Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

svensk bankir

d. 24 febr. 1890. 24. helmikuuta 1890
Firat "kusin" Emric Öhman tillsammans med Vikström; Öhman är kring 28 år; har rest mycket; kom från England, på väg till St Gallen där Robert Edelfelt lär sig på ett försäkringskontor; Öhman är en "väl uppfostrad svensk".
Stockholm 29 sept. tisdag. 91. 29. syyskuuta 1891
Jag har varit hos faster Hermanine och på bjudning hos Öhmans som nu ha en förtjusande söt 7 månaders gosse.
Stockholm söndag 1sta april 94 1. huhtikuuta 1894
I dag skall jag till Snoilskys, i morgon till Palmes, om tisdag till Emric Öhmans föräldrar.
Bregentved, måndag 5 nov 1894 5. marraskuuta 1894
Det gjorde mig mycket mycket ondt att ni genom Öhmans bref och tidningar fått veta af den grymma Göteborgshistorien. Jag hade läst alla dessa tidningar sedan 14 dagar. Då jag näml. sist var inne i Köpenham (i morgon blir det 14 dagar sedan) fick jag genast på morgonen i teaterkafeet se några svenska tidningar som talte om detta. Jag var naturligtvid utom mig och hade ej mod att söka upp Koki som jag tänkt. Först kl. 6 hade jag rendez vous med Krohn och åt middag med honom ute i staden – Han är en vän i lif i död när man får tala med honom – han tyckte naturligtvis det var djupt sorgligt men tröstade mig i alla fall med att det var en lycka att det icke skett i samma land – att ingen menniska kunde falla på den tanken att mitt namn derigenom blefve vanhedradt – äfven om, såsom jag i min pessimism antog och fruktade, det hade varit några oregelbundenheter som farbror Erik var skuld i. – Krohn har genomgått något mycket värre – tänk han har för 6, 7 år sedan sjelf varit tvungen ange en köttslig kusin som har hans namn, för förfalskning – för att derigenom rädda en annan, misstänkt kusin. –
Alltnog jag hoppades att ni ej skulle få reda på saken. Ledsamt är att ni haft denna sorg. Men säg flickorna att de icke skola vara ängsliga – lifvet har sådana skamsorger att bjuda på och då får man tänka på J. V. Snellmans vackra valspråk på vapnet: skölden Fläcka den icke sjelf, andra kunna icke fläcka den. – Jag har alltid beundrat detta valspråk. Hvad nu Öhmans bref beträffar, så inser jag nog att han är förtviflad – det är ju ingen lätt börda att få så många att försörja. Jag skall gerna hjelpa då jag har men någon förbindelse kan jag ej gifva. Hvad det vore roligt att nu vara Hugo Standertskjöld eller Moltke här! – Emellertid svarar jag ej i dag på Öhmans bref – jag måste litet öfverväga saken. för flickorna kunde jag citera många exempel på verkliga brottslingar som sjelfva gjort ända på sitt lif och ändå ej kastat skuggan på de efterlefvande af samma namn. Vi må vara glada att detta skedde i ett annat land, och vi skola hoppas att hans namn icke blir smutsadt af misstanke för ohederlighet. –
I dag var det just den vigtigaste dagen för hufvudet på porträttet – Jag läste Mammas bref men ej Öhmans och ej tidningen, utan beslöt att vara lugn och jag var lugn och målade bättre än jag gjort det på långa tider – Åtminstone kom det nu ur Frederik att "det lignede godt" något som han ej sagt förut.
Stockholm måndag 16 nov, 96 16. marraskuuta 1896
Öhman har jag fåfängt ringt upp i telefon.
Stockholm, lördag 12 dec 96 12. joulukuuta 1896
Hos Emric Öhman var jag en afton. Hans svärmor och yngsta dotter Greta ha flyttat upp till Stockholm nu, och voro också der. Denna Greta går ännu i skola och skall ta studentexamen om 2 år. Erik skall bli officer nästa höst. De bådo naturligtvis alla helsa Eder varmt.
Stockholm lördagen d. 19 Dec. 1896 19. joulukuuta 1896
En dag i veckan hade jag bjudit mina slägtingar d.v.s. E. Öhman med fru och svärmor samt Gumman Hermanine på middag på Rydberg – med Champagne, S'il vous plait, Mamma kan tänka sig hur salig gumman Hermanine var. Hon har det rätt bra, ty hon har en massa goda vänner, dit hon går alltjemnt, spelar kort och pratar. Kortspelet lär ha sammanfört henne med Matematices professorn Phragmén vid högskolan. Phragmen sade mig att allt hvad hon säger honom utom spelet, rör mig. – Sjökadetten Erik lär ha vuxit och skall bli officer nästan höst.