Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

storfurstinna av Ryssland, g.m. Konstantin Nikolajevitj

Lähteet

Petersburg d. 21/1 84 21. tammikuuta 1884
I går, söndag hade Manzeys bjudit mig på en festkoncert, der Rubinstein anförde orkestern, Davidoff och Auer spelade, och kröningskantaten utfördes. De kejserliga voro der, tutti quanti, och det var rätt vackert att öfvervara deras inträde – orkestern och menigheten steg upp – Rubinstein vände sig mot de inträdande och den stora kören och orkestern stämde upp "Bosche Zarja chrani – Mamma skulle nog ha varit rörd. Vi sutto alldeles bredvid den kejserliga logen och fingo derigenom betrakta dem alla noga och göra jemförelser. Den kejserligaste af allesamman, så till figur som fasoner är Konstantins gemål, grande dame från topp och till tå. Kejsarinnan var näpen och ser alltid ut som om hon vore högst 25 år. Kejsarn mycket skallig – lik porträttet för resten. Och så alla hofdamerna! Gamla, fula börjandes med furstinnan Kotschubey, fru Demidoffs mormor, "la grande maitresse de la cour”. Rubinsteins kröningsmarsch, der militärmusik, klockor, kejsarhymnen, kanonskott m.m på det snillrikaste äro sammanstälda till ett helt, gjorde ett mycket storartadt intryck.