Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

svensk konst- och litteraturhistoriker, författare, sångare, tonsättare, professor

Paris d. 24 maj 86 24. toukokuuta 1886
Edelfelt har träffat professor Hagströmer och Carl Rupert Nyblom på Café de la Regence.
Nyblom är en "äkta Uppsalatyp", utan "onödigt djup" i konstfrågor; Edelfelt konstaterar att han inte borde ha varit förvånad över Nybloms gammalmodiga fraser efter att ha läst dennes artiklar.
Nybloms dikter är dåliga och ändå är han en av de aderton [ledamot av Svenska Akademien].
Nyblom har med sig Gunnar Wennerbergs son som vill bli konstnär.
Stockholm tisdag 28 okt 91 28. lokakuuta 1891
Jag har dessutom konstaterat att jag lider af mask – och har varit hos en berömd läkare, professor Medin, som ordinerat mig en kur) – men att genomgå den persen nu, midt i brådskan, det blir väl omöjligt, och fastän jag ej mår bra, tror jag ändå att jag skjuter upp det till min hemkomst. I morgon är det nämligen stor fest för mig. Jag kunde aldrig tro att det skulle blifva något så storartadt då prof Montelius kom och bjöd mig på enkel middag om onsdag på Hôtel Continental. Nu ha de emellertid skramlat ihop mycket folk. Montelius, Hildebrand hela Nationalmusum, Cederström, Nyblom med fru och dotter, Bjorck, Millets, Snoilsky m.fl. hvad det blir förskräckligt att hålla tal. Jag har redan börjat skrifva det. Jag kunde ej riskera att ta maskkur dagen innan denna historia, – kan Mamma förstå.
I går var jag på middag hos Snoilskys med Gunnar Wennerberg, som i förrgår tagit afsked för den eviga oftalmologiska frågans skull, Nybloms – mor och dotter m.fl. Gunnar Wennerberg är otroligt ungdomlig och pratsam – ingen menniska skulle kunna tro att han är 74 år. Han påminner något om Gubben Berndtson – storlek, mustascher händer och rörelser. Han kastar sig gerna in i diskussioner och talar då, tyckte jaglitet i kors. Han började bl. a. med att prisa judarne och gå åt Brandes som jude. – Han såg på mina teckningar och kritiserade Kristinas död – gentemot Snoilskys som prisade den – Jag hörde på. Han tyckte att hon skulle resa sig upp i sängen och sända en "vredgad vasablick" på kardinalerna – att hon ej fick dö som en vanlig fru Pettersson o.s.v. – Sedan började han att tala illa om Kristina – att han aldrig kunnat upptäcka ett enda sympathisk drag hos henne – att den "kanaljen" plundrat Sverige på pengar och konstverk (jag fick nu för första gången höra att många af de bästa taflorna i Dresdnergalleriet likasom Corregiorna i Paris funnits här i Sverige men af Kristina utförts och försålts. – Hans fru, som är mycket religiös ser så bra ut – hon har något af frih. Born.
De äro så inbitna uppsaliensare som möjligt. Rom och Upsala, andra städer finnas ej. Jag måste komma dit om söndag – de skulle visa mig allt sevärdt och jag skulle göra bekantskap med alla intressanta menniskor der. – Så följde jag dessa damer Nyblom hem och frun lofvade skicka några af sina böcker till mig i dag – hvilket hon också gjorde med en vers-dedikation.
Stockholm lördagen d. 19 Dec. 1896 19. joulukuuta 1896
Kan Mamma tänka sig att jag i morgon, på Sv. Akademins högtidsdag skall sitta på fru Rydbergs plats – gubben Nordenfalk kom sjelf till mig med detta bud från fru Rydberg – (minnestalet gäller honom V.R.) – Det kunde jag då aldrig drömma om! Jag kommer nog att ha många bekanta der: Snoilsky, Nyblom, Nordenskiöld, Warburg G. Wennerberg – och Reinhold Leuhusen, som skall komma dit med kronprinsen och småprinsarne.
På Sv. akademin kommer det nog inte att bli så trefligt som då Franzén och Tegnér läste upp sina saker der – och jag kommer ändå hela tiden att grina i mitt inre åt denna Akademi, der aldrig Thorild, Bellman, Almqvist och Strindberg suttit, men der Calle Nyblom och många andra "Gute Leûte aber Schlechte Musikanten" sitta på guldstolar.