevis på att det finnas menskliga tanker i denna förvirrade, sjuka genialiska och originella hjerna. – Almqvist var ju ej heller någon engel, och hvad äro vi ej skyldiga honom? Almqvist och Strindberg äro de mest genialiska författare Sverige ägt i detta sekel Kan man då ej förbarma sig öfver mannen om han än varit nedrig mera af tokighet än af annat. det är min tro.
Paris 20 Juni 1895 20. kesäkuuta 1895
Meyer Söderhjelm är här – har ännu ej träffat honom.
Midsommaraftonen kl. 6, skrifvet på Cerclen 1895 24. kesäkuuta 1895
– Igår var jag ute med Meyer Söderhjelm, fröknarne Mechelin Dammert Krogius Bremer och Vermeuil – vi träffade dem händelsevis hos Ledoyen. –
På natten gick jag länge och spatserade med Söderhjelm –kl. 2 var det nästan ljust redan och Paris var så vackert som aldrig. – Och så började fåglarne sjunga i tuilerieträdgården, träd och blommor doftade, och tyst och lugnt rundtomking det var som ett förklaradt fridfullt, underskönt Paris – såsom stadens astral kropp. Majer sade att Mamma hade varit så vänlig emot honom under vintern, talat om Runeberg o.s.v. –
Paris fredag 26 Juli 1895 26. heinäkuuta 1895
Vädret har varit rätt kyligt och blåsigt, så att jag hvarken lidit af värme eller af längtan till landet. Skall man engång vara i en stad om sommarn, så skall det vara i Paris som är mycket lifligt och vackert just nu om också en massa snobbar äro borta. Vallgrens ha varit mycket vänliga emot mig: Söderhjelm och fr. Lindgren skall jag äta med i afton.
– På min födelsedag hade jag bjudit Vallgrens Söderhjelm och Stigell på middag, men fanntill min förskräckelse kl. 5 att Söderhjelm var mankus på Vollgrens – hvarför – det öfvergår mitt förstånd – att Vallgrens voro arga på honom o. s. v. – rigtigt hemlands luft – jag hade ett bråk att ge återbud åt Meyer, ty Ville Vallgren är ju heller icke en så fin verldsman att man icke skulle ha ett litet uppträde att frukta när han engång är arg. Jag tillstår att detta bråk, springande, ursäktande och handskande med rutiga ägg litet förtog den stora fröjden att fylla 41 år. –
Paris söndag d. 28 Juli 95 28. heinäkuuta 1895
Roux porträtt väcker allmän belåtenhet – jag sjelf är nu utled vid det och skulle helst se det helt annorlunda – är litet utarbetad och kan icke se det rigtigt. De der raka linierna förarga mig nu och målningen förefaller mig alla dagar sämre – I dag var Meyer, fröken Lindgren, en fransk lärarinna, deras vän, en utmärkt söt ung dam, en rysk målare Bakst några fransmän samt en svensk dr Ahlström der och sågo porträttet. Måtte det vara så bra som de säga – jag är, som sagdt trött på det sjelf och tycker det kunde vara helt annorlunda, och isynnerhet bättre måladt.
Stockholm måndag 16 nov, 96 16. marraskuuta 1896
Wåhlin har bedt mig teckna en ny titelvignett till Ord och Bild – han vill ha den mera spridd i Finland. Ämnar också be Söderhjelm vara redaktör för Finland och regelbundet skaffa finska bidrag.
Söndag 30 maj 1897 30. toukokuuta 1897
Tänk så artistiskt det blir på Haiko på sensommaren, Sparres, Wallgrens, Juhani Aho (så sade han åtminstone) och Meyer samt vi, sedan!
Stockholm 4 april 98 Skandia 4. huhtikuuta 1898
festen i går var vid Lidingö bro i början litet stel – men så kom ett mycket vackert tal till oss af Ellen Key, på hvilket Söderhjelm svarade rigtigt bra – litet långt möjligen – Jag fortsatte med att läsa upp ett poem som skildrade vår flathet att ej kunna betala tillbaka all godhet och all qvickhet i samma mynt – något som jag satt ihop en stund förut medan de andra sofvo. Jag måtte ha utfört denna smörja mycket bra eftersom den hade en succes som sjelfva texten verkligen ej förtjena. De grinade alla, prinsen omåttligt.
Några saker som jag komma ihog citerar jag (Mörner tog manuskriptet) – Jag vill förutskicka att alla qvickheter och namn skulle gå ut på U.D. – Mörner heter sålunda Utiles Dräng (Uroxens descendent, som också proponerats, var han, med rätta, mankerad öfver) Levertin Unga Disraëliten, prinsen Utomordentlig Dux, Zorn Utlandets dalmas o.s.v. – Jo, det hätte bl.a, om jag mins rätt tre vise män uti Österland De gingo och svärmade hand i hand men väcktes plötsligt ur sitt drömmeri af Utile-drängens lystringsskri. "till U.D." det ljöd öfver land och sjö "En gång se U.D. och sedan dö!" Och strax fick man skåda på gungande stråt, tre fåvitske män uti en båt i Stockholm de bjödos på middag och lunch och sexa med whisky och kaffe och punsch. De bjödos på vitser, på qvickt kåseri djupsinniga tankar och eldigt geni. – så funderade de på huru de skulle kunna svara på all denna herrlighet Se slogo tillsammens de hufvuden tre De klungo så dystert som ihåligt trä *) *) Heidenstamskt rim, (Stor munterhet) "det blir ett fiasko af denna var färd, vi äro blott bönder i andens värld Vi äro ej qvicka i skålar och tal! det hela blir bara slutar med en gräslig skandal. Vi kompromettera vår reputation i afton i slaget vid Lidingöbron nej, hellre fly från den qvicka milieu, der vi spela rolen af Pauvres honteux. hvarpå de f.d. vise männen skamsne dra till sitt land igen, men mötta af ovilja i hemlandet t.f. af den dåliga repre- senteringen, och förtviflade, fatta de ett hemskt beslut: De störta sig alla i Ålands haf och dito i en förtidig graf. Af de många sens moral'er som Jag lät den vittra areopagen välja på, hade denna den största succes: Skomakare, lemna aldrig din läst, ty U.D. är bra, men hjemme är bäst. Heidenstam och Levertin drucko med den "store skalden" och stämningen blef af detta anspråkslösa fåneri ganska animerad.
Zorn målar kungens porträtt. Vi voro alla tre och sågo på det och slottet. Porträttet blir utmärkt en rigtigt ovanligt utmärkt Zorn, måladt som Van Dyck, öfverdådigt.
Paris, Café de la Regénce 28 maj 98 28. toukokuuta 1898
Alla dagar har jag varit på bjuden middag – mest på restauranter så att Jag ej behöft begagna den söderhjelmska fracken. I går var jag bjuden af prof Koepping från Berlin.
Paris 28 juni 99 Onsdag afton 28. kesäkuuta 1899
Mechelin sade att Poirot och Söderhjelm skulle bo nära oss i sommar. Vi skola fira Poirot, det är ändå schangtilt af honom att så intressera sig för oss men det har jag sett så mycket af här denna vår.
Paris 20 Juni 1900 20. kesäkuuta 1900
Epävarma yhteys söndags stor festmiddag hos Tenisheffs, der Ellan var och hade succès – satt emellan Holländska kommissarien baron van Assbeck och WagonLits egare Nagelmackers, belgisk penningemagnat. Efter middagen stod koncert du hvem – jo vår Haiko Fiedelmann – numera Alexandre Roman – spelade, och som slutade med en akt spelad af theatre français artister. Enckell, Söderhjelm och Thesleff voro också der.
Paris 12 dec 1900. 12. joulukuuta 1900
Jag läser Söderhjelms Tavartstjerna, hvad de tiderna förefalla förfärligt långt borta, dessa lugna tider då man språkgrälade och hade tid att betrakta sitt eget Jag och vara stolt och vara ensam och verlds föraktande och allt det der. Men nu i olyckan känner man sig ej ensam och det är en af de vinningar eländet fört med sig. – För resten kunde jag, icke ens under Solskensdagarna riktigt förstå T.stjernas filosofiska verldsåskådning – jag tror den var råddig. Men skada att han ej fick spela rigtigt granna saker på sitt ypperliga instrument.
Paris 24 jan. 1901 kl. ½ 7 på morgonen. 24. tammikuuta 1901
Acku Bson skrifver verser till mig från Stockholm deri han talar om att han, Meyer och Konni druckit för mitt kommendörskap.
Paris 1 febr. 1901 1. helmikuuta 1901
Jaså Söderhjelm har blifvit firad i Stockholm!