Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

storfurste, son till storfurst Wladimir Alexandrovitj

Lähteet

Petersburg tisdag 21 nov – 81 21. marraskuuta 1881
Storfursten och hans gemål tyckas nöjda, åtminstone säga de det alltjemnt, ehuru taflan ännu är ytterst litet framskriden, och i mitt tycke ej rigtigt bra. De finna t.ex. Kirill mycket lik, fastän ännu mycket återstår att göra. Hans hufvud är det enda som är färdigt. Bästa beviset är att de beställt den yngsta gossens porträtt i samma genre. Storfursten kommer sjelf 4 à 5 gånger och ser på målningen under de 3 timmar jag är der dagligen, Storfurstinnan 1 gång. Pojkarne sitta otroligt illa modell, värre än lilla Estlander, och komma och stöka i min färglåda, kittla mig, vilja att jag skall lyfta dem, klänga på stolar och bord – och jag är olycklig öfver att under allt detta kunna göra så litet.
Petersburg söndag 28 nov. 1881 28. marraskuuta 1881
Wladimir Alexandrovitsch kom in flere gånger, såg preoccuperad ut – intet under i dessa dystra tider, men uttryckte igen sin förnöjelse med taflan. Mais ce sera très-très bien. De finna det och då är ju allt bra. Jag bad om att få fortsätta efter ½ 1, och han anvisade mig ett rum der jag kunde vara ostörd. Strax efteråt kom hofmästaren och sade att jag hade att befalla hvad som helst i mat- och dryckväg: nur sagen, nur sagen. Kl. 12 serverade man frukost – Jag alldeles ensam i audiensrummet. – Köttbullar med spenat, kyckling beignet de pomme temmeligen vanligt – vinet utmärkt – derefter kaffe, cigarrer o.d. hvarpå jag gick och fortsatte målningen – Det är så många detaljer som jag kan göra hvar som helst. Storfurstinnan sade att jag ej skulle få börja den lille innan detta vore färdigt, ty hon var så nyfiken att se taflan rigtigt afslutad.
Zarskoïe Selo d. 28 nov. 1881 28. marraskuuta 1881
Under det jag satt och målade kom en af Ws adjutanter, en ung furst Obolensky och frågade om jag ännu ville åta mig ett barnporträtt sedan de små storfurstarne voro färdiga. Jag svarade att som jag ännu ej på 1 à 2 veckor finge dessa porträtt färdiga jag ej ville bestämma mig ännu. – Han lemnade adressen och bad mig ej säga nej innan jag sett flickan: Elle est ravissante, – et la mère donc! Det är en Mme Miatleff som går och gäller för att vara mycket vacker, rik o. elegant, och hvars lilla flicka skall vara ovanligt söt. Får se när jag gör det!
Onsdag 30. marraskuuta 1881
På detta sätt ser det ut som om jag blefve här länge. I alla fall komma de storfustliga porträtten ej att bli färdiga förrän i slutet af nästa vecka. Den lilla taflan blir, till min glädje, särdeles vacker i tonen – grått, silfvergrått, rosenrödt och hvitt, och om nu likheten dertill blir frappant, så får man ursäkta teckningen, helt "de chic", ty mina små modeller realisera drömmen om perpetuum mobile.
Söndag 4. joulukuuta 1881
I alla fall har jag ju unge Andrej Wladimirowitsch att göra först, och detta kommer nog att ta sina 8 dagar. Storfursten med gemål äro ytterst nöjda med de två äldre. Jag sjelf anser dem lika, färgen mycket fin och vacker, men teckningen af armar och ben skral, hvilket ju ej är underligt, då ungherrarna ej sitta en minut.
Tisdag d. 6 Dec. 1881 6. joulukuuta 1881
Taflan är nu färdig, och såväl han som hon äro mycket nöjda. "C'est excessivement bien, joli de ton, agréablement composé, et parfait comme ressemblance. Surtout Kiki, il est admirable". Mamma ser att Hans K. H. icke sparat på loford. I morgon skall jag göra skizzer till André Jag tror nästan att han kommer att sitta (eller stå) bättre än de andra.
Petersburg fedag 9. joulukuuta 1881
Jag har nu ebaucherat André Storfursten mycket nöjd: Bravo, bravo, cela sera charmant aussi! – Bra att de äro nöjda
Lördag afton kl. ½ 12 på kvällen hos Manzeys 25. maaliskuuta 1882
Derefter var jag på akademin der Iseeff sade mig att storfurstinnan så pinat på sin herre och man att de oväntadt tidigt gifvit sig af – i går på morgonen. – Barnen stanna här, tänk så eget att hon ger sig af utan den lilla flickan – Hvad i all verlden må så ha kunnat såra henne att hon glömmer allt, allt. Lille Kyrill skall resa efter om en vecka med Madame Scalon. – Iseeff sade mig att storfursten ytterligare förklarat sin förnöjelse med porträtten, att han skickat dem till Akademin för att derifrån ytterligare transporteras till Moskva, samt att pengarne stodo att lyftas i palatset. (I dag har jag också lyft 2500 rubel).