Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

fransk salongsvärdinna, g.m. Paul Ménard-Dorian

Paris söndag 5 Juli 91 fortsatt söndag 12 Juli 91 5. heinäkuuta 1891
Ack, de der små röda flickorna – den taflan skulle jag ha sålt 20 gånger! Sist, Mme Menard-Dorian (Victor Hugos bekanta, politiker och mycket rika) hos hvilken jag var i går, – hon var mycket ledsen att taflan var Såld. Skulle jag ej alltid vara så i behof af pengar så skulle jag kunna vänta och slippa att sälja mina saker till underpris – –
Paris måndag 10 juni 95 10. kesäkuuta 1895
I morgon är jag bjuden på middag till Mme Menard Dorian med Leon Daudet, Georges Hugo m. fl. det blir nog roligt och muntert.
Paris Lördag 15 juni 1895 15. kesäkuuta 1895
Under början af veckan var jag rätt mycket ute och kom sent hem om qvällarne. I tisdags var det middag hos Mme Menard Dorian – Georges Hugo, Magin, Daudets, Clemenciau, Hellen, målaren (alla med fruar) Vallgren och Antoinette, och några löshästar som jag. Georges Hugo är mycket sympathisk tycker jag mycket mera än Leon Daudet som är vigtig och nervös. Emellertid är det roligt att vara vid ett så spirituelt middags bord, der alltjemnt konst och litteratur äro på tapeten. En niece till Mme Menard Dorian, Dora Dorian, gift med advokaten o. författaren Ajalbert är utmärkt vacker – hennes mor en halftokig rysk furstinna har nog gifvit henne litet fri steppnatur (som åt Wahlberg med de soliga ögonen). Vallgren är mycket i smörek hos alla dessa – G. Hugo har beställt af honom silfver bordsuppsatser, som han redan gjort, för resten. – Mme Menard Dorian är en ovanligt treflig vacker fru, – alldeles inne i konst och den af den "le dernier cri". – De känna till Skandinavien alla dessa menniskor mycket bra – utom resor till Norge och Köpenhamn, ha de också besökt Stockholm. G. Hugo reste till Stockholm på sin bröllopsresa under den värsta kölden i år.Och skandinavisk konst och Ibsen och Strindberg och de unga norrmännen känna de på sina fem fingrar. – L. Daudet och G. Hugo ha sin oläsligt Nouvelle Revue.
Paris 12 april 1897 (Måndag) 12. huhtikuuta 1897
I går var jag på middag och stor soirée hos Ménard-Dorians – en helt annan verld – litterär artistisk. Madame Menard Dorian, vid hvars venstra sida jag satt vid middagen är en bra intagande gråhårig dam. Gubben hennes man är deputerad och de räknas till den republikanska aristokratin. Svärsonen Georges Hugo är rätt behaglig – för rik och bortskämd. Dottern Mme Hugo är mycket vacker – har i synnerhet ett skratt som är förtjusande. En nièce född Dora Dorian, gift med literatören Ajalbert, är mycket intagande litet excentrisk – hennes mor är en rysk furstinna, som redan flere år är ute och reser med någon aktör – halftokig lär hon vara. Der voro Madame Adam (som icke behagar mig) Clemenceaus, Georges Sands dotterdotter, gift med en målere L'hôte poeterna Marieton Georges Rodenbach, Leon Daudet m.fl. Massor målare och bildhuggare.
Menard-Dorians ha alltid mycket protegerat Vallgrens. De äro ett af de få hem der man ser mycket modern konst – Lille Hugos (dottersonens silfver är fabriceradt af Ville Vallgren hans en liten stol är skulpterad af Dampt – det blir en bortskämd liten herre med tiden, åtminstone hvad konst beträffar.
Det blefve svårt att räkna upp alla de celebriteter som voro der. Nu protegera de Björn Björnson och försöka få honom att sätta upp några nordiska pjeser på Odeon – frun sjunger hos dem om 14 dagar.
Det är roligt att vara hos menniskor som äro så allmänt europeiska, så beresta och så kunniga. Mme Menard blef alldeles utom sig då vi talade om Grekland – de äro greker och filhellener af själ och hjerta, såsom det anstår fränder till den som skrifvit "les Orientales". Mme Ménard Dorians far var minister och hemma från Montbéliard. Det är så lustigt att jag mycket väl känner hennes kusiner Lalance der, likasom jag känner hela staden. Jag pratade med folk till höger och venster – det är verkligen som om jag ej varit borta från Paris en dag.
Paris 3 maj 1897 3. toukokuuta 1897
Jag har haft min skjuts också. I förrgår då vi väntade presidenten på Champ de Mars och jag länge stått i ett häftigt drag kände jag med ens som om någon slagit båda benen af mig, jag hade feber och frossbrytningar och kilade hem sedan Felix Faure complimenterat mig för porträttet. Det hindrade mig ej att tillbringa en stund på aftonen med Koki Etter – men på natten och under hela gårdagen mådde jag som en hund – en rigtig courbature – d.v.s värk i alla leder och lemmar. Jag tog kinin, lät françois gnida mig med borste och fick så sofva i natt, – men kunde icke gå på en stor soirée hos Menard Dorians i går qväll dit jag verkligen gerna skulle ha gått. Nu har jag sofvit och är trött och stukad men mår bra igen. François diagnos under det han gned mig var rätt träffade: C'est comme qui dirait une forte courbature, et c'est le sang qui n'a pas sa libre navigation!
Paris 1 Maj 99 1. toukokuuta 1899
Att vi i allra högsta grad har Europas sympathier är säkert. Det är en slags äretitel att vara finne nu – det har det för resten alltid varit! Mamma skulle ha hört hur ryssar, som t.ex furstinnan Eristoff talade om oss för fransmän – det var entusiasm och indignation, och samma tankegång som tolstojs, att Ryssland gjorde bättre i att följa och imitera Finland. Yves Goyot (f.d. ministern) Max Nordau, Pasteur allesamnan feu et flammes af indignation En klerikal författare Ponsonailhe likaså. Han har skrifvit en mycket vacker artikel (alldeles spontant) i en revy. för resten äro alla dreyfusarder för oss. Vallgren sade att Madame Menard Dorian ordentligt sörjer öfver Finland och dess öde. Hundratal menniskor kommo på de två vernissagerna och talade med mig om detta. t.o.m. alliancens vänner anse denna politik ytterst oklok och sörja deröfver.
Paris, Onsdag 10 maj 1899 10. toukokuuta 1899
Om lördag tänkte jag först gå på Tannhäuser, men blef i går bjuden på middag till Menard-Dorians, midt in i Dreyfus klicken, Clemenceaus och Picquarts vänner. Det är alltid roligt der, om och så den spyflugan Léon Daudet är tråkig att se och höra.
I afton äter jag hos Ville Vallgren, i morgon på "Boeuf à la mode" med Koki, om fredag hos Vallery Radots och om lördag hos Menard Dorians så ni ser att jag ej svälter.
Paris måndag 15 maj 15. toukokuuta 1899
I lördags middag hos Menard Dorians. Aldrig har jag känt mig i så lika tänkande sällskap här i Paris. Jag blef utfrågad. Der voro utom konstnärer, bröderna Clémenceau, Georges Perrin, Gustave Geoffroy (de l'Aurore), Mme Jacquemaire Clemenceaus dotter, en ovanligt lyckad article de Paris, Mme Hugo m.fl. 20 personer ungefär. De voro alla ganska inne i sakerna. Angående Dreyfussaken voro de mycket hoppfulla, och menade att revisionen måste komma snart.
Paris, lördag 27 maj 1899. 27. toukokuuta 1899
Det ser ut som om revisionen skulle segra – när man NB läser de Dreyfusvänliga tidningarna, – men läser man de andra, ser man sådana figurer som Q. de Beaurepaire jubla segervisst öfver att den bestämdt ej går igenom. Roll som varit mycket lierad med Rochefort har fullständigt brutit med honom nu. – Om torsdag skall jag igen på middag till Menard-Dorians, jag tänker att jag der får höra ett och hvarje intressant de lefva ju midt inne i striden.
Paris 1 Juni 99 1. kesäkuuta 1899
I afton middag hos Mme Menard Dorian med flere af Dreyfuspartiets soumititer. Det är ju en seger som heter duga, efter detta vansinniga motstånd!
6 juni 99 Café de la Règence 6. kesäkuuta 1899
Man hoppas dock att allt skall gå lugnt. Förfärliga uppträden som ni sett i tidningarna. Stor bjudning hos Menard Dorians för en massa revisionister Zola återkommen.
9 maj 1900 9. toukokuuta 1900
Bertha trifs ypperligt och alla tycka om henne. Mme Menard har icke ord nog för sin sympathi. Fru Vallgren säger att Bertha här har sin rätta milieu och att vi alla borde tala ihop för att hålla henne qvar här. Sjelf är B. så glad öfver att ni äro liberala och t.ex. låter henne komma hem med Hagelstams ehuru de resa efter d. 20 maj.
I morgon är middagen hos Mme Menard med Zola Labori, Zorns, Vallgrens och vi. Vi gläda oss mycket deråt, ehuru dessa herrar lära vara ytterst nedslagna till följd af nationalismens allt större seger – Senaste söndag segrade ju Deroulèdes anhängare här i Paris municipalval. Boulangismen om igen. Anatole France har i dagens Figaro ett dråpligt gammalfransk skoj med hela detta sällskap. Jag skickar Er det.
Paris 14 maj 1900 14. toukokuuta 1900
Af Bertha har jag hela tiden fått höra tröstande ord och såsom totalomdöme om henne vill jag säga att hon som syster och vän står öfver allt beröm. Dessutom är hon så utmärkt fiffig och har ett lugnt och klokt omdöme. Hon har mycket succès här. Alla fransmän tycka att det är så roligt att tala med henne för att hon har så utmärkt väl reda på allting – konst icke minst. Sist hos Madame Menard-Dorian blefve hon och den utmärkte tecknaren Renouard alldeles goda vänner, och R. var icke litet smickrad öfver att B. kände allt hvad han gjort.
Paris 15 juni 1900 kl ½ 11 e.m 15. kesäkuuta 1900
Madame Menard hade frågat mycket efter B af fru Nolegsen. När B. kommer igen hit och det gör hon un jour ou l'autre får hon se huru trogna hennes vänner varit – det äro de verkligen här.
2 juli 1900 2. heinäkuuta 1900
Säg B. är Mme Ménard hvarje gång talar om henne med stor vänskap.
Paris 23 dec. (da’n före julafton) söndag. 1900. 23. joulukuuta 1900
Nyårsaftonen är jag hos Mme Menard-Dorian, som jag skrifvit om.
Paris nyårsaftonen 1900 kl. 7. 31. joulukuuta 1900
Det nya året tar jag emot hos Menard Dorians och skall tänka på Er kl. 12, det vill jag lofva. med allt hvad min själ har ömmast och innerligast och bäst.
Paris 7 januari 1901 – måndag. 7. tammikuuta 1901
Trettondagsafton voro vi med Vallgrens och fru Pauline Hugo (Mme Menards dotter). Vallgrens bjödo på schangtil middag och supé, jag bjöd på teatern Grand Guignol der vi sågo två pig-pjeser, der den dumma och envisa pigan spelades alldeles herrligt af en Mlle Guitty Säg B. att den ena af pjeserna, Rosalie, ypperligt skulle lämpa sig för Alliance fr. – om de får någon sådan komisk talent som Mlle Guitty. Mlle [?] Verneuil finnes ej mera, beklagligtvis.
En dag förut var jag på middag hos Mme Pauline. Det är synd om henne ändå hon är så öfvergifven af sin Georges Hugo, som hon ändå håller af ännu. Flere af Mme Menards kunder voro der men också andra – Stevens' barn, som lära vara nationalistiskt sinnade. Mina sympatier äro ännu helt och hållet på modrens sida, och komma nog att så förbli, säg B. det.
Paris 24 febr. 1901 24. helmikuuta 1901
Björnson var mycket, mycket förtjust i Mme Menard Dorian – säg Bertha det! "Hon er dejlig, syns du ikke det?" sade han gång på gång. Jag undrar om han är der i kväll – jag skall dit på middag.
Paris Lördag 9. maaliskuuta 1901
Hugo är i staden – ni må tro att det är ett budskickande med betjenten Holm. – I förrgår Mi-Carème 1sta våningen i Gd Hôtel, Aino A., Karin fru Bergman och jag – på aftonen hos Ménard Dorians (der var icke Hugo med) – mycket vackert – mera derom härnäst – Jag hade stor succès i min naturalistiska enkelhet – . I går bjöd Hugo på Lohengrin – han hade aldrig sett Aino A på scenen förut. Hon spelade utmärkt men duetten mellan henne och elaka Ortrud är ändå fäaktigt lång! I morgon har Hugo stor middag på Hôtel Ritz, det finaste nuför tiden – landauer skickas efter damerna...
Lördag 30 mars 1901 30. maaliskuuta 1901
Derefter kl. 12 på dagen i dag gick jag på frukost till Menard Dorians för Björnson (som nu igen är sjuk), så att han fick representeras af sin dotter Dagny Langen – Der voro Picquart, Georges Clemenceau och de andra.
Hos Menard Dorians talades mycket om Ryssland – Clemenceau sade: je crois et j'espère que c'est un reveil tout de même! förfärliga detaljer i dagens "Matin" – De äro inga alliance beundrare der i huset, det kan Bertha intyga. De menade att detta i hvarje fall borde vara nyttigt för Finland som ju icke ens kastat galoschen på gendarmerna, som studenterna.
Paris 3 april 1901 3. huhtikuuta 1901
Mme Ménard och min hygglige granne de Latenay har rådt mig att skicka porträttet men ställa så till att det ej hängdes upp med de öfriga taflorna – fru Langen-Bjørnson, Paul Clemenceau Wikström tyckte som Thaulow att då man har en sådan trumf som fr. Acktés porträtt detta ej bör skämmas ut genom ett konterfej som ej är gjort efter naturen – Jag får i alla fall en svår skärtordag och långfedag för detta. Dagnan som yttermera kom hit trodde ej att effekten af dessa samtidigt utställda dukar skulle bli dålig – hvem skall jag tro? Dagnan menade att det i alla fall var "une grande difficulté vaincue"
Ack jag har så ofta under denna vinter frågat mig sjelf om detta mitt olyckliga lofvande att komma hem och mitt uppskjutande icke värkat menligt på Mammas sjukdom, och är alldeles förtviflad vid den tanken. Gud ske lof att det nu är bättre båda med helsan och humöret. fru Menard Dorian bad helsa Bertha tusen gånger när hon var här. Butti och Anni må försöka verka godt för mig så att Mamma ej tycker att jag är en rysslofvare – detta olyckliga måleri är ju så att jag aldrig kan beräkna det minsta, och så har jag varit dålig i magen under halfannan månad.