Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

fransk konstnär

Lähteet

Paris d 20 febr. 1880 fortsatt d. 24 do 20. helmikuuta 1880
Edelfelt har rådgjort med Gustave Courtois, Pascal Dagnan och Raphaël Collin om vilket pris han ska begära för Alfred Koechlins porträtt: de rådde honom att begära 3 000 francs, vilket Koechlin tyckte var för blygsamt; Koechlin menade att de skulle vänta och se om porträttet väckte uppseende på Salongen; om så skedde borde Edelfelt begära mera, vilket han gick med på; Courtois och Collin är medaljerade på Salongen men brukar inte få mera än 3 000 francs för sina porträtt.
måndag d. 29 nov 80. 29. marraskuuta 1880
Edelfelt träffade Raphaël Collin härom kvällen på en soaré hos målaren Charles Giron; trots flere sångkrafter från Operan och en massa unga musikaliska artister blev tillställningen tråkig i och med att fruntimren, mest fruar, såg så högtidliga ut och tycktes inte alls känna varandra; Edelfelt var nöjd då han, Charles Baude, Henri Gervex och Rafaël Collin tog sig därifrån och fortsatte kvällen på ett kafé vid boulevard St Michel.
Gunnar Berndtsons berättelser har livat upp Edelfelt till den grad att han vore färdig att genast resa till Petersburg; detta så mycket mera som hans goda vän och yrkesbroder Raphaël Collin på lördag åker dit för att under tre månader måla porträtt; Collin är ful och koppärrig men väl uppfostrad, intelligent och talangfull; han är något "ours" [björn], vilket är motsatsen till vad man i allmänhet förstår med en äkta parisare; Collin är ändå pariserbarn och hans far är municipalråd; Edelfelt ska ge honom kort till Paul Etter, Carl Armfelt, Valery Jacobi och Alexander Beggroff; Collin var hors concours [utom tävlan] vid 22 år, nu är han 29.
torsdag. 2. joulukuuta 1880
I lördags var Edelfelt på en större tillställning hos Charles Giron; där träffade han Raphaël Collin som ska resa till Petersburg över vintern; han har en beställning på ett porträtt av Madame Caroline Salla vid italienska operan, men hoppas få fler beställningar på plats; Edelfelt har gett honom rekommendationer till Valery Jacobi, Carl Armfelt och Paul Etter; Edelfelt hoppas att Collin, som har mera talang än Edelfelt, inte gör honom omöjlig i Petersburg genom att få beställningar på porträtt från det kejserliga hovet; Collins kommer inte att var efterhängsen på Paul, denne får i stället tillfälle att tala om Paris.
Onsdag. december 80. 8. joulukuuta 1880
Raphaël Collin reser i morgon försedd med rekommendationsbrev till Paul von Etter, Carl Armfelt och Valery Jacobi.
Edelfelt är nyfiken att höra från Raphaël Collin; han kan ännu mindre ryska än Edelfelt och har samma funderingar, det vill säga att måla dyra porträtt; Collin har bara en beställning, Madame Caroline Salla på Italienska Operan.
Paris tisdag d. 14 dec 1880. 14. joulukuuta 1880
Raphaël Collin har rest; han är motsatsen till det man föreställer sig en parisare; blyg, tafatt och modest gör han i sällskap en slät figur; bland kamrater låter han sitt goda omdöme och sin dyrkan för den gamla konsten och sin stora bildning komma till tals; Edelfelt kan inte föreställa honom i främmande förhållanden; Collin och Snobbe Jacobson kommer inte att ha mycket gemensamt.
Raphaël Collin har många rekommendationer av militärattachén på ambassaden baron Fredericks och flera ryska målare.
12 januari 1881. 12. tammikuuta 1881
Från Paul Etter hade jag i går ett långt bref, skrifvet i vinterpalatset under nattens stillhet, då han höll vakt. Collin tyckes ha slagit an, och han förebrår mig att ha skildrat honom såsom menniskofiendtlig och något tafatt. De tyckas ha ganska roligt, och Paul säger att jag ändtligen må komma till Petersburg, åtminstone passera nästa vinter der. Eftersom ingenting ännu blifvit sagdt åt de Kejserliga, lära väl någon resa i nu på vårvintern ej mera vara att tänka på. Får nu se om Collin verkligen gör några briljanta affärer. I bref till sin familj hade han sagt att han haft större depenser än han trodde. M. W. tyckes fortfarande hålla på med sin, efter mitt tycke, dock temmeligen matta cour. Det kan ju ej vara annat än fadaiser han säger, då han aldrig så kompromettera sig att han kan bli körd på porten. – Till fru Etter har jag skrifvit ett så artigt nyårsbref som jag kunnat. Ännu har jag ej fått veta om solfjädern kommit fram. Nu efteråt ångrar jag att jag ej tog en annan montyr; jag är så rädd att denna efter Pburgska förhållanden skall anses simpel och dock för grann.
Paris d. 15 mars 87 15. maaliskuuta 1887
Det var bara gamla kamrater från de tidiga Parisåren hos Emile Bastien-Lepage: Courtois, Dagnan, Collin, Jullien; de var omgivna av [den då avlidne] Jules Bastien-Lepages konstverk.
måndag 1. tammikuuta 1889
Citerar brev från Krohn om hedersmedaljerna: Frankrike: Dagnan med 35 röster Delaunay fick 33 röster, Jules Dupré 31, Aimé Morot 30, Lhermitte 28, Gigoux som är 86 år och ställde ut tavla från 1830 fick 26 röster, gamla Hébert 26 röster, gamla Bernier 25, Cormon 24, Detaille 23, Jules Lefebvre 22, Raphael Collin som är Etters bekanta 22 Tyskland: Liebermann, Uhde England: Alma-Tadema, Moore Österrike-Ungern: Munkaczy Belgien: Stevens, Courtens, Wauters Spanien: Jimenez Förenta Staterna: Sargent, Melchers, Holland: gamla Israëls Italien: Boldini Danmark: Kröyer Norge: Werenskiöld Sverige: Richard Bergh Finland: Edelfelt Ryssland: Chelmonsky Krohn skriver att medaljbesluten är definitiva.
Paris 22 maj 1892 söndag kl. 5 em. 22. toukokuuta 1892
Dagnan har jag sett alla dagar – han är så uppmuntrande och vänlig som alltid och så ovanligt klok och klar – och jag tror att han och alla andra af mina vänner verkligen ha vänskap för mig Courtois blir allt mera maniaque med sitt eviga predikande, pedantisk med sin atelier och trädgård som äro hållna som dockskåp. Hos Emile Bastien var jag i dag på frukost med Dagnans och Collin – Det var så underligt att bli återflyttad genom dessa gamla kamrater och J. Bastien-Lepages utmärkta taflor som hänga kring väggarna, till de första åren af 80 talet – Tusen minnen. Jag måste dock tillstå att jag ej sörjer öfver min "forna glöd" jag tror nämligen att jag har lika mycket qvar deraf ännu. De närmaste 40 åren som man så mycket skrämt mig för i Köpenhamn, skrattar man åt här bland dessa otroligt lifskraftiga fransmän. Dagnan bevisade mig med siffror att Rembrandt, Tizian, Frans Hals, Velasquez, Ingres, Meissonier gjort sina bästa saker efter 40 år många vid 60 år. Je ne comprende pas le mot "vidé" – il n' i i que ceux qui nous jamais bien en, qui soient vidés à la ens".
Paris lördag 4 maj 1895 4. toukokuuta 1895
Tack söta älskade Mamma för allt bråket med Haiko. Hur går det med golfvet i vinden? Blir det otrefligt och dyrt så låt det vara – hufvudsaken är att rummen deruppe existera och äro så utmärkt trefliga. – Jag mins att det var tal om att planera trädgården på Haiko – och att jag tyckte att en halfvild trädgård, der myckenheten af blommor var förnämsta prydnaden, betydde mera än alltid klippta gräslindor. – Målaren Collin här, som är en stor blomstervurm har i Fortenay aux Roses just en halfvild trädgård som lär vara alldeles sagolikt vacker. Det skulle icke heller passa med stranden, huset och det hela att ha något artificielt ordnadt der på lindorna.