Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

kung av Frankrike

Lähteet

Esiintymiset kirjeissä

Näytä henkilöyhteydet Henrik IV
Paris d. 26 april 1875 26. huhtikuuta 1875
Strax efter Edelfelts senaste brev till Alexandra Edelfelt från Barbizon, hade de gett sig av genom den vackra Fontainebleauskogen till Fontainebleau; de såg slottet från början till slut och Edelfelt tyckte att man då och då borde se någon av de mäktiga maktälskande personer som bott och rört sig där, Frans I, sköna Diane de Poitiers, Ninon de Lenclos, Henrik IV, Ludvig XIV; han såg rummet där Napoleon undertecknade sin abdikation, samt Marie Antoinettes sängkammarmöbel som flyttats dit från Trianon; Gian Rinaldo Monaldeschis rustning och värja finns uppställd på samma plats där han lönnmördades, bredvid finns en skylt som upplyser att markisen mördats på order av drottning Kristina av Sverige – ”vackra minne av Gustaf Adolfs dotter!”; alla regenters ståt är nu borta, ingen Marie di Medicis, Marie Antoinette eller Eugenie, inga präktiga jakter; de promenerade i den vackra parken och kastade bröd åt de världsberömda karparna (förfärliga bestar, som laxar); varje gång Edelfelt stöter på historiska minnen i Frankrike tänker han på Talis Qualis "Skyldra gevär för Frankrikes historia!"; på Frankrikes jord har alla mänsklighetens stora strider utkämpats, här blödde hugenotterna, här förklarades ett ädelt folk fritt för första gången genom de mänskliga rättigheterna, här föll Bourbonerna spira och Napoleon såg sitt världsvälde krossas.
Paris d. 5 Maj 1875 5. toukokuuta 1875
Edelfelt har umgåtts mycket med Léon Chevreuil; efter cours de soir (kvällslektionen) äter de middag hos Madame Nail, där elever från École des Beaux Arts äter, eller på Crémerie de Buci eller chez Madmoiselle Anne, som oftast besöks av Alexandre Cabanels elever och lagisterna, de som tävlar om Romarpriset; Chevreuil är som en levande antologi och kan utantill läsa dikter av Victor Hugo, Alphonse de Lamartine, André Chénier och Alfred de Musset; Chevreuil är betagen av Frankrikes medeltid, av Henrik IV och glansen vid Ludvig XIV:s hov och är rojalist; för att komplettera beskrivningen av Chevreuil nämner Edelfelt att han är genomhederlig på ett nästan finskt sätt och massier (kassaförvaltare) i ateljén, han är ful men med ett genomärligt, klokt utseende, han är närsynt och fanatisk beundrare av Rafael och har en stor insektsamling, hans pappa har en egendom i Argenteuil.
Paris, söndag 13 maj 88 13. toukokuuta 1888
Epävarma yhteys Hur upptagen man än är av "det moderna lifvet" har Frankrikes historia en "märkvärdigt fängslande makt", konstaterar Edelfelt; de har sett drottning Marie Antoinettes smakfulla våning i Fontainebleau; Frans I, Henrik IV och Napoleon har lämnat sina spår i slottet i Fontainebleau; Napoleons abdikationsskrivelse gör ont att se.
Paris, lördag 30 maj 1891 30. toukokuuta 1891
Lilla Loulou Vallery Radots porträtt går framåt med så stora steg att jag om för 3, 4 dagar har honom undanstökad, och då helt kan egna mig åt Madame Grancher. Hittils har jag gjort bara Croquiser – jag slutar med att göra ett elegant Louis XV porträtt i helfigur eller halfnaturlig storlek – det vill hon helst ha Det kommer att bli mycket fint i färgen, tror jag hon sitter i sin mycket fina salong vid en grå rikt skulpterad marmorkamin på en liten Louis XV soffa med röd och gula blommor – bakom några konstsaker bl a en silfverstaty af Henrik IV – sjelf är hon i dekolleterad balklädning écru-atlas med spetsar (från Worth) och tar just af sig en hvit stortie de bal med struts fjädrar hennes grå och pudrade hår och allt detta ljusa låter de svarta vänliga ögonen komma till sin fulla rätt Hennes vackra kusin som är der vid alla seancer för att hålla henne sällskap förklarade denna sista skizz för utmärkt lyckad –
Kjobenhavn lördag afton d. 14/5 92 14. toukokuuta 1892
I går afton voro prins Waldemar och prinsessan Marie hos Henningsens fru Krohn, fru Henningsens far, Prof. Vermehren och jag – inga andra. Prinsessan Marie tog mig med storm hon var så enkel och naturligt och munter att man ej ett ögonblick skulle ha tänkt på hennes kungliga blod om ej hennes näsa och ögon talat om Condé och Henri IV. Hon målar, etsar skulpterar och förstår sig på, tycks det. Vi kommo öfverens, med Frans Henningsen och prinsessan att på tremanhand bilda ett etsningsförbund, som och att hvar vi än voro i verlden skicka till hvarandra våra respektiva verk.
Kjøbenhavn 26/4 94 26. huhtikuuta 1894
2 gånger har jag varit hos prinsessan Marie men har sagt henne upprigtigt att jag först sedan grefvinnan Moltke var färdig kunde rigtigt bli menniska och målare igen. första gången voro hennes 3 pojkar (hon har 4) inne och väsnade gräsligt. Den yngsta, prins Erik slog sönder en lampa, de andra målade ned sig gräsligt med några af mina pasteller. Hon är sjelf alldeles förtjusande, tycker jag så naturligt så mensklig och intelligent. att jag alltjemnt glömmer att säga vore altesse utan bara går på med vous och Madame – det gör eller ingenting – Hon har talat så förvånande upprigtigt med mig om allt möjligt – också om den sista diplomathistorien. "Oh, les journaux et les journalistes cette peste! – sade hon. Vi talade bland annat om familjetycke och hon visade på ett sèvres bord hon hade med porträtter ända från Henrik IV Nog är det lustigt att tänka att hon i rätt nedstigande led härstammar från honom och Marie Medicis. – flitig och ifrig är hon – läser, målare, skulpterar, stiger upp kl. 6 om morgnarne. – f. n. är hon (likasom Anni begeistrad för Kirkegaard och talar mycket om honom – klok och alls ej verldsdamsaktigt. – Men stilig är hon – hennes långa hals och långa smala fötter den ljusa tupén som står upp i vädret, de slapiga ljusblå ögonen, den krokiga näsan det är stil. – En del af aristokratin tycker ej om henne, emedan hon mot dem (men bara mot dem) visar sig kall och högdragen. "IIs me glacent avec leur questions de rang et de quartiers de noblesse, moi qui n'aime que la liberté et l'indipendance" – om lördag blir nästa séance och då skall jag besluta mig huru jag gör henne – och så får det gå "med il" och icke bli påtande – ty hon måste göras med raskhet och inspiration. Nu är det bara det eländet att hertigen af Chartres, hennes far kommer hit om tisdag, 1sta maj och blir här 3 dagar, under hvilken tid det väl ej blir målning af.
Paris långfredag. 12. huhtikuuta 1895
Pojken har varit snäll nu sedan den sista lexan. Ännu 12 timmar efter vår stora explination satt han och gret för sig sjelf och sade till Sanny att han ångrade sig så förskräckligt. Det som mest gripit honom var att jag hotat honom med att aldrig gå ut med honom mera, icke visa Henrik IV staty o.d. – Han steg derför upp, tyst som ett möss i morgse, lät gnida sig med sprit och borste utan att knysta och var idealisk med Sanny. Bara detta ville räcka. Och bara han sedan kunde bli flitig, uppmärksam och lydig.
Paris Annandag Påsk 95 15. huhtikuuta 1895
Nu under påsktiden har Kiki mycket frågar om katolicism och lutherdom. han är så afgjordt protestantisk i alla sina reflexioner, som icke äro så galna för en sådan liten en. Han har redan bedt att få se amiral Collignys staty och svärmar för Henrik IV, "som var snäll mot protestanterna, tapper och glad" – "tycker inte pappa att han liknar Gustaf Adolf"?