Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

fransk skådespelerska och operettsångerska med artistnamnet Anna Judic

Esiintymiset kirjeissä

Näytä henkilöyhteydet Anna Judic
Paris d 22 Maj 74 22. toukokuuta 1874
Berndt Lindholms och Adolf von Beckers tavlor ta sig bra ut på salongen, även om de inte väcker någon uppmärksamhet bland de 3 000 målningarna; Léon Bonnats "Le Premier pas" [det första steget] är ett mästerverk; Alphonse de Neuvilles bataljmålning är målad så att man själv tror sig höra de "pipande" kulorna och dela fransmännens förtvivlade mod; Héctor Le Roux har målat Prometheus och Herkules i ett Elsass-Lothringen tema; sedan kommer Marie-François Fermin-Gerards bröllopståg från 1600-talet, Jehan Georges Viberts "après déjeuner", porträttet av Paris största skönhet, aktrisen Mademoiselle Anna Judic; Édouard Detailles kyrassiärer, Alexandre Cabanels porträtt och Lawrence Alma Tademas tavlor, varav den ena försätter åskådaren i egyptiernas Isisdyrkan; det finns så många tavlor han ville att Alexandra Edelfelt skulle se; flamländarna anses vara de bästa marinmålarna; Charles Verlat, Emile Wauters och Louis Gallait har inte exponerat, ställt ut.
Paris d. 5 September 1874. 5. syyskuuta 1874
Det finns ypperliga aktriser, som är vackra och spelar bra; Edelfelt har inte sett dem, det får vänta till vintern; Anna Judic skall vara oemotståndlig och påminner lite om Hulda Berndtson; Filip Forsten och Adolf von Becker har sett Louise Théo, som är förtjusande och påminner om fröken Thunberg i Helsingfors; en annan är Paola-Marié i Fille de Madame Angot; i varje bodfönster hänger porträtt av Sophie Croizette, Sarah Bernard, Adelina Patti och Christina Nilsson; Edelfelt tycker om det parisiska enkla och okonstlade sättet att spela teater; herrskapet Bosin sade att det ser ut som om de inte hade någon teatervana, skådespelarna står och går precis som andra människor, fastän de är på scenen.
Paris, söndag den 19 November 1876. 19. marraskuuta 1876
Häromdagen var Edelfelt med Filip Forsten och Gunnar Berndtson på Varietés och såg Sköna Helena; Edelfelts förtjusning Anna Judic har blivit fet men spelade bra.
Paris d. 5 Februari 1877. 5. helmikuuta 1877
En kamrat i ateljén, polacken Jan von Rosen har frågat Edelfelt om han vill vara med på en artistbal under karnevalen; herrarna skulle vara gens de lettres [författare], målare och skulptörer, medan "fruntimren" mest skulle vara aktriser; på listan figurerade Sarah Bernardt, Jeanne Samary, Anna Judic, Louise Theo, Jeanne Granier och Blance Baretta; herrarna skulle betala 10 francs i inträde, men med kostymen skulle det bli dyrt och Edelfelt tänker inte mera på saken.
Paris d. 3 Juli 1878 3. heinäkuuta 1878
Edelfelt var med Mille (Emil) Cedercreutz på teatern och såg igen Niniche; Edelfelt börjar kunna den utantill, men den får honom ännu att kikna av skratt; hela pjäsen spelas makalöst men är ett förfärligt mischmasch; Anna Judic spelar en slipprig roll men har ett så gott sätt att säga alla dumheter att det inte förefaller så plumpt, och hon är vacker.
Paris d 20 dec. 79 20. joulukuuta 1879
Edelfelt var marskalk på festen för de översvämmade [Murcia], och kunde därmed gå runt överallt; han borde ha hjälpt någon av aktriserna under lotteriet och försäljningen; i l'Illustration hade de Mesdamoiselles Lloyd och Martin från Theatre Français; Edelfelt hjälpte Mademoiselle Martin en stund att ropa och dricka champagne, men drog sig bort då det blev sådan trängsel att inte ens Monsieur Lucien Marc kunde hålla reda på sitt folk; han låtsades göra croquiser, men de blev inte till någonting; Sarah Bernhardt fungerade som auktionsmäklare i la Vie Moderne, Sophie Croizette och Suzette Reichemberg i Monde Illustré; Edelfelts favorit Anna Judic spådde ens framtida öde för 40 francs, hon stod i en barack alldeles som spanjorerna vid marknaden i St Cloud och Albert Millaud från Figaro gjorde "le boniment" [reklam] vid dörren; Jane May gräddade våfflor; Celine Chaumont hade en lindansartrupp; Edelfelt spenderade inte en sou [~ett penni], utom till vagn hem.
Paris. torsdag 28. lokakuuta 1880
Paul von Etter och Modern kom tidigare än väntat; de var förtjusta över Anna Judic; Edelfelt hade sagt att Coquelin på théâtre français och Anna Judic i sin genre skulle vara det bästa i världen; supén var glad och Edelfelt kom hem klockan 2 på natten.
Nyårsnatten 1880-1881 31. joulukuuta 1880
Kl. 12 gick Jag derifrån för att gå på cercle de la Presse. Hela Paris hade bråkat att få komma på detta ovanliga theatraliska nöje, men komitén hade varit ofantligt sträng och endast några 10 tal utom klubben stämda personer hade fått komma med. 30 aktriser, Paris bästa, spelade med, flere af cerclens medlemmar såsom Vibert, Målaren, Valabrègue litteratören o.a. hade vigtiga roler. Pjesen skrifven af Blavet, Lepic o.a. – ofantligt mycket personligheter och skoj – det hela mycket roligt. Judic öfverträffade sig sjelf.
12 januari 1881. 12. tammikuuta 1881
Jag har gjort en teckning af båten med Lindström och Fina som skall auktioneras bort af Judic på Cercle de la Presse till förmån för Alex. Dumas staty. Jag är visserligen af den mening att en staty åt A. D., dussinskrifvaren ej är af behofvet påkallad då André Chenier Balzac och A. de Musset ej få sådana. Planen är utgången från A. Wolff och Blavet intima vänner till den döde och till A. D. fils, och derföre har saken blifvit med värme omfattad af artister o. litteratörer och Cercle de la Presse skall om några dagar ha ett lotteri med auktion på teckningar o.d.
Tisdag januari -81. 18. tammikuuta 1881
Ja det är sannt, Judic bortauktionerade teckningen. Jag var rysligt rädd att hon skulle sälja den en och en, ty då hade jag fått stå med skammen inför de Neuville, Detaille Boldini o.d. – men lyckligtvis sålde hon dem en bloc – De 24 teckningarne stego på en qvart till 16,000 frcs, och inköptes af en ung herre hvars namn Jag ej minnes.
Supén var ytterst animerad. 30 af Paris vackraste aktriser, alla i den kostym de underaftonen burit, Judic, Theo, Legault, Angèle, Suzanne Pic, o.s.v. Bland herrarne författarne, Capoul, Lassalle och Guillard från operan målare de Neuville, Detaille, Vibert, Bastien Lepage, Boldini skulptörer Beer och Falguières. Taffelmusik i massa Capoul, Thérésa Lassalle sjöngo. Quidant spelade, Serpette likaså. Vibert utförde flere af sina oförlikneliga scener, Dupuis berättade fåniga historier med belgisk accent, Dunbray skar qvickheter, ett slammer ett ljud och väsen som man ej har begrepp om. Champagnen flöt i strömmar och supén var ypperlig – sittande naturligtvis. Jag satt emellan en aktris från Vanité Fillon och Bastien Lepage. Med de vackra kostymerna från alla länder och alla tider, blommorna, champagnen och skrålet då och då afbrutet af någonting alldeles mästerligt utfördt, en makalöst sjungen idyll påföljd af några ytterst salt och qvickheter – allt detta hade någonting demoniskt märkvärdigt i sig. Inom ett ögonblick voro borden undanstökade och så dansades der till kl. 7 på morgonen.
Olyckligtvis gick Judic, så jag ej fick dansa med henne. Ack jag förstår så väl att Adelaïde Ristori säger att hon Judic, är Paris första och bästa aktris! Jag dansade dugtigt bl. a med den vackra Suzanne Pic. De franska aktriserna äro så helt annorlunda än våra – alls ej sjåpiga – kanske för litet sjåpiga.
Paris fredag d. 12 mars 81. 12. maaliskuuta 1881
Jag skall måla en aqvarell åt MacLean i London (en af de största konsthandlarna der) lika så en tafla för 800 frs samt teckna Judics porträtt – allt saker som jag kan tänka på först efter den 20.
Fredag d 15 april 82 15. huhtikuuta 1882
Vi ha varit på theatern alla dagar – af allt jag tills dato sett här denna gång har Lili på Varietés mest behagat mig. Judic är min synnerliga förtjusning ingenting annat än att se på henne gör mig glad. Hon är den som närmast kommit till det ideal af komisk skådespelerska som jag tänkt mig. Och så vacker, så förtjusande vacker, trots embonpointen som hvar dag blir betydligare.
Paris d. 1 Juni 1882 1. kesäkuuta 1882
Ännu à propos Judar, så borde jag gå till Judic, hvars porträtt Monde Illustré redan länge bett mig teckna. Hon lär resa till Marseille för att spela Zéli en af dagarna.
Paris d. 27 februari 83 27. helmikuuta 1883
Häromaftonen såg jag Judic i Mam'zelle Nitouche – Hon är ändå förtjusande – kommer mamma hit i vår, hvilket ju är möjligt, så måste vi gå och se på henne. Det är det finaste man kan se i den vägen. I tredje akten är hon klädd till dragon – men ej tecken till koketteri inga åtsittande byxor, ingen fin taille – en ypperlig liten rekryt, med soldat fasoner, som ändå ej ett ögonblick bli stötande. Och så hon sjunger sina kupletter!
Paris d. 6 April 83. 6. huhtikuuta 1883
I går var Jag en stund på Operabalen till förmån för Elsasslothringen – "Great Attraction" Mme Judic som anförde stora operans orkester på 200 man. – Hon såg ändå litet rädd ut och gjorde några dumheter, det såg jag som stod alldeles nära – lyckligtvis voro musikanterna säkra på sin sak och Arban, anföraren stod bredvid och gjorde med ansigtet så många grimacer att musikanterna kunde följa med takten temmeligen. Judic anförde sålunda en vals och en kadrilj. Ack hvad hon är vacker – bestämdt bland de mest förtjusande hufvuden jag sett i mitt lif. Hon är förtjusande, förtjusande, så tjock hon är Jeanne Granier bortauktionerade lotter
Paris d. 7 maj 85 7. toukokuuta 1885
Edelfelt ser fram emot konserten följande dag: Gounod spelar orgel och dirigerar körerna, Christina Nilsson sjunger, Judic uppträder.
Paris 25 april 88 25. huhtikuuta 1888
Edelfelt har varit med Ellan på Theatre Varieté och sett Decoré med Dupuis, Baron, Lassouche, Réjane i rollerna; Réjane är bättre än Judic.