Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

Rollperson i operan Don Juan

Lähteet

Esiintymiset kirjeissä

Näytä henkilöyhteydet Leporello
Berlin, den 16 Januari 1891 16. tammikuuta 1891
– I går afton voro vi på Don Juan. Det var naturligtvis utmärkt roligt. Om Juan sjelf var ganska bra, Zerlina desslikes. Leporello, en jude utan humor, Elvira o. Anna voro dåliga. Emellertid var det rigtigt festligt att höra Don Juan på tyska för första gången. Så många minnen från Mormors tid och från gamla noter på Kiala och från Mammas gnolande! Scenen med kommendören på kyrkogården var utmärkt väl i scensatt Den var värdig Krohn. Statyn var gjord ungefär som Bast. Colerones staty i Venedig och det hela hade en makalöst renaissance karaktär. – Om man sluter till ögonen och förståndet och bara hör så är Don Juan det varmaste på jorden. – Jag har aldrig kunnat hjelpa att t. ex. Donna Elvira alltid stått för mig litet komisk, och när de sedan komma, alla tre, maskerade, svartklädda och dystra bli de också bra tråkiga, icke sannt? Banketten var väl gjort och väl spelad. Tänk om Bertha hade fått höra Don Juan också då hon var här! De tyckas ändå ge den rätt ofta.