Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

son till Leon Moltke-Hvitfeldt d.ä., premiärlöjtnant, g.m. Edith Marion Garner

torsdag 10 maj 10. toukokuuta 1894
Jag har nu målat prinsessan och alla äro nöjda – d. v. s. hon och hennes två intime, unge Moltke Hvitfeldt, marinofficern och en löjtnant Rosen, som kommer dit alla dagar. Hon står makalöst, och säger att detta stående är ingenting mot att stå vid hofvet, 4, 5 timmar och hitta på konversationsämnen med hundratats menniskor som man ej känner. –
Jag går nu sedan jag ätit frukost med unga Moltke Hvitfelt till Moltkes (de andra) der jag ensam disponerar öfver hela patatset och der Jag skall måla en blomma till på hennes porträtt. Frans Henningsen som är professor vid Akademin, var uppe i dag och såg på de Moltkeska porträtten, och fann dem mycket lika. Han som alla andra beklaga mig att ha måst måla ett så otacksamt ansigtet som Grefvinnans. –
Khvn tisdag 9 okt 94. 9. lokakuuta 1894
Pasteur är rasande på Rabens på mina vägnar. Unga Moltke Hvitfeldt likaså. Emellertid kan jag ej dölja att jag haft mycket nöje af att att åter vara i en stor stad – träffa Krohns, se en ypperlig Kröyer utställning äta frukost hos Pasteur, hela tiden känna mig bland rigtigt goda vänner som hålla af mig. Mamma skulle ha hört Pasteur! "Att behandla Edelfelt på det viset" – och så gick han med upplyftande händer genom våningen och suckade oh oh oh! Och fru Pasteur hade aldrig hört om sådant. Och Koki, högst lifvad af sin Baden resa fastän den kostat honom. Och Moltke Hvitfeldt, som sade: – det är ju ypperligt, så kommer ni till Glorup till mina föräldrar och med menniskor som uppskatta Er! – Ja – om det bara gälde nöjet. Emellertid synes Frederik Moltke bättre stämd mot porträttet medgaf att man ej kunde får fram alla miner på ett måleri. I morgon reser jag dit. –
Måndag d. 12 juni 99 kl. 7 e.m. 12. kesäkuuta 1899
I morgon skall jag på middag till unga Leon Moltke, som gift sig med en stenrik och ful amerikanska. Häromdagen var jag hos Modren, som jag ej sett sedan hans död – hon gret öfvermåttan, och jag konstaterade att mitt porträtt var ganska bra. Unge Leon vill ha en kopia af det, men i full uniform och 35 kraschaner. "Nästa år, svarade jag. – Der var bl.a. den andra sonens svärmor, en Mme Bonaparte (Paterson) som såg mycket hygglig ut. – I allmänhet voro de icke dreyfusvänliga der och jag fick hålla tungan rätt i munnen. Nolesse oblige att vara korkad nuförtiden.
15 Juni 99 15. kesäkuuta 1899
Jag var på middag hos Leon Moltkes och träffade Koki der. Han har varit litet förkyld, men tycktes nu vara rask igen. På promenaden hemåt utvecklade har sina idéer om händelserna – och idéerna voro stock konservativa, royalistiska och antidreyfusiska. Det var rigtigt underligt att höra ett sådant resonnemang.
Samma måndag 1. tammikuuta 1900
Sedan några minuter, då jag afsände det sista brefvet ha jag ej upplefvat mycket. Moltkes porträtt är nästan färdigt nu och jag inväntar sonens återkomst för att få det gilladt, upphängdt och betaldt.
Paris Söndag d. 4 nov. 1900 4. marraskuuta 1900
Grefve L. Moltke är ännu i Danmark, kommer först den 11, då jag kan få börja fadrens porträtt.
Paris 27 nov. 1900 27. marraskuuta 1900
I söndags var jag bjuden på frukost till Léon Moltke. Der voro Prins Valdemar, prinsessan Marie, prins Georg af Grekland Marquis de Bouillé och Mr Dufeuille, Orléancernas factotum, storpratare, men ganska klok. – Jag vet ändå ingen menniska som verkar så prinsessa som prinsessan Marie, och det fastän hon är litet gauche i rörelserna. Men fastän hon icke har fru Linders säkerhet är hon ändå mycket mera rasdjur än fru Linder – och så är hon så snäll och vänlig och naturlig. Hon lofvade komma hit till ateliern endera dagen. Alla intressera sig för fr. Acktés porträtt – hon, Aino Ackté har en ställning här som man hemma ej drömmer om – hon har med ens blifvit No 1 vid Operan och publikens favorit. Att hon är absolut hygglig och comme il faut misshagar ej parisarne tvärtom – de skryta dermed! På frukosten talades ganska mycket politik. Hvad dessa prinsar ändå äro underliga. I Boers frågan voro de engelska – alltid naturligtvis på maktens sida, t.o.m. de hyggligaste.
Paris 23 dec. (da’n före julafton) söndag. 1900. 23. joulukuuta 1900
Mina porträtt avancera. – I går väntade jag grefvinnan och unge Moltke som skulle komma för att se på porträttet, men som af obekant orsak uteblefvo. fr. Acktés porträtt i helfigur slår an på alla, emedan det är vackert i färgen. Hon jublar sjelf och säga sig aldrig ha haft så mycken "allure"
Paris 29.XII. 1900 29. joulukuuta 1900
I går voro herrskapet Moltke – grefvinnan och hennes son samt hennes bror grefve Seebach här och sågo porträttet, samt funno det bra. Jag har nu fått hans ordnar, uniform och hatt och värja och kappa och har i dag suttit och putsat öfver några kraschaner.
Paris 24 jan. 1901 kl. ½ 7 på morgonen. 24. tammikuuta 1901
Farväl för denna gång, älskade Mamma – genom att Moltke som skall afsyna porträttet af fadren nu är borta och kommer att bli borta i 3 veckor blir min härvaro något förlängd. Jag börjar dessutom allt mera att tänka på att ta hemvägen öfver Florens, ty det är ju i högsta grad viktigt att jag ser frescokonst nu då jag skall till att måla universitetet.
Paris 24 febr. 1901 24. helmikuuta 1901
Grefvinnan Moltke med sina två söner voro här i går och afsynade porträttet som de funno bra, men hon hade ännu en massa anmärkningar – aldrig får hon sin man tillräckligt elegant och grand seigneur. De voro här visst en timme i går. Den yngre som skall igen fara till Petersburg – hvad han gör der vet ingen, jag antar att det är någonslags affärer, ty den behöfver inte litet pengar. Glad blir jag den dagen det porträttet är borta och hos dem, och den dagen hoppas jag blir onsdag eller torsdag. I morgon kommer v. Stetten och klär sig i hans uniform han har samma resliga och adeliga figur, smärt om lifvet och bred öfver axlarna, och det hoppas jag skall hjelpa mig bra nära slutet.