Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

Frankrikes president

Esiintymiset kirjeissä

Näytä henkilöyhteydet Sadi Carnot
måndag 1. tammikuuta 1889
Bland breven från Paris fanns en inbjudan till matinée musicale och garden party hos Carnot.
Paris 12 oktober 89 12. lokakuuta 1889
Bjudna på stor bal till Carnot om torsdag, går troligen inte.
Paris 16. okt 89 16. lokakuuta 1889
Mr och Madame Edelfelt är bjudna till Mr och Madame Carnot på bal imorgon; Ellans sammetsklänning är för trång och hon går inte; Edelfelt går kanske för en stund.
Paris 20 okt 89 20. lokakuuta 1889
I torsdags: bal hos Carnot; säg Berta Edelfelt att det var lika som senast; Carnot lika småleende som senast; Ellan gjorde klokt i att inte komma, hennes sammetsklänning skulle ha blivit förstörd i trängseln; träffade alla de prisbelönta och Londén, som var ensam och sur som senast; stackars Östenberg.
Paris 28. Okt 89 28. lokakuuta 1889
Londén är aldrig på finska paviljongen; han har gjort sig känd för vresighet, skrikit om Neovius hos Carnot.
Verldsutställningen 7 nov. 89. 7. marraskuuta 1889
Londén berättat att Edelfelt inte funnits på listan över dem som skulle få utmärkelse, men att Carnot satt hans namn på listan i lördags.
Tisdag e.m, skrifvet på cerclen 1. tammikuuta 1890
Carnot lär ha velat benåda hertigen av Orleans, men nu vill man döma honom enligt lagen; Moltkes: hertigen kommer att få tukthus; Edelfelt: får se om Carnot benådar honom efter några veckor, det skulle vara ett bra tillfälle för regeringen att visa esprit genom att benåda honom.
Tisdag 13 maj 1890 13. toukokuuta 1890
Befinner sig i "en qvarn", men hoppas att det lugnar sig imorgon då vernissagedagen är över; före det måste Edelfelt måla 4 akvareller för Figaro Illustré; ta emot Carnot på Champ de Mars, ha frukost för Thaulows; visa akvarellerna för Valadon från Goupil och gå till tandläkaren.
Paris 15 [med blyerts 16] maj 1890 16. toukokuuta 1890
Carnot besökte utställningen på tisdag; otur att Ellan inte hann få hem sin klänning, eftersom fruarna också var bjudna av Meissonier; Meissonier förde omkring Carnot som sade vänliga ord om alla 900 konstverk; Meissonier fört fram Edelfelt till Carnot; Edelfelt och Carnot känner varandra; Meissoniers relation till Edelfelt; buffet med champagne.
Meissonier är född 1813; han målade ute på tisdag morgon, gick omkring med Carnot på utställningen från 2-6, var på vernissagen hela dagen igår.
Paris 12 maj 91 12. toukokuuta 1891
jag är halfgalen af trötthet nu – Tänk jag har haft salongen dessa dagar, målat färdig och utstält en ny tafla skaffat ram o. d. från Valescure i morgon kl. 9 f.m. kommer Carnot dit, och till dess skall Ellan ha en hatt. Hon har nu Lily på frukost – Gud det om jag hinner köpa några minnen åt flickorna och Mamma nu på e.m. Jag skall göra följande: fara till Place Vendôme med 2 taflor, föra dessas ramar rue Bonaparte, fara till Marchand för att beställa en ecriteau till min tafla, besöka Vallery Radot, sedan igen fru Etter och Manzey. Allt deras rysliga kuschande för Mischa, deras gråtande på kammare och vänlighet i salongen mot denne lurk, gör mig mismodig.
torsdag 15 maj 1891. 15. toukokuuta 1891
Bara ett ord – Salongen ser ut att bli en rätt hederlig succès för mig – Isynnerhet tycker man om landskapet – Jag fick höra vackra saker af Carnot, Al. Dumas m.fl. och af hundradetals menniskor i går –
Paris 10 maj 93. 10. toukokuuta 1893
– Då presidenten var hos oss i förrgår kallades jag fram och Carolus Duran Duran, den narren, klappade mig på axeln och frågade "mais vous savez le russe n 'est- se pas? och så började han på med: otschen karaschå, ortsken karaschå" Carnot, en homme d 'esprit, sade: Comme vous ne pouvez avoir que des compliment, à faire à M. Edelfelt, vous pouvez parler francais" hvarefter han med det småleende som Bertha känner räckte mig handen och sade någonting vänligt.
Bregentved 1 nov – 94 1. marraskuuta 1894
Nu på aftonen kom det sorgliga budskapet att Kejsaren dött – efter de sista dagarnes mera lugnande telegram kunde man icke vänta att katastrofen var så nära. Jag tänker oupphörligt på Finland och dess öde – måtte den nya Kejsaren verkligen vara vesterländskt sinnad, måtte han komma ihog sin slägts traditioner, besvära vår grundlag och låta oss lefva så som vi gjort det förr, då får han sina trognaste och bästa undersåtar bland Finlands folk. Kejsarn Alexander III hade något så godt och manligt i sin blick, han var alltid så utmärkt vänlig mot mig – att jag känner förlusten som rent personlig. Ännu senaste sommar hade han upprepade gånger frågat efter mig. Hans ärliga arbete för freden, hans hat till kriget och den allmänna aktning han åtnjöt i Europa göra honom nu efter döden till en vacker och ädel historisk personlighet. – Om dessa kodifikationskomitéer i Petersburg icke gjort något ondt åt vårt land och vårt samhällskick, så tror jag att vi till största delen ha att tacka kejsaren derför. Jag tror att man nu på hans döda mull skall uppskatta honom bättre än förut. Den stackars Kejsarinnan – Det är svårt att tänka sig hennes förtviflan och sorg. – Jag hade gått upp på mitt rum då grefven skickade upp ett skrifvet meddelande och Kejsarens död. Jag kom ned och fann dem mycket bestörta. Att de båda genast tänkte på Finland höll jag dem räkning för och som grefvinnan skulle gå upp till en gudstjenst för folket i kapellet sade hon till mig med tårar i ögonen: "Nu vill jag gå och be för deras land". Ja, Gud gifve den nye unge Kejsaren (Tänk ett år äldre än Bertha!) förstånd och mod och ädla känslor för de svage och små. Koki sade sist i Kbhvn att han tronföljaren, var "très intelligent" – och det är ju redan en stor lycka. Att han har engelska sympathier är också lyckligt – Är det icke besynnerligt med den fransk- ryska alliancen och dess två förnämsta upphofsmän kejsare Alexander III och Carnot, båda två döda nu ett år efter festligheterna i Toulon och Paris!
Paris 25 April 1895 25. huhtikuuta 1895
Om tisdag var presidenten der – Societairerna och deras fruar, ministrarna och de förnämsta diplomaterna. Felix Faure ser mycket ståtlig ut han är längre än jag, har litet mage redan, mycket soigneradt engelsk i sin toilett och ett välvilligt småleende. Hans hvita hår och mustascher se mycket vördnadsbjudande ut. Han såg mindre på taflorna än Carnot och lät icke presentera för sig några målare – men sade en hop vänliga saker. I grunden lär han alls ej förstå sig på måleri.
Midsommaraftonen kl. 6, skrifvet på Cerclen 1895 24. kesäkuuta 1895
– Öfverallt ser man sorgekransar för Carnots panichida i morgon. – Kommer ni ihog midsommardagen i fjol – telefoneringen ifrån Granstedts om Carnots mord och sedan Hammarlund dagen derpå, som kom med de första underrättelserna och detaljern.