Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

hovfröken, friherrinna, g.m. Carl Mannerheim

Madrid, måndag d. 11 april 1881. 11. huhtikuuta 1881
I förr går voro vi på la Comedia española – Jag förstod ej mycket – den bästa aktrisen liknar fröken Grahn på ett hår – förresten är det en ganska vanlig typ här men publiken – sådana fruntimmer! Theophile Gauthier säger att af 4 Madrileñas 3 äro vackra – få tre, om ej fyra. De äro förtjusande, mera vackra än sköna. Jag har ännu ej sett en enda s.k. spansk typ. De likna fröken Grahn, Ellan, men alls ej fröken Nordenstam. Hvit hy, svarta eller chatain men alls ej becksvarta. Mantillan klär dem ypperligt. De se en stinnt i ansigtet som italienskorna, men utan fräckhet. De äro små, smärta, fint byggda isynnerhet smala om höfterna, ha fylligt bröst och små händer – Fötterna, de beprisade ser man ej mera, t.f. af de långa franska klädningarne.
Sevilla d. 24 april 1881. 24. huhtikuuta 1881
I går såg jag också en af Sevillas bästa dansöser "Lola" dansa Cachucha – bestämdt mycket bättre än salig fru Molander. Hvad som ger en speciel charme åt danserna här, är att kostymen är den vanliga spanska litet uppfiffad, men inga korta klädningar och inga liffärgade tiskoter, inga skor utan klackar, inga 45 graders vinklar på benen som på våra baletter. Denna Lola kan högst vara 16 år, hon har något så fint och comme il faut i sitt sätt att dansa och beräknar så ypperligt sina effekter att man med den allra största uppmärksamhet följer hvarje steg. Jag tyckte, att hon, som så många här, liknade fröken Grahn. Några svart-gula fröken Nordenstammar ser man alls icke. De flesta äro hvita, små, med svart eller brunt hår, och svarta ögon som de ha ett förfärligt bråk med. De förstå att manövrera ögonen lika bra som solfjädrarna, ett fint koketteri utan ända.
Måndag d 23 jan 1882 23. tammikuuta 1882
Och så var der en bland dem, Natalia Alexeevna, som helt simpelt var bland det skönaste jag sett. Hon liknade fröken Nordenstam så som en vacker ung 18 årig vildunge kan likna en gammal flunsa, – hon var derjemte makalöst klädd, med sekiner i pannan och på halsen – en sådan typ för en odalisk trodde jag ej skulle få se i verkligheten. Jag satt bredvid fröken Manzey som visade sig nog intelligent att också beundra zigenerskan – hon var alls ej vacker men hon var skön. Och hvilken färg – hår, smycken, huden de nakna armarna med guldarmbanden på allt detta skimrande af glöd och dunkel färgprakt. – Hvad jag kan begripa att man kan ruinera sig för en sådan der. Hon satt och smålog åt några Chevaliergardister som tycktes mycket smickrade af hennes uppmärksamhet.
Paris d. 7 april 1882 7. huhtikuuta 1882
Nu på morgonen har jag varit hos några bekanta, och träffade på gatan Mannerheim, som nu är eklatt förlofvad med fr. Nordenstam. Han begärde naturligtvis att få låna pengar, men jag svarade att jag gifvit allt åt Mamma – han nedstämde sina pretentioner till några hundra – men förgäfves. Jag kände mig obehagligt berörd af denna första historia – han kommer att bli här hela sommarn, så att jag nog ofta får samma nöje. Fröken Nordemstam lär vara mycket kär och anse M. som ett stort snille.
Fredag d 15 april 82 15. huhtikuuta 1882
Mannerheim har ej visat sig sedan jag refuserade honom pengar – blir det ej ett lyckadt giftermål hans och fröken Nordenstams?
Fragment 23. kesäkuuta 1882
Mannerheim och fröken Nordenstam gå här och drifva – ack hvad hon ser gammal ut. Hon lär allt fortfarande anse honom för Verldens största geni
Paris d. 28 Juli 1882 28. heinäkuuta 1882
Just nu hade jag besök af Herrskapet Mannerheim – Jag har åtskilliga gånger skrifvit till honom för att
Paris d 9 februari 83. 9. tammikuuta 1883
Mannerheim är ännu här. Jag såg honom på afstånd med fr. Nordenstam, men undvek honom. Gud vet huru och med hvad han lefver. Till Antell går han då och då, men har ej varit här med sin fot.
Paris d 20 mars 83 20. maaliskuuta 1883
A propos, Mannerheim var och proponerade en vexel på Hornborg, om han skulle får 1000 frcs strax – pas si bête – men jag var nu som förr kall för hans jemmer. Han ser så slut ut, går och hasar med sin gamla fröken, slut också hon – men båda äro snyggt klädda, och måste ju lefva med någonting i alla fall. Hvarifrån han får pengar är en gåta för alla.