Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

son till Samuel och Fanny Antell

Lähteet

Wasastjerna, Oskar, Ättar-Taflor, I A–K, 1879

Geneanet

Paris d 6 November 1874. 6. marraskuuta 1874
Edelfelt är uppskakad över "gubben" Samuel Antells död för Axel, Edvard och Selma Antells skull; de Antellska barnen står nu mitt i en talrik släkt som aldrig varit annat än egoister; Axel är nu hänvisad till sin egen energi och sitt eget arbete, för att efter en lång och ledsam studietid få en osäker tjänst och alltid skulder, skulder, skulder.
Paris. Onsdag d. 9 Juni 75 9. kesäkuuta 1875
Edelfelt har i tankarna varit vid studentmötet i Uppsala; i de svenska och finska tidningarna har han läst att Otto Donner talat bra och Oksanen [Ahlqvist] skrivit verser; de kunde inte ha fått bättre professorer med sig än August Ahlqvist och Leo Mechelin; Mille (Emil) Cedercreutz, Edvard Antell, Gunnar Berndtson och Johan Edvard Juslin måste vara utom sig av glädje; han går varje dag till Café de la Régence för att läsa nordiska tidningar.
Onsdag d 16. febr. 1881 16. helmikuuta 1881
Berndtson visade mig i går de famösa Edvard-Antellska verserna till Anna Ehrnrooth. De äro ytterst skarala, och det enda deri som är drägligt äro de citerade verserna om 2 fåglar i Boulognerskogen. – Ännu ett problem! Edvard Antell, så qvick och sarkastisk, är kapabel att skrifva sådan ledam smörja med fel mot meters lagar!
Söndag d. 27 Februari 1881. 27. helmikuuta 1881
Skall Anna Ehrnrooth verkligen bli Knorrings del? Det är märkvärdigt att de i slägten bry henne på samma gång för så många. Grefvinnan, Gerber o. tante Adèle ha nu brytt mig – andra, sås. Kasten Antell m.fl. tyckas ha brytt Berndtson alldeles lika mycket, och troligen har Knorring, Edvard Antell också sin del. Då man ser hur de flesta förlofningar ingås, förlorar man all slags respekt för den s.k. verkliga kärleken, äktenskapets heliga myster som Morbror Gustaf talar om, den "rätta" som nog kommer i sinom tid o.s.v. – I de flesta fall är det händelsernas gång folks prat och brist på annat att tänka på som åstadkommer förlofningarna hemma hos oss.
Paris d. 28 april 86 28. huhtikuuta 1886
Ellan de la Chapelle är en gåta; hon pratar kamratligt "kallprat" med många män: Edvard Antell, Max Schultén, Edelfelt, Jarl Hagelstam; för tankarna till en dikt av Snoilsky.
Paris 3 maj 1897 3. toukokuuta 1897
I Amerika tycks han ej ha umgåtts med andra än Edvard, Jarl, Hornborgs och svenskar och finnar. Jag tycker han nödvändigt här i Paris bör göra bekantskap med hyggliga amerikanare som jag känner.