Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

fransk författare och salongsvärdinna, utgivare av tidskriften La Nouvelle Revue

Lähteet

Paris d. 18 Januari 1880 18. tammikuuta 1880
Alfred Koechlin var i natt på kostymbal hos den moderna Madame Recamier eller Tallien, Madame Edmond Adam (kallar sig som författarinna Juliette Lambert, och har stått i nära förhållande till Léon Gambetta); Madame Adam ärvde efter sin man, en minister under julimonarkin, mycket pengar och har den förnämsta politiska salongen i Paris; Koechlin är en stamgäst; han var klädd i en indisk kostym som han själv hämtat från Indien; alla var kostymerade utom ministrarna.
Gatschina 3 januari 1882 3. tammikuuta 1882
Duperrés reflexioner om ryska seder och den ryska societeten voro mycket träffande – han har på 2 år lärt sig ryska, och håller nu på att öfvetsätta rysk litteratur för Mme Adams Nouvelle Revue.
Måndag d 23 jan 1882 23. tammikuuta 1882
Duperré och jag har beslutat att fara ut till zigenarne någon afton – De här lalliga pojkarne komma sig ej dertill. Jag tycker mycket om Duperré – Det är så roligt att kunna sitta i timtal och tala om litteratur, konst, Frankrike och Paris, utan att behöfva tänka på all möjlig jemmer, småaktighet och strunt. Då jag nu kanske mera än någonsin förut talat med värme om Frankrike har det naturligtvis slutit honom närmare till mig. Han skall stanna här i 7 år till (3 har han redan varit), och ber mig derföre enträget komma i nästa år. Så är det roligt med honom, att han vet allt, och är som ett konversationslexikon att slå upp i. Rysslands historia, literatur, folksägner o.d. känner han på sina 5 fingrar. Han skrifver för resten i Madame Adams ”Nouvelle Revue.
Paris d. 22 om aftonen 85 1. tammikuuta 1885
Om representationen hos Petit: Gallifet, Munkaczy, Madame Adam och 500 andra applåderade när Sarah Bernhadt "sjåpade sig", Coquelin hade en "idiotisk" roll, Baretta som var "ingénie" och Reichemberg som läste en saga.
Paris d. 13 mars 87 13. maaliskuuta 1887
Publiken har inte glömt Edelfelts namn; "Dam som skriver brev" på utställningen på Mirlitons har gjort succé; Edelfelt skickar urklipp ur Madame Adams revy, som B.O. Schauman kan vid tillfälle få klippet [förmodligen för att publiceras i finländsk press].
Paris 5 juni 1890. kl. 6 på morgonen. 5. kesäkuuta 1890
Artikeln av Wille Ch. kommer in; Edelfelt har fått brev om det av Madame Adam; brevet kommer Annie Edelfelt att få till sin brevsamling.
31 maj 1891 31. toukokuuta 1891
De franska tidningarne börja litet släppa efter kurtisen för Ryssland nu. De sista dagarne har denna vändning varit alldeles ögonskenlig. De flesta tala här om l'alliance franco russe såsom en fint för att skrämma Tyskland ingen tror i grunden derpå vidare än kanske Mme Adam och hennes anhang. Gud låte inga nya olyckor drabba vårt land till följd af uppträdena vid landtdagen. Var denna Bornska protest af behofvet på kallad? Det är ändå naivt att tro på den absoluta rättens seger i detta lifvet.
Paris 12 april 1897 (Måndag) 12. huhtikuuta 1897
I går var jag på middag och stor soirée hos Ménard-Dorians – en helt annan verld – litterär artistisk. Madame Menard Dorian, vid hvars venstra sida jag satt vid middagen är en bra intagande gråhårig dam. Gubben hennes man är deputerad och de räknas till den republikanska aristokratin. Svärsonen Georges Hugo är rätt behaglig – för rik och bortskämd. Dottern Mme Hugo är mycket vacker – har i synnerhet ett skratt som är förtjusande. En nièce född Dora Dorian, gift med literatören Ajalbert, är mycket intagande litet excentrisk – hennes mor är en rysk furstinna, som redan flere år är ute och reser med någon aktör – halftokig lär hon vara. Der voro Madame Adam (som icke behagar mig) Clemenceaus, Georges Sands dotterdotter, gift med en målere L'hôte poeterna Marieton Georges Rodenbach, Leon Daudet m.fl. Massor målare och bildhuggare.