Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

rysk konstnär

Lähteet

Knapas, Ranier & Vainio, Maria (utg.), Albert Edelfelt och Ryssland, 2004, 20.

Wikipedia

AskArt

Paris d. 7 December 1874. 7. joulukuuta 1874
Alfred Henri Berthoud har varit guvernör [informator] för furst Grigorij Gagarins barn i Moskva och Rom; förutom hans modersmål franska (född i Neuchatel) talar han tyska, ryska, engelska och italienska; som informator har han vistats i Ryssland och kommit in i den finaste ryska societeten; Berthoud umgås med Aleksandr Bariatinsky och Lev Tolstoj när de är i Paris; han känner Aleksej Bogeljubow, ungraren Mihály Munkacky och alla målare i Rom; efter studierna tänker han slå sig ner i Sankt Petersburg; han har reda på sociala förhållanden i Finland och förundrar sig över att Edelfelt inte lärt sig ryska och sökt stipendium från Petersburgerakademin; Berthoud är den enda utlänningen som är medlem i amerikanernas klubb i Paris; Edelfelt ser fram emot att umgås med Berthoud och Paul Robert.
Barbizon (vid Fontainebleauskogen) d. 23 April 1875 23. huhtikuuta 1875
På hotellet lever man för 5 francs om dagen; Edelfelt skall snart vandra till Fontainebleau; han sitter och skriver i biljardsalen, där det hänger karrikatyrer av alla de hundratals målare som bott på stället; i matsalen är väggarna fullhängda med minnen och skisser av målare, bl.a. en vacker vy över Sankt Petersburg av Aleksej Bogulubow, samt skisser av den berömda hundmålaren Charles Olivier de Penne, antwerparen Robert Mols och Carolus Duran; klockan är 9 på morgonen och alla målare sitter klädda för att dra ut i skogen; där finns fransmän, spanjorer, engelsmän, ungrare, en svensk och amerikaner; Edelfelt vet inte om han på kvällen stannar där, i Fontainebleau eller i Marlotte.
Paris. Onsdag d. 9 Juni 75 9. kesäkuuta 1875
I ett år har Edelfelt varit kamrat med en ryss i ateljén som kallat sig Monsieur Serge; Edelfelt anade att Serge var ett antaget namn i och med att han hade en massa fina bekantskaper, t.ex. furstinnan Elisabeth Trubetskoj och Aleksej Bogeljubov, hade rest mycket och gått till fots från Rom till Wien, samt var förskräckligt artig (lite "russki" artighet) och förekommande, men envis som synden; Edelfelt fick reda på hans rätta identitet efter att han tagit Serges parti i ett gräl med Jean-Baptiste Duffaud i ateljén; Serge hade efteråt lämnat Edelfelt ett kort med S. Vereshagin och bett om att få besöka honom, och därmed var bekantskapen gjord.
Petersburg onsdag afton. 8. tammikuuta 1879
Heimbürger är en god kund; han prisade Edelfelts drottning Blanca och sade sig gärna ge sin Alexej Harlamoff för den; där fanns goda tavlor av Félix Ziem, Amédée Rosier och Aleksej Bogeljubov.
Vilna d. 10 januari 10. tammikuuta 1879
De vek in på en konstutställning där det till Edelfelts förvåning fanns riktigt goda tavlor av Archip Kuindschi, Alexander Beggrow, Aleksej Bogeljubow och Alexej Harlamoff; de var en del av ryska konstföreningens ”flygande" utställning.
d. 15 Oktober 1880 15. lokakuuta 1880
Historien om Edelfelt, Dagmar och Prinsessan av Wales är så till vida osann att den inte hände honom utan Nils Forsberg; denne tänkte inte på att han hade att göra med höga damer, utan resonerade ogenerat och långt och blev flat [snopen] då Aleksej Bogeljuboff upplyste honom om "fruntimrens" namn.
Paris d. 20 april 82 20. huhtikuuta 1882
Wahlberg är med i den der fin-fina utställning som Petit tänker ställa till i sin nya expositions lokal. Det blir bara 20 målare – för Frankrike: Bonnat, Meissonier, Baudry Tyskland Mengel och Knaus, Spanien Madrazo, Italien de Nittis, Sverige Wahlberg Ryssland Boguluboff och Pohitonoff, England Herkomer och Millais österrike-ungern Munkacsy, Belgien Stevens hvad tycks? lofvar det ej bli ganska fint. Om expositionen lyckas och förnyas i nästa år, lofvade Wahlberg ställa så till att jag på något underligt sätt skulle representera Finland – men då gäller det att få någonting rigtigt fint. Tala ej om denna ytterst vågade idé.
och gick upp till Gubben Bogoluboff, som var vänlig och hygglig. Han sade att Wladimir alls ej skulle komma till Paris och att Tritiakoff rest redan innan jag anländt till Paris. Denne senare har köpt Dagnans tafla, och skulle nu gubben B. skrifva till honom att min fortfarande stod till hans disposition. Får nu se om det lyckas – ty föga troligt är att jag här säljer den till det priset. Sedan gick jag till Harlamoff, som icke gjort några synnerliga framsteg sedan sist. Båda öfvertalade mig att inträda i de ryska artisternas förening – nu är jag ju redan i den skandinaviska vid avenue de l'Opera – och jag skulle aldrig hinna måla tillräckligt många taflor för att ställa ut dem öfverallt. I morgon går jag till Antokolsky, och så har jag gjort undan de tre förnämsta ryssvisiterna – sedan till ambassaden.
Bogoluboff gick rysligt åt Jacoby och Gregarovitsh och sade att de bestämdt intrigerat mot mig i Petersburg – hvilket jag också är fullt öfvertygad om.
Paris d. 1sta maj 1882 1. toukokuuta 1882
Kl. 2 såg Jag Bogoluboff komma med storfursten Konstantin. Jag presenterades, storfursten förklarade att han mycket hört talas om mig och bad mig visa sig min tafla. Olyckligtvis befanns den i andra ändan af Palatset, så att vi hade 20 salar att gå igenom. Jag fick då gå som guide. Han ser temmeligen trött ut, Konstantin, hade en gammal hatt och paletå. Han var mycket kategorisk i sina omdömen – endera var det "saftsjem nje durno" eller "Kakaia garis" "Vous aimez ça, et bien moi pas du tout". Han frågade mig om
Paris d. 15 maj 1882 15. toukokuuta 1882
På aftonen bjöd han mig på l'exposition des quinze" den der fin-fina internationella utställningen hos Petit. Gérôme, Stevens, Madrazo, Alma Tadema viennent le haut du pavé – Bogulaboff ser tarflig ut, och Wahlberg spelar också en underordnad rôle. Det var en solennell öppning af expositionen på aftonen – folk i frack och en massa vackra och eleganta fruntimmer.
Paris, tisdag d. 23 maj 1882. 23. toukokuuta 1882
Jag känner mig nu åter ha en oförtjent framgång. Jag har, apropos taflans inköp, lofvat Bogoluboff att vänta till i morgon på svar från Tretiakoff – visserligen vore det ju till följd af ett löfte (och 8000 frcs) som jag skulle ge taflan åt honom. Emellertid har jag mycket tänkt på såväl Mammas som mina finska vänners ord, och skall gå upp till Statssekreteraren för att fråga om det ännu ej är för sent. Dagnan Bastien, Baude mena alla att det är skamlöst litet och att jag nog har tid att få något till Luxembourg senare – I artisters ögon betyder detta ej mycket, men det stora publikum, strömmen af utländingar o.d. – och så kommer jag 10 år efter min död i Louvren.
Paris d. 21 Juli 1882 21. heinäkuuta 1882
Vi ha nu haft vart konstituerande möte angående den blifvande utställningen i Januari vi bli endast 20 hvaraf 3 skulptörer. Sällskapet mycket valdt: jag tror att jag redan talt om hvilka som, äro med. Jag är nästan rädd för att komma i sådant sällskap: Sargent, Boldini, Ribeira, Dagnan, Bastien Jacquet m.fl. – Nu gäller det att hålla sig uppe. Kommer jag dit med något rigtigt godt, då är min lycka gjord och jag är klasserad bland de bästa och de "modernaste" – gör jag något skralt så är jag herunter för en tid, såsom Bogoluboff och Wahlberg som äro totalt tillintetgjord af grannarne i den nu afslutade internationela utställningen.
Kjobenhavn lördag afton d. 14/5 92 14. toukokuuta 1892
Vet Mamma att hon påminste rätt mycket om Lily Etter – smalare ansigte, ljusblondt burrigt hår som ser ut som en pudrad peruk ** precis sådan klädning som Annis grå randade – samma tyg –) – men samma litet generade sätt, samma tonfall litet utsändskt i sättet att tala (hon talade bara danska och hade ett förvånande ordförråd). – Der satt hon och hennes gemål och åt färdigbredda smörrebröd och drack öl – prinsen tog en stor dansk sup dertill. Han är otroligt "ligefrem" och påminner litet om sina systrar hvad det vänliga uttrycket i ögonen beträffar.Det var så lustigt när han alldeles naturligt talade om "min söster i Russland" – med mig talade han mycket om Gatchina om Bogoljubow, om Finlands natur, som kejsarparet beskrifvit i så lifliga färger. – Kl. 1/2 12 på natten gingo de bort till fots som de kommit. Man har aldrig förr sett en prinsessa gå till fots här i Köbenhavn, men prinsessan Marie har infört det, och går nu, trots drottningens protester, i butiker i parker öfverallt – med sina tre små pojkar som heta Åke, Axel och Erik –