Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Berliini

Kirjeet joissa mainitaan paikka Berliini kronologisessa järjestyksessä

Köln. d. 29 September 1873. 29. syyskuuta 1873
Hendschel hade haft totalt orätt och tåget de tog var inte av den skyndsamma sorten; efter "travandet" i Lübeck hade de beslutat att använda tågresan till att vila, vilket inte lyckades; i Büchen måste de som skulle till Hamburg, Berlin, Luneburg, Hanover byta tåg; ängsligt funderade Edelfelt hur han skulle ha klarat sig utan den hederliga reskamraten Rosenbaum; i Honstorf måste de på nytt stiga upp för att fara över Elbeflottan; i Oelzen fick de vänta fyra timmar på nästa tåg; före de anlände till Hannover gick också lokomotivet sönder.
Paris d 17 Juli 1874. 17. heinäkuuta 1874
På hotellet där Brummers bodde fanns en ung polack, en f.d. medicinstudent i Berlin; det var underligt att på nytt tala tyska, som han dagligen talade i Antwerpen; unga Johan Wilhelm Brummer kunde inte tåla den "otäcka tyskan"; Edelfelt kan inte förstå den kategoriska avogheten mot allt tyskt i Helsingfors, man måste kunna skilja på tyska språket, litteraturen och den preussiska politiken; han har inte blivit preussare eller pangerman men han kommer att akta sig för kategoriska omdömen om tyskarna.
Paris d. 5 September 1874. 5. syyskuuta 1874
Rothstein är en beskedlig polack men har underliga idéer; han vill att Filip Forsten ska lära honom sång, Edelfelt lära honom rita och Oscar Kleineh lära honom svenska i utbyte mot att han lär dem spela flöjt; Edelfelt har lovat måla hans porträtt, som Rothsthein ska sända till sin "hjärtanskär" i Wien; Rothstein har studerat vid universiteterna i Berlin och Wien, och är korrespondent i ett Bankhaus i staden.
Rom d. 25 Mars 1876. 25. maaliskuuta 1876
Idag har Edelfelt gått till Trastevere, han gick vilse flera gånger fast han hade stadsplanen i fickan; i de smutsiga gränder ser man folket så som det är; folktyperna har mycket mindre tillgjord sentimentalitet, men mera karaktär och skönhet än man ser på de oljetryckstavlor som Berlin välsignar världen med; Edelfelt ville gärna kunna italienska; med franska kan man klara sig i närheten av corso, men inte på andra ställen; han saknar arbetet men har ännu inte kommit sig för att måla.
Frascati, tisdag d. 13 Juni 1876. 13. kesäkuuta 1876
I Florens kommer Edelfelt och Pietro Krohn att stanna bara en dag; Krohn anser att Edelfelt ännu inte får gå i gallerierna, så det vore endast att lida Tantale kval att stanna där längre; därifrån åker de till Botzen (1 dag), Munchen (2 dagar), Dresden (2 dagar), Berlin (1 dag) och sedan vet han inte.
Edelfelt vet inte om han vågar be Alexandra Edelfelt adressera sina brev post restante Berlin; de kan ha åkt därifrån före breven kommer fram; om hon adresserar dem till Pietro Krohns far: Professor Krohn Nyhavn 18, Kiøbenhavn, borde han få dem i något skede; han vet ännu inte om han reser via Lybeck; han hälsar hjärtligt åt alla.
Skovvänge egendom, (Vordingborg) d. 1 Juli 1876 1. heinäkuuta 1876
I Berlin träffade de Vilhelm Svedbom; första kvällen var de hos honom och hörde mycket musik; följande dag "förirrade" de sig till Nya museet för att se Peter von Cornelius kartonger, Edelfelt kan inte förstå att man i Tyskland kallar dem för mästerverk; inte heller Wilhelm von Kaulbach tål någon närmare granskning, Hunnenschlacht [Hunnerslaget] är och förblir det bästa han gjort, "Homer och grekerna" är bland det sämst tecknade man kan se; Wilhelm I, Helmuth von Moltke och Otto von Bismarck tycks ha gett den starkaste impulsen åt den moderna preussiska konsten; på utställningen i München fanns de målade i olja och vattenfärg, huggna i sten, skurna i trä, gjutna i brons, stöpta i choklad och stearin.
Det vore tråkigt att bo i Berlin, med sina långa öde gator och tråkiga palats som ställt sig i långa snörräta rader för att bilda haie [häck/spaljé] de gånger kejsaren, Otto von Bismarck eller Helmuth von Moltke kommer; allt detta talar lite till känslorna; tyskarna gör otroliga saker för att göra Berlin till en världsstad, vilket märktes av lyxen i guld, marmor och hela inredningen på både det gamla och nya museet; siegesmonumentet [segerkolonnen] i Thiergarten är lika dyrt som det är fult, Edelfelt förstår inte hur folk kan stå och beundra en sådan fabrikskorsten med den förgylda madamen (Germania) ovanpå.
Dresden gjorde ett behagligt intryck, staden ger sig inte ut för att vara annat än den är; München däremot vill klä den grekiska klamys [knälång kappa] på sin bayerska kropp, sandaler på sina breda fötter och får på så sätt något onaturligt över sig; Berlin, staden vid Spree, nöjer sig inte med att vara Athen och Rom, det vill vara Babylon; det kan ju hända att Spree ännu kommer att spela samma roll i världshistorien som Tibern och Seinen, men det räcker nog ännu en tid.
Kuskar och kypare var exemplariskt hyggliga i Berlin och där finns en militärisk ordning som saknas i många andra städer; de träffade inte på Bauernfänger [bondfångare], de blev inte heller uppklådda, så med stöd av egna erfarenheter kan Edelfelt inte säga något ont om berlinarna; då Edelfelt föregående år träffade Vilhelm Svedbom i Paris var han inbiten tysk, efter ett år i Berlin har han helt svängt om och har inte mycket gott att säga om staden och invånarna.
den 3 maj 1877 3. toukokuuta 1877
Det kan glädje Alexandra Edelfelt att veta att tre firmor anhållit om ensamrätt att publicera fotografi och gravyr av Edelfelts tavla; 1. Goupil & Cie skulle införa reproduktioner av de främsta arbetena i "le Salon de 1877" och Edelfelt svarade genast jakande; Adolphe Goupil har filialer i London, Berlin, Haag och New York; 2. fotograffirman Ferrier & Lecadre; 3. Nordstedt & söner i Stockholm meddelade genom doktor Albert Laurin att de ville ha tavlan i träsnitt i Nordiska målars tavlor; de får göra upp om saken med Goupil.
Paris d. 29 maj 1877 29. toukokuuta 1877
"Gubben" Frans von Frenckell var vänlig och utmålade ryssar som vildar på basen av vad han haft att göra med deras tjinovnik [lägre statstjänsteman, byråkrat] vid världsexpositionerna; det förvånade Edelfelt som trodde att Frenckell var helt "peterburgskij"; Edelfelt föredrar parisergenren framför petersburgergenren; Paris är lättsinnigt, fördärvat och epikureiskt, men på bottnen finns stora och ädla passioner och mycket aktning för poesi, vetenskap och konst, samt ädel historia; det vore ett syndastraff att bo i Petersburg eller Berlin, med militären, tjinovnikan, kejsares gunst och nåd, förtryck; Patrice de Mac Mahon med sin reaktionära ministär är då mindre besvärande.
Paris, andradag jul 1877 26. joulukuuta 1877
Det är onsdag kväll då Edelfelt skriver brevet; på fredag är det i Berlin, på lördag på vägtill Petersburg och kommer troligen till Helsingfors på nyårsaftonen; Alexandra Edelfelt får det således först in på det nya året; han skulle vilja önska mamma och syskonen gott nytt år i egen hög person.
Paris d. 4 maj 1878 4. toukokuuta 1878
Gustaf Philip Armfelt har skrivit från Berlin och frågar Edelfelt om rum, priser m.m. i Paris.
Vilna d. 10 januari 10. tammikuuta 1879
Det beror på hur trött Edelfelt är om han stanna i Berlin.
Edelfelt reser följande morgon; han är kl. 1 i Eydtkuhnen och följande dag i Berlin.
Paris d. 13 Januari 1879 13. tammikuuta 1879
Då tåget kom till Berlin var där lika tjockt med snö som i Helsingfors; Edelfelt beslöt att resa vidare med följande tåg; sovkupén kostade 11 francs per natt.
För en vecka sedan reste Edelfelt från Helsingfors; han kommer troligen inte att bli riktigt glad igen förrän han börjar tavlan; överallt på hela vägen var det snör; i Hannover åkte flera hundra människor skidsko, i Berlin slädar; nu tycks det börja töa.
Söndag 3 octobre 1880 3. lokakuuta 1880
Edelfelt märkte åskmoln i luften; det visade sig att Mischa Wolkoff hade telegraferat till Berlin på Sophie Manzeys namnsdag, efter att i Ryssland sett sentimental och kär ut; Sophie verkade inte likgiltig för hans uppmärksamhet; Edelfelt frågade hur hon kunde hålla av en människa som hon drivit med så kapitalt; andra dagen bröt stormen lös och de talade inte om annat än om Mischa Wolkoff; Wolkoff attackerades av frun och Paul von Etter; fröken endera teg eller tog honom i försvar; då Edelfelt förundrade sig över en så fullkomlig omsvängning hade fröken inget att svara och Edelfelt for hem i vredesmod; deras samtal hade varit fragmentariskt medan de strövade genom Paris; de hade varit uppe på tinnarna av Notre Dame, i Champs Elysees, på Luxembourg och Louvre; följande dag var hon mera sitt gamla jag; Edelfelt tror att Wolkoff med all sin tråkighet har en viss demonisk makt över henne, dominerar henne, så att hon i honom ser sitt oundvikliga öde.
24 nov 80 24. marraskuuta 1880
Edelfelt har fått en lång skrivelse från Paul von Etter daterad Berlin den 18; de har inte fått Edelfelts brev i Venedig; de måste ha fått en egendomlig uppfattning om Edelfelts artiget, då de inte fått svar på fru Alexandra Manzeys vänliga brev; han har skrivit till Paul i Petersburg och förklarat; det var ledsamt att de därmed gick miste om att göra John Singer Sargents bekantskap, som är en bättre guide än Bædeker [reseguide] och de vanliga ciceronerna i Venedig.
Zarskoïe Selo d. 28 nov. 1881 28. marraskuuta 1881
Den här blinda flickan här, fröken Ati, är ej behaglig, och detta uteslutande derföre att hon har intressen och pretensioner som alls ej stämma öfverens med hennes lyte. Och om hon funne sig i sin rol, vore ödmjuk, vänlig och anspråkslös, så kunde hon ju, just för olyckans skull, i större mått ha allas sympathier än andra. Men hon, hon drömmer om nöjen, om att bli presenteterad på hofvet hos Wladimir Asch, talar med en ofantlig pretension om sig sjelf, vill ej tillstå att hon är blind, räknar på att stå med i tableaux-vivants samt hvad som synes mig mest fantastiskt – lär ej anse det omöjligt att bli gift! Fru Ellis är litet bråkig – står i spetsen för alla blindanstalter, och talar alltför ofta derom, sysslar med litteratur, o.d. Dock tycker jag ej illa om henne. Hon måtte ha varit mycket vacker, men eländet med den blinda flickan (de ha dessutom 5 andra barn) har grymt tagit på henne, ser man. – De två första åren af flickans lif voro helt och hållet upptagna af operationer hos Græffe i Berlin – rysligt! Emellertid har hon nu hvad man kallar gångsyn, d.v.s. hon stöter sig ej och famlar ej.
Berlin (centralstation, Friedrichsstrasse) d. 24 kl. ½ 7 på morgonen 1. tammikuuta 1882
Biljettförsäljaren var en finne, och då jag, för erhållande af direkt biljett, uppgaf mitt namn, blef han mycket vänlig. önskade mig lycklig resa o.s.v. Han skulle ha gjort bättre i att ge mig en ordentlig biljett öfver Lehrte, Stendal och Cöln. Nu har jag en öfver Magdeburg och Aachen som gör att jag om 20 minuter åter får kuska af istället för att som vanligt vara hela förmiddagen i Berlin. Är det ej förargligt?
Till reskamrater har jag haft 2 tyskar – en Petersburgstysk och en Berlinertysk – lika goda båda. En fransk familj med en vacker och kokett dotter i sofkupén bredvid.
Torsdag d. 30 mars 1882 30. maaliskuuta 1882
I morgon skall jag skrifva några ord. Tyska konsuln kunde ej i dag visera passet, men skall göra det i morgon kl. 10. – Jag telegraferar i alla fall då jag reser. Hade jag någon reskamrat, skulle jag gerna stanna i Berlin en dag, men ensam blir det ej roligt. – Tusen helsningar och god natt Atte
Söndag morgon 2 april 82 2. huhtikuuta 1882
Kl. 1 reser jag. Huruvida jag stannar i Berlin vet jag ej. I alla fall telegraferar jag från Paris strax efter ankomsten. – Ack den tråkiga, tråkiga resan.
Paris d. 7 april 1882 7. huhtikuuta 1882
I Berlin begagnade jag mig af en 5 timmars rast för att noga genomse museet, der det verkligen finnes ypperliga saker; jag kände dem förut. Säg Schauman det så blir han nöjd.
Paris, söndag 82 27. marraskuuta 1882
Fick Mamma mina 2 bref från Berlin o. Dusseldorf, skrifna med blyerts?
Paris d. 6 April 83. 6. huhtikuuta 1883
Resan från Petersburg till Paris är ju dugtigt tröttsam. Den kostar 110 rubel vill jag minnas 1sta klass i Ryssland och från Köln till Paris – 2dra i Tyskland – sofkupé från petersb till Berlin ung. 30 mark finska) – men ett ber jag Er om, om ni kommer det är att alltjemnt telegrafera under hitresan – ingenting vidare än "all right" ty annars är jag alltför orolig. Kommer tid så kommer råd – att jag rysligt gerna ville se er här och göra återresan med er är ju klart att resa öfver Lübeck är väl ej att tänka på, först emedan man kan vara dugtigt sjösjuk, dels för att ni troligen gerna vilja träffa Etters. Nå ja, allt detta få vi se.
d. 15 april 83 – 15. huhtikuuta 1883
Spara inte på telegram, söta Mamma – från Petersburg och Berlin – Tag biljett öfver Köln, icke öfver Aachen, ty sålunda får ni två à tre timmars rast i Köln, får bestyra om sofkupé och äta qvällsvard i ro. – för resten kan ni ju rådfråga Hendschel – men den senast utkomna, den för maj, ty jernvägsturerna förändras ju litet. Biljettförsäljaren i Warschauerbangården i Pburg är finne – men han rådde mig att ta vägen öfver Aachen hvilket jag var mycket förargade öfver tråkigt blir det för er att köras upp både vid Verviers och Erquelines kl. 1 och kl. 4 på natten, men hvad skall man göra – de dumma tullgränserna kunna ej afskaffas. – det stora Bagaget visiteras endast i Eydtkuhnen och Paris handgepäck deremot i Verviers och Erquelines. Tobak äro de strängast med i Frankrike. När ni är två, så går väl tiden ändå lättare från Petersburg till Berlin. Man reser fr. Pburg kl. 1. Kommer om aftonen till Pskov, följande morgon kl. 7 till Vilna, kl. 1 till gränsen, om aftonen till Königsberg och följande morgon till Berlin. Framför allt tag saken lugnt och kom ihog att hvarhelst ni befinner er, ni bara behöfver telegrafera till mig för att jag med nästa tåg skall komma. Passen böra vara påtecknade af tyske konsuln. – När jag tänker på den massa menniskor som reser alla dagar, finner jag det verkligen löjligt att jag är så rädd, för att Ni ej skola kunna ta er ut – men det är bara för att jag vore mycket mycket ledsen om ni hade det allra minsta obehag eller trötthet eller leda af denna resa.
Fragment 17. huhtikuuta 1883
Se här hur jag tänker mig resan à peu près resa fr. Hfors t. Pburg med nattåg omkr. d. 15 maj 16 och 17 i Petersburg om ni vill. afresa derifrån d. 18 maj kl. 1 ankomst till Berlin d. 20 kl. 6 f.m. afresa derifrån d. 21 kl. 10 f.m. (Således ett dygn i Berlin – sömn – bad, promenad i vagn i Thiergarten) ankomst till Paris d. 22 kl. 10 f.m. sömn – ro – obetydliga uppköp – de första dagarne – Kanske vore Det bättre att resa redan den 10 maj – så vore ni här d. 16, 17. Afresa härifrån omkr. d. 10 juni öfver Köln, (stanna en dag) Hamburg, Kopenhamn (2 dagar) Jönköping 2 dagar Stockholm 1 dag – så vore vi hemma ungefär den 22.
Rysligt roligt vore det om ni kunde resa med någon hemifrån öfver Petersburg,Berlin hit Jag kan ej säga hur orolig jag skulle vara om jag visste er ute på tumanhand – ehuru ingen fara ändå är på färde. Att ej Cedercreutzes resa nu – det vore ett ypperligt sällskap – så vana de äro att resa.
18 april 83 18. huhtikuuta 1883
Jag skall naturligtvis lemna alla upptänkliga notiser och resan. Ni skulle väl hvila i Berlin. Jag har talt med den tråkige Fich som känner halfva Berlin och bedt honom anvisa mig ett hotell och en menniska som kunde ta hand om er.
d. 24 april 83 24. huhtikuuta 1883
Rum skall jag bestyra om – var alldeles lugna. Men skola ni resa öfver Petersburg det är en bra lång färd – dock, om ni gerna vill träffa Etters, så kan ni ju göra det. ta biljett till Paris direkt men låt inregistrera sakerna till Berlin, station Friedrichsstrasse och tag in på Centralhôtel som ligger midt emot – och kom ihog som règle générale att så ofta som möjligt telegrafera till mig under hitresan. ty annars är jag orolig. Kunde ni vara här d. 16, 17, så vore det bra – vi kunde då resa redan d. 6.7. Juni och vara hemma tidigare
Petersburg söndag afton 30. joulukuuta 1883
Får se om jag kan resa med Henricius, det vore bra roligt. Jag skulle då stanna en dag eller två i Berlin.
Petersburg fredag d. 13/25 Jan. 84 13. tammikuuta 1884
Nu måste jag säga återbud åt den arme Heinricius som jag narrat hit för att följa mig till Berlin. Men han må begripa att det finnes circonstances attenuantes för en del löftesbrott.
Petersburg fredag 22/1 84 22. tammikuuta 1884
I Berlin stannar jag troligen en dag och skall till Eder ära ta in på British Hôtel. Det är ledsamt att resa längre bort från Eder, men jag kommer tillbaka snart – Nu farväl, jag skrifver längre och utförligare härnäst Eder Atte
Petersburg, måndag afton 28/1 84 28. tammikuuta 1884
Jag reser i morgon, med temmeligen godt kurage, och det bär af direkt till Paris Ni kan således räkna ut timme för timme hvar jag är – Om torsdag morgon i Berlin, der jag skall gå på British Hôtel, tvätta mig och äta frukost, allt för att hedra Edert minne, sedan fredag morgon kl. 3/4 på 10 i Paris – Ni kunnen följa mig från Tergnier till Compiègne, från Compiègne till Creil och till St Denis.
Petersburg, tisdag morgon 1. tammikuuta 1885
Edelfelt längtar efter varmare länder och är frusrerad över alla artighetsvisiter han förväntas göra; ser fram emot att slippa sådana förpliktelser i Berlin; hälsar vänner och bekanta som han saknar; mår förträffligt .
Odaterat Berlin 1. tammikuuta 1885
Edelfelt ska resa från Berlin en halv timme senare.
Edelfelt har gått på museer och utställningar; en av utställningarna av färgad skulptur skulle Bos ha kallat intressant, menar Edelfelt.
Nattlivet i Berlin är "värre" än i Paris.
Edelfelt skulle vilja resa till Dresden, men Öhrnberg vill stanna i Berlin och se på riksdagen.
Paris onsdag d. 25 1. tammikuuta 1885
Det var roligt att träffa Neiglick i Berlin; Edelfelt har mera gemensamt med honom än med de andra; han är inte längre "hypernervös".
Kjöbenhavn Måndag d. 30 Mars 1885 30. maaliskuuta 1885
Funderar över vilken väg breven kommer snabbare fram: Berlin och S:t Petersburg eller Stockholm.
Paris, tisdag d. 11 maj 86 11. toukokuuta 1886
"Mille" Cedercreutz är i Paris; Edelfelt har presenterat honom för Pasteur; "Mille" Cedercreutz har studerat en månad i Berlin hos Koch, som är Pasteurs motståndare, och var mycket intresserad av den tur han fick i Pasteurs laboratorium.
Dresden söndag d. 28 nov 86 28. marraskuuta 1886
Edelfelt var grundligt förkyld i Berlin; skrev därför inte till Alexandra Edelfelt därifrån.
Det var kallt och rått väder i S:t Peterburg och Berlin.
Edelfelt har varit på museet i Berlin; var glad att se Velasquez och gamla italienska konstnärers verk.
Ingen tycks trivas i Berlin; Edelfelt lider av de vinkelräta gatorna i staden.
Först till museet i Dresden, som inte liknar museet i Berlin; på museet i Berlin finns Mantegna, Botticelli, Filippo Lippi andra "gamla italienare"; i Dresden finns verk av holländare, Correggio, Tizian och Holbein.
Paris d. 19 mars 87 19. maaliskuuta 1887
Grosjeans bästa vän är Lalance, som leder franska partiet i Mulhouse och valts till riksdagen i Berlin; de är stolta över valresultatet i Elsass [som 1871 övergick från Frankrike till Tyskland, på franska Alsace]: ingen tyskvänlig blev vald, de femton deputerade är "protestatairer".
Paris d. 24 mars 87 24. maaliskuuta 1887
Julia de la Chapelle genomgår en kur i Berlin, berättade Neiglick.
Paris d. 27 mars 1887. 27. maaliskuuta 1887
Ellan de la Chapelle har inte synts till; det heter att Julia de la Chapelle undergår en kur i Berlin.
Berlin d. 23 / 1 88 Hôtel Continental kl. 6. e.m. 23. tammikuuta 1888
Skrivet på Hôtel Continental klockan sex på eftermiddagen.
Edelfelt och Ellan de la Chapelle-Edelfelt [som gifte sig i januari 1888] kom fram med tåget till Berlin klockan sex på morgonen; de kom från S:t Petersburg där familjen von Etter, Nikolaj Nikolajevitj Manzey, [Alexis?] Gripenberg, fruarna von Kræmer, Boije och Eugenie von Etter följde dem till tågstationen med blommor och konfektaskar; det är ledsamt att inte kunna bjuda av konfekten till Alexandra Edelfelt som tycker så mycket om konfekt från Petersburg; de hade elegant sällskap också på tåget där Lord Randolph Churchill med lady hade sovkupén bredvid.
Edelfelt och Ellan de la Chapelle har ätit frukost på ett ställe som Ellan rekommenderade; de promenerade i regnet Unter den Linden.
Denna kväll går Edelfelt och Ellan de la Chapelle på konsert i Wintergarten; sedan på riktigt stor ölkneipe [ölkrog] och tidigt "till kojs", till sängs.
Följande dag går de till Rathskeller [rådhuskällare, en restaurang?] och Museum; Ellan de la Chapelle vill komma med till museum, Edelfelt tvingar henne inte alls.
Edelfelt och Ellan reser med aftontåget följande dag klockan nio; de anländer till Paris på onsdag kväll klockan sju.
Frankfurt 19 januari 1891 19. tammikuuta 1891
– Jag är ännu under intrycket af Menzel teckningarna jag såg i Berlin Om många af dem sade Libermann: de äro bättre än Meissonier – och jag måste ge honom rätt. –
Köpenhamn måndag 16 maj 1892 16. toukokuuta 1892
Jag har uppskjutit min resa tills i morgon, tisdag kl. 9 30, då jag i sällskap med Berndtson och Eliel Aspelin öfver Berlin far till Paris. B. far till Wiesbaden.
St P.burg onsdag morgon 1. tammikuuta 1893
Nordensköld är här för affärer och reser med oss i morgon till Berlin sedan vi ätit frukost hos G. Mannenheim. –
Paris långfredag 93 31. maaliskuuta 1893
Jag är mycket orolig öfver de från Berlin sända teckningarna till Snoilsky – som ännu ej kommit till Stockholm. d. 9 mars afsändes de genom Berlins förnämsta agentur försäkrade till 3700 riksmark, och på kontoret försäkrades mig att oläsligt oläsligt skulle ta högst 4 dagar. Jag vågar ej tänka på möjligheten att de skulle vara försvunna. Jag får ordentlig kallsvett öfver mig då jag tänker något ditåt –
Paris 14 april 1893 14. huhtikuuta 1893
– Soiréen hos Mme Artôt var mycket tröttande – ett ändlöst program, alla hennes elever – af dessa hade fr.Törnebladh visserligen ej den bästa rösten, men hon sjöng mest musikaliskt Möjligt att jag tyckte det för att alla hennes visor voro gamla bekanta "Solveigs sang. o. a. Der var en ytterst brokig samlinga – Millet med fru, Due, duchesse de Pomar Ehrenborg, Blasco en massa underliga spanjorer och mycket extravaganta spanskor. I allmänhet förebrår man Mme Artôt att ej kunna välja in salong hon släpper in rigtiga äfventyrare och äfventyrerskor och detta, jemte hennes nära relationer med hofvet i Berlin under Wilhelm Ista de tid äro ett hinder för hennes elevers carrière. Hennes rival, Mme Marchesi är tio gånger mera "faiseuse" Mme Artôt förefaller naiv i allt sådantder verldsligt. Der var, som sagdt, spanjorer som sågo ut så att man tog ofrivilligt åt klockan och plånboken. fr. Törnebladh lider rätt mycket af detta Fru As man, Padilla, är icke "la distinction même, loin de là, – Blasco ogillar på det högsta deras sätt att debutera i Paris. – Emellertid fick jag höra Mme A. sjunga i en trio med fröken T. och en ung spanska som har en magnifik röst. Man kände la "griffe de lion" vid första tonen.
Pingstdag 1. tammikuuta 1894
Det är så roligt att jag får Krohn med på resan till Paris. Han skall nämligen resa för Teaterns och för Museets räkning till Berlin och Paris. I alla fall kommer han att bo hos mig i Paris. När jag far härifrån till Tyskland beror helt och hållet på Ellan – jag vet ju ej om hon tänker komma med eller vända om från Kjøbenhavn. – Se nu efter min son så länge. Jag hoppas han får vara frisk och rask, och ni alla likaså. –
Köpenhamn Måndag (vet ej datum, sent, alltför sent i maj redan) 1894 1. toukokuuta 1894
Mamma är naturligtvis förvånad öfver att vi ännu äro här – det har varit så att prinsessan först i går blef rigtigt färdig, och så ha Moltkes varit på resor till slägten, så att vi först i morgon kunna resa till Bregentved, och derifrån, med Guds hjelp, om fredag eller lördag till Berlin. Der skola vi träffa Krohn och resa så fort som möjligt till Paris –
Krohn reste som jag redan sade i fredags till Jylland och skall derifrån öfver Hamburg till Berlin, der vi som sagdt komma att sammanträffa.
Kjöbenhavn 14 maj 1894 14. toukokuuta 1894
Min helsa är nu bättre sedan jag tager in medicin tre gånger dagligen. Doktorn, professor. Feilberg säger att det är bara nervositet och att jag är utpinad åt grefvinnan Ms porträtt. det är sant – samt att luftvexling skall göra mig mycket godt. Han råder mig derför att resa och påstår att jag redan i Hamburg eller Berlin kommer att befinna mig mycket bättre.
Nästved station söndag 27 maj 94 27. toukokuuta 1894
Här sitta vi och vänta en qvart ännu på iltåget till Berlin. Således ej tid till långa utgjutelser.
Krohn väntar otåligt i Berlin. Vi träffa honom i afton Hur länge vi stanna är ännu obestämdt
Bregentved, måndag 5 nov 1894 5. marraskuuta 1894
Så beror det på väder och vind hvad jag sedan gör – är det menskligt vädret far jag öfver östersjön – hvarom ej så tror jag att jag betänker mig två gånger innan jag väljer vägen öfver Berlin, Petersburg – högst ogerna skulle jag vilja fara öfver Stockholm.
Kbhvn – hos Koki Etter d. 12 nov. 1894 12. marraskuuta 1894
Berlin Petersburgsvägen lär vara omöjligt t.f. af Kejsarens begrafning – Tusende menniskor störta till Petersburg. och gr. Muraviev har ej fått sof plats fastän han 3 dagar förut bedt ambassaden i Berlin skaffat honom en. –
Petersburg 14 februari 95 14. helmikuuta 1895
Helsa flickorna och tacka dem tusen miljoner gånger för det stora nöje de skänkt mig här. – Jag har flyttat i ett litet rum midtöfver med herrlig utsigt åt Michailoffska palatset. Måtte ni alla få vara friska och raska i detta Sibiriska väder – igen 16 grader i Berlin – 18o réaumur här – när skall detta sluta. Jag välsignar Ellan för pelsen. Helsa alla – tack för Mammas brefkort (det 3dje) som jag fick i dag – Mammas Atte
Petersburg söndag 5 (17) febr. 95 17. helmikuuta 1895
I grunden kan det ju vara bra att vistas här i varma rum i stället för att frysa ihjäl i Paris eller Berlin. Den här kölden är ju en olycka för hela Europa.
Petersburg 19 februari 1895 19. helmikuuta 1895
Tråkigt är att sitta här ensam. på hotellet. Schoura var här i går, Armfelt i dag. Jag skickade efter böcker till franska bokhandeln, och håller nu på med att fylla luckor i min bildning. – I alla fall, (om det också varit litet tråkigt) är detta bättre än att bli sjuk t.ex i Berlin der det ju varit kallt också
Petersburg Onsdag 20 febr 95 20. helmikuuta 1895
Då jag nu har varit hos Kejsarinnan, och detta besök ej gaf uppslag till något nytt arbete, eller förändring af mina reseplaner, tänkte jag ge mig af i morgon afton. Jag har t.o.m redan köpt sofvagnsbiljett ända till Berlin (det måste man göra på förhand, eljest får man sitta och sofva och det kan jag ej).
Tänk att jag sitter bara en natts resa från Er och likväl ingenting vet om Er. bref har jag skrifvit många – jag antar att några kommit bort – I går telegraferade jag i dag likaså – intet svar I Berlin tänkte jag ta in på Meinhardts hotel eller Jansons hotell Mittelstrasse Jag telegraferar så snart jag kommit fram dit.
torsdag en timme före afresan 21. helmikuuta 1895
Jag är ganska kry – och hoppas att klimatförändring eller helt simpelt luftombyte skall jaga bort den värk jag ännu har i armar och ben. Med mitt reseapotek slår jag mig för resten ypperligt ut – och en gång i Berlin är det ingen nöd.
Berlin lördag kl. 4 e.m. 24 febr. 95 24. helmikuuta 1895
På ett anspråkslöst hotell alldeles nära U. d. Linden, Jansons hôtel, har jag ett stort varmt rum med väldig porslinskakelugn – för 2 mk i dygnet i andra våningen, i midten af Berlin. Det är ej dyrt. Det lär dock ej gå med affärerna här, berättade konduktören i sofvagnen: Ich bin am besten plazirt um darüber zu urtheilen sade han. Wie So? måste jag fråga – Ach es giebt zu keine Lustreisende mehr, nur Handelsreisende, und deren auch wenig
På museet var en massa skolungdom med en lärare – och jag tänkte genast på att dessa här så ofantligt mera likna oss än ryssarne göra det – kläder, ansigten allt. Berlin och Tyskland gör ett visst manligt intryck som är välgörande – många herrar och karlar som se ut att vara "Stramme Kerls" och så gå de raka och gå fort. Om de bara ville låta bli att stoppa upp sina kläder och axlar och om de ville låta bli att gå med glasögon! – hvarannan pojke har glasögon här, och det ser så vigtigt ut.
Berlin fastlagstisdagen kl. 9 på morgonen 1895 26. helmikuuta 1895
Det snöar igen; visserligen är det ingen köldgrad, men vädret är ändå ej inbjudande till en förlängd vistelse här i Berlin. Jag reser derför i dag, om 1 1/2 timme, är i afton i Cöln och i morgon kl. 8 1/2 på morgonen i Paris. Den här långvanga sysslolösheten börjar kännas litet tryckande, om jag än till min fasa konstaterar att jag i grunden känner mig skapad för ett sådant dagdrifvarlif som detta.
Af Ellan har Mamma kanske hört om vår högst underliga utflykt till Potsdam – bjudna till en ung baron v. Bodenhausen – försummade tåget kl. 1 på natten, fingo vänta och roa oss så godt vi kunde hos Baronen till kl. 5 då nästan tåg, som var ett Bummelzug gick till Berlin.
Det var meningen att supén skulle vara något fin-fin-hyper artistiskt och dit vore inbjudna flere af den nya (ännu ofödda) tidskriftens Pans gynnare och vänner. De äro några ungdomar som försöka att höja den konstnärliga niveaun i Berlin genom detta stora arbete der alla germanska folk skulle medverka. – I spetsen stå denne unge Bodenhausen, en ung och rik jude, Meier-Græfe och en poet liten, rund, med månskensansigte och det välklingande namnet Bierbaum – Meier Græfe är en mycket vacker karl förskräckligt "fin de siecle" – slår omkring sig med de sista fraserna – men genomskådas af ett vant öga på en timme. På Gallén tyckas de sätta stort värde. Han har också tecknat åt dem mycket vackra saker.
I waggonen mellan Stendal och Hannover –, fastlagstisdagen 1895 26. helmikuuta 1895
det skakar dugtigt som synes af handskriften – jag omnämner jernvägs skakningen för att Mamma ej skall tro att denna osäkra handstil kommer af för mycket Pschorr bräu och Löwenbräu och annat öl i Berlin.
Trots nattvaket och "den megen Drik" i Berlin mår jag som en prins. Det är helt underligt att tänka sig i Paris i morgon kl. 1/2 9 på morgonen.
Paris torsdag 28 febr 95 28. helmikuuta 1895
Inga utställningar för ögonblicket. Champ de Mars har beslutat att skicka sin utställning till Berlin efter Salon – bland chauvinisterna väcker detta stor förbittring. Liksom om München dit de alla skicka, icke vore Tyskland lika så bra som Berlin. Gräsligt idiotiska artiklar skrefvos i gårdagens s.k. patriotiska blad om denna sak.
Paris 4 mars 1895 4. maaliskuuta 1895
Den enda jag träffat som varit rigtigt glad och munter är Dagnan, och ändå ha hans fru och gosse legat i veckotal – allt i influenza. Dagnan sjelf såg frisk ut, arbetar mycket och hade utomordentligt vackra saker på sin atelier. Han hade rest ensam i höstas till Berlin och Dresden, Varit i Bayreuth och hört Parsifal, sett Nürnberg, Augsburg m.fl., och nu på vintern har han på en vecka varit i Monaco – icke för att spela, likvisst. Han lofvade komma hit i morgon och se på mina taflor.
Paris lördag 9 mars 1895 9. maaliskuuta 1895
I dag fick jag först ett telegram från Ellan från Berlin: Bonne Santé, repos necessaire – det är ju alltsammans godt och väl.
Jag hoppas att Ellan och Kiki må hålla sig raska – jag läste just i Figaro i dag en statistik öfver influenzafallen i Petersburg, Berlin, London och Paris – Paris är jemförelsevis bäst lottadt – och ändå står det dåligt till här. I Berlin 33 tusen fall anmälda hos läkaren. Jag hoppas att det blir bättre här sedan blidare väderlek inträdt. I går var det rigtigt vårväder, i dag hällregnar det och är varmt.
Paris, tisdag 12 mars 1895 12. maaliskuuta 1895
Pojken lär trifvas ypperligt i Berlin. och säger att han tycker mycket mera om tyskarne än om ryssarne. Han hade varit ute och promenerat Unter den Linder med Sanny, sett soldater, Fredrik den Stores staty m.m – det var den dagen 5° varmt och solsken.
Jag har nu på morgonen telegraferat till Ellan (telegrammet kostar 1 fr. 50 – så är det i Europa) och hoppas på e.m. få ett svar. Gud låte dem ej ha fått något fel, ty influenzan har varit vildare i Berlin än i många andra städer.
Paris 14 mars 95 14. maaliskuuta 1895
Jag kan ej begripa hvar Ellan hålla hus. På två telegram till Berlin har jag ej fått ett ord till svar. Är hon måhända i Cöln? Skulle pojken fått influenza igen? Jag är orolig och enerverad af detta osäkra.
Paris fredag 15 mars 95 15. maaliskuuta 1895
Litet efter att ha skickat af Mammas bref, fick jag telegram från Ellan från Berlin: Paris vendredi soir, légèrement souffrante. Jag hoppas att Ellans illabefinnande icke är allvarligt eller långvarigt, och att hon blir bra igen sedan hon rigtigt fått hvila ut. De komma alltså i dag kl. 6. (kl. är nu 3).
Söndag 17 mars 1895 17. maaliskuuta 1895
Pojken och Sanny hade haft förtjusande roligt i Berlin – båda i lika extas öfver militären der. De hade sett Kejsarn, och Kiki hade helsat på honom och bockat.
Han har skrifvit en mycket kostlig dagbok: allt reseintryck fakta t.o.m. drömmar äro med. Bl.a. drömde han mellan Eydtkuhnen och Berlin att han var hos Farmor, och att farmors alla främmande hade ett öga i pannan. Att Mamma umgicks så flitigt i Cyklopkretser hade jag inte tänkt mig.
Paris 21 mars (mi-carème) 95 21. maaliskuuta 1895
Kiki brinner af lust att lära sig franska. I dag kommer Anna Knorrings Mlle Fanny en gammal parisisk bonne, som för 1 franc lektionen skall lära honom Molières språk. Han, K., är mycket vigtig och sätter stor lit till, sin förmåga att lära sig. Både han och Sanny lefva i den (förhastade) öfvertygelsen att de voro tyska språket mägtiga i Berlin. Lustigt nog kan Kiki en hel hop tyska ord.
Lördag 12 juni 97 12. kesäkuuta 1897
Det blir alltmera jubeléaktigt här. I synnerhet blir antalet af colonial gentlemen (soldater och officerare i uniform) allt större, likasom mängden militärer gör att London ser ut som Berlin. Men utmärkt vackra och stiliga äro sådana som Scotch guards, i den traditionella kostymen med röd ficka, plaid, väska af fågelskin, rutig kjol och bara ben, eller Scotich greys, alldeles i samma snitt men grått med silfver. Och gardessoldater i stora björnskinnsmössor och sprättiga Horse guards. Dessa Horseguards soldater är nog bland de vackraste karlar i verlden: långa, raka med fina drag och smala höfter. Och så snygga och fint klädda de äro sedan! Det fins inte många officerare hemma som se så ut och äro så fina. Jo tänk er Mæxmontan med fina mustascher och 10 år yngre, så får ni en ungefärlig bild af dessa soldater vid Hennes Majestäts hästgarde.
Stockholm 4 april 98 Skandia 4. huhtikuuta 1898
Zorns träffade jag genast och gjorde upp ressällskap med dem till Berlin och Paris – Z. har ingenting utställt i Paris, han heller och vi kunna derför resa med lugnt mod, utan fruktan för obehagliga öfverraskningar.
Berlin N.W., den 15 Maj 1898 kl. 11 f.m 15. toukokuuta 1898
I går voro vi på middag hos Liebermann. Der voro några holländare, Sattler och Leistikow med fru (danska). Liebermann är stormrik och de ha de vackraste taflor man kan tänka sig. De bo vid Brandenburgerthor i eget hus – således det finaste läge i Berlin. fru Liebermann är min förtjusning sedan länge. En herrliga blandning af vacker judinna och snäll "deutsche Frau".
Jag tror jag kommer tillbaka till Berlin igen. Jag tycker rätt mycket om Berlin för Museets och menniskornas skull – skall då göra uppköp här, ty en massa saker fås otroligt billigt.
Paris, Café de la Regénce 28 maj 98 28. toukokuuta 1898
Utställningarna äro intressantare än Acku tror. Jag har varit der 4 gånger och ännu ej sett mig mätt. Den utomordentliga kännedom af yrket och den kunskap i teckning som finnes här och endast här (jag har nyligen sett en utställning i Berlin) är ändå i högsta grad lärorika. Rodins staty af Balzac t.o.m. är icke så galen som man säger.
Alla dagar har jag varit på bjuden middag – mest på restauranter så att Jag ej behöft begagna den söderhjelmska fracken. I går var jag bjuden af prof Koepping från Berlin.
Min namnsdag, d. 6 Juli 1898, hos Koki Etter 6. heinäkuuta 1898
Om torsdag reser jag troligen med Koki till Berlin (han reser som kurir till Pburg, men kommer för sent till Vanias bröllop) – jag far derefter till Khmn der jag stannar några dagar (adress Krohn Kunstindustri Museum) och så kommer jag med ångbåt via Hangö hem till Eder.
20 Juni 99. 20. kesäkuuta 1899
K. kommer till Haiko kanske förr än jag: han reser direkt öfver Berlin och P.burg. – och jag skall ju i alla fall stanna några dagar i Köpenhamn.
Salzburg 10 mars 1900 10. maaliskuuta 1900
Jo Wien har något litet passé öfver sig, icke samma starkt pulserande manliga (låt vara underofficersaktiga, men dock manliga) lif som Berlin men förefaller i stället så enormt mycket mera aristokratiskt.