Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

fransk barnläkare

Lähteet

Paris d. 5 December 5. joulukuuta 1885
Pasteur kan inte själv göra vaccineringen, eftersom han inte är medicine doktor; doktor Grancher hjälper honom.
Paris 3 juni 1888 3. kesäkuuta 1888
Inga andra säkra beställningar för hösten är porträttet av den spanska flickan och porträtten av Mr och Madame Grancher; hur är det med porträttet av Topelius, är det en riktig beställning eller bara löst tal?
Paris 30 juni 88 30. kesäkuuta 1888
Landowsky är Chambures läkare; Edelfelt har tagit reda på Landowskys rykte genom Vallery-Radot och Grancher, som har positivt omdöme; inte ett enda fall av barnsängsfeber har förekommit inom hans stora praktik.
Paris 20 maj 1890 [med blyerts ändrat till 1891] 20. toukokuuta 1891
Om några dagar skall jag börja Madame Grancher – det blir ett intressant porträtt. Hon är några och 40 år, har hvitt hår och svarta ögon – icke vacker, men ser god ut, och är stenrik så att toilett och accessoirer nog kunna bli pariser badand'erna i smaken – olyckligtvis är hon bara en stor vetenskapsmans fru och ej en avanturière eller en af oläsligt på Concours hippique – det blir således ej ännu den af Chambures drömda mondaine –
Paris, lördag 30 maj 1891 30. toukokuuta 1891
Det har varit ett ansträngande mondaint lif nu också, utom arbetet. Sista Måndags soirée hos Mme Bouvins (det kom inte Ellan) onsdags middag hos Pasteur i anledning af Camille Vallery Radots confirmation der voro endast familjen, herrskapet Grancher, en fregattkapten Loir och vi Vid desserten proponerade Pasteur en skål för le Petit Edelfelt, var älskade son och den dracks i Champagne – var det icke en stor ära för den lilla gossen.
Paris 12 Juni 1891 12. kesäkuuta 1891
Och så i morgon Mme Grancher. De ha varit mycket vänliga men mycket envisa med storleken och jag ser mig derför tvungen att göra en tafla i demensionen som jag ej är särdeles förtjust. – d v s hufvudet 14 centimeter och helfigur – ungefär som Ruokolaks gummorna. Det tar lika mycket tid som att måla naturligt storlek och tar sig på långt när ej så bra ut.
tyvärr ännu Paris 2 augusti 1891 2. elokuuta 1891
men Så kom den rysliga underrättelsen om jernvägsolyckan i St Mandé, alldeles invid Vincennes. Grancher var på ett sjukbesök länge borta och kunde ej komma hem på natten, först på morgonen körde han in på en mjölkkärra. Hans fru som hört talas om jernvägs-olyckan men ej visste hvar den inträffat vara i en dödlig ångest hela natten.
I går dinerade jag med Granchers och hennes nièce en utmärkt söt ung flicka oläsligt hos Ledoyen. Grancher har nyss slutat tuberkulos kongressen – Jag frågade honom om allt möjligt och konversationen blef derigenom mycket medicinsk pessimistisk, till damernas stora grämelse. –
Paris 6 augusti 1891 6. elokuuta 1891
Det här är icke för att beklaga mig men för att förbereda er på att jag ej ännu på länge kan komma hem. – Då jag började det Grancherska porträttet var det ej fråga om något pris, G.hade talat med Vallery Radot och sade mig "je ne vous parle pas du prix, je sais que vous êtes tres modeste. Då jag ändtligen i dag fick tillfälle att tala ett ögonblick med Vallery Radot mellan fyra ögon frågade jag honom hvad Grancher tänkt sig för pris, och fick till svar: ungefär 2000. Nu är saken den att jag är skyldig här 2500 – hyran, dukar ramar, skräddaren, pensionen m.m. och lofvat betala alla dessa inom denna vecka. Först och främst blir porträttet ej färdigt snart, ty jag harnu skrapat ut hufvudet, och det är således att börja om på ny kula. För det andra har jag ej lyckats sälja några småsaker som jag gjort under sommaren. Mme Granchers duk är lika stor som Moltkes, för hvilken jag fick 4000 och fru Reuterskölds, som betaltes med 5000, det ledsammaste är att Grancher och hans fru ej ha en aflägsen aning om konstverks värde och de gängse prisen, likasom de lefva i den mest rörande okunnighet om konstverden här i Paris – En medicine professor som alltid sysslat uteslutande med sin vetenskap och en kreolska som ej han lära sig sitt Paris fastän hon varit här i 12 år gift. Jag misstänker starkt att de endast öfvertalade af Pasteur kommit sig till att beställa porträttet. Min ställning är derför otäckt obehaglig. Endera ser jag ut att vilja profiteraaf det ouppgjorda priset, eller går jag in på något som är en skandalöst dålig affär och en stor förlust för mig.
Paris 8 aug 91 8. elokuuta 1891
Ingen att tala med – jo Courtois Jag reste till honom i morgse och han sade att jag på inga vilkor skulle släppa porträttet från mig för 2000 – 4000 är det minsta – pense dom avec ton talent et le succès que tu as eus. Et puis, ce serait gâter le Metier pour nous autres, Han bad mig säga allt detta åt Vallery Radot, men jag tror att denna här en så dödlig respektför Grancher att han ej vågar komma fram med det
Paris torsdag 13 aug. 91 13. elokuuta 1891
Några ord blott för att säga att allt är bra som slutar bra. Porträttet är färdigt, och betalt med 5000, således 1000 frcs mera än jag någon sin tänkt begära. Jag vet ej om det är Pasteur jag har att tacka för det. I förrgår reste jag till Villeneuve l'Etang för att säga dem Farväl. Vallery Radot hade ej vågat tala om pris frågan, dertill har han får stor respekt för Grancher. Pasteur som inom parenthes är så frisk och liflig och kry som jag aldrig sett honom sade: hvad är det för dumheter – 5000 skall ni ha, ej en smula mindre lät spänna för vagnen, jag reser genast till Paris och säger Grancher det – det gjorde han ändå ej, men lofvade komma dagen derpå.
Grancher gaf mig, då jag ej ett ögonblick var ensam med honom en konvolut med orden – c'est beaucoup trop peu pour le beau portrait que vous m'avez fait – då jag kom hem såg Jag att det innehöll 5000 – (2500 afgå till skulder, men jag är ändå så glad och tacksam att ha detta slutat så väl.
I afton äter jag middag hos Granchers, i morgon afton reser jag, om en vecka är jag med Guds hjälp hos Eder – Helsa alla hjertligt
Paris 22 maj 1892 söndag kl. 5 em. 22. toukokuuta 1892
Vi åkte med Mouradien och fröken Törnebladh i Ms oläsligt hyrda victoria först till champ de mars, der fru Etter just ej tyckte om någonting annat än prins Carl och Dagnans porträtt af Mme Pereire. De många dekorativa oläsligt med mer och mindre nakna fruntimmer behagade henne alldeles icke. Om fru Granchers porträtt tyckte hon ej – "il ne fast pas faire de vieiller personnes" – sade hon kategoriskt. Det är nu alls ej min åsigt. Mme Grancher hade jag för resten kunnat låta bli att ställa ut – porträttet tar sig ej bra ut, men ej derför att modellen ej är 20 år utan för att formatet en gång för alla är olyckligt (det var Grancher som var oförsonlig i denna punkt) och för att måleriet är osammanhängande och icke "d'une belle venue". –
Paris måndag 30 maj 1895 [april] 30. huhtikuuta 1895
I går var Albert de la Chapelle hos oss. Han är förtjust öfver föreläsningarna här, isynnerhet Grunthers som han säger äro så märkvärdigt grundliga och ändå spirituella och roliga. Han skall börja åhöra Roux nu på Institut Pasteur. Med mina förankringar inom medicinska fakulteten hoppas jag kunna vara honom till nytta.