Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

prins av Wales, senare kung av Storbritannien, kejsare av Indien

Lähteet

Esiintymiset kirjeissä

Näytä henkilöyhteydet Edvard VII
Paris d. 4 maj 1878 4. toukokuuta 1878
Illustration: kortegen; Edelfelt såg alla i kortegen på två stegs avstånd, Patrice de Mac Mahon, prinsen av Wales, danska kronprinsen, kung Frans av Assisi, exkung Amadeo, prinsen av Holland, prinsen av Leuchtenberg m.fl.; bakom dessa gick expositionens styrelse, härolder och gardes republicains; det hade skvalregnat strax innan och deras högheter var tämligen våta och fick lov att allt emellanåt hoppa över träckpölar; bland de ryska damerna stod Bertha Levin och fröken Betty Elfving; längst fram i den ryska delegationen stod Julius Lindfors, en annan general, baron von Kolchen och Butkowsky.
Edelfelt gick till expositionen för att höra Pietro Krohns intryck av festen hos Patrice Mac Mahon, men Krohn skulle just ta emot danska kronprinsen och prinsen av Wales i sin avdelning; Edelfelt gick omkring med Alexander Beggroff och Holger Drachmann; de åt middag på den ungerska krogen Csárda; en ungersk nationalorkester, zigenare, spelade hänförande valser av Johann Strauss; de drack ungerska viner och åt Wienerschnitzel och kúlasch (en slags ragout, potäter och fårkött med fet sås), så att maror red honom på natten.
Paris d. 5 Maj 1878 5. toukokuuta 1878
Alexandra Edelfelt uttrycker ängslan för krig i sitt brev; då Edelfelt gick genom expositionen [världsutställningen] och hamnade vid prinsen af Wales indiska palats stod det klarare för honom att Ryssland bör göra allt för att undvika brytning med en sådan makt som England; de båda ländernas utställning är ingen ofelbar utgångspunkt för jämförelse; Ryssland har kämpat med örlog och svåra kommunikationer, men det går ändå inte att på Marsfältet undgå att märka den ofantliga skillnaden mellan Ryssland och England; de liknar varandra i makt, men den ena har en urgammal kultur, ett fritt folk och outtömliga rikedomar, den andra bara en uttröttad krigshär; Ryssland gör ett sorgligt intryck i jämförelse med obetydliga jordlappar som Belgien och Schweitz; Alexander Beggroff sade att Ryssland borde göra alla eftergifter för att inte råka i krig med England; under Aleksandr Gortschakoffs sjukdom sägs det att kejsaren själv sköter politiken, därav den fredligare hållningen under de sista dagarna; det är för tidigt att frukta för att Helsingfors skulle bombarderas; Edelfelt vill tro att engelsmännen genast angriper Petersburg om de alls kommer in i Östersjön.
Paris, måndag d. 23 nov. 23. marraskuuta 1879
Edelfelt åt frukost med Ennemond Payen och Jean Gautherin; de berättade att Jules Bastien Lepage fått hederslegionen; för närvarande är Bastien i London, där han skall måla prinsen av Wales.
Nizza den 9 mars 86 9. maaliskuuta 1886
Beskriver "bataille des fleurs" med Europas aristokrater och plutokrater: prinsen av Wales, Leuchtenberg, Jurij Leuchtenberg, Madame Gallifet; vackra kläder, blommor, vagnar.
23 april 1891 23. huhtikuuta 1891
Epävarma yhteys När vi kommo tillbaka till Grasse, sågo vi trupper uppstälda längs vägen – chosseurs alpins – och fingo veta att hennes Britanniska Majestät skulle passera dessa trupper i revy, just i minuten vi makade vår vagn åt sidan och i och med detsamma kom gumman åkande i djup sorg, som alltid, med prinsessan Beatrice och Brattenberg; General Sir Ponsonby gick bredvid – Aj aj aj hvad den gumman Victora är fet och rödfrasmig – hon påmimte om Sofie Nordström, försäkrar jag, på håll – Vi stego upp och helsade och fingo en mycket vänlig nickning tillbaka, trupperna skyldrade och musiken spelte God save the Queen – Hon åkade med sin svit i 4 vagnar indiska prinsarne i en längs vägen, fram och tillbaka 3 gånger, och tre gånger fingo vi således göra vår storartade helsning. Vädret och landskapet voro lika herrliga Drottningen ser mycket rask ut för att vara 72 år. Hon lär vara alldeles okänslig för köld och oläsligt alla sofrummen i hotellet i Grasse för varma – inredde derför till sin sängkammare ett litet Serveringsrum åt norr, der ligger hon med öppna fönster – –
Paris 15 juni 1900 kl ½ 11 e.m 15. kesäkuuta 1900
Så kom Ellan och JB. Pasteur med fru, hvilka vi stämt möte med. Med dem voro vi i engelska paviljongen, som är mycket karakteristisk, inrättad som den är till boning åt prinsen af Wales, som kommer hit en af dagarna. Der finnas de herrligaste taflor af Reynolds, Gainsbourugh, Romney, Turner m.fl. Hela huset är mycket karakteristiskt engelskt, icke så mycket Studioaktigt som genuint engelskt, gammaldags med rum kopierade från slott på landet, allt patent som Morbror G. skulle ha sagt.
Paris 24 jan. 1901 kl. ½ 7 på morgonen. 24. tammikuuta 1901
Nå, hvad säger Ni om Drottning Viktoria? Jag skall skrifva ett kondoleansbref till Gallatly, ty jag antar att i hvar engelsk familj detta dödsfall måste kännas som en personlig förlust, och detta faktum är väl det största beröm man kan säga vid en regents grift. En utomordentlig tur har hon haft under sitt långa lif, skada blott att den storartade glansen nu på sistone skulle skymmas af detta usla Boerkrig, som aldrig kan bringa England ära åtminstone. Ack, om Edvard VII, ty så kommer kungen att kalla sig, ville köra bort Chamberlain och säga honom: "skomakare o.s.v. ty ni vet väl att Chamberlain varit skomakare, likasom han varit radikal. Och Salisbury kunde just dra "afstod" med detsamma. – Å'cke de underligt att tala om den engelska "kungen" nu?