Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Bois de Boulogne

Kirjeet jotka on kirjoitettu paikassa Bois de Boulogne kronologisessa järjestyksessä

Kirjeet joissa mainitaan paikka Bois de Boulogne kronologisessa järjestyksessä

Paris d. 10 Juli 1874. 10. heinäkuuta 1874
Brummers bad Edelfelt följa med sonen Johan Wilhelm Brummer någonstans; de åkte till Bois de Boulogne och Jardin d'acclimatation och slutligen till Cirkus; Brummers hade stått för alla kostnader, till skillnad från herrskapet Haartmans som tagit Adolf von Beckers och Berndt Lindholms tid i anspråk, velat äta på de dyraste restaurangerna men väntat sig att alla betalade för sig själva; Brummers bad Edelfelt följande dag att följa med dem till Versailles och St. Cloud; han och fröken Thilda Falkman kom bort från de andra; Edelfelt föreslog att de skulle ta tåget tillbaka, men fröken Falkman insisterade på att söka genom Versaillesskogen och sedan Trianon (stora och lilla slottet); efter tre timmars lönlöst sökande gick fröken Falkman med på att ta tåget tillbaka.
Paris. den 26 Okt. 1874 26. lokakuuta 1874
Hela veckan har Edelfelt umgåtts med familjen Cedercreutz; Mille (Emil) Cedercreutz hämtar honom vanligen i École des Beux Arts och eftermiddagarna har gått åt till att besöka Louvren, Luxembourg, Boulognerskogen och Jardin d'Acclimatation; på kvällarna efter hans lektioner på skulpturskolan har han gått med Mille och friherrinnan Emmy Cedercreutz på Folies Bergères-teatern och på Elysée Montmartre, gjort promenader på boulevarden, suttit på kaféer och dylikt, vilket har kostat mycket pengar; Edelfelt anser att anledningen till att Cedercreutz inte har stått för hans kostnader beror på konfusion snarare än på snålhet, som Filip Forsten menar; det som han skrivit får i detta fall inte föras vidare till någon, ingen!; friherrinnan Cedercreutz har en mani för "spektakel", och är också outtröttlig i att se sig omkring, de har sett mycket av Paris; i Schweiz träffade friherrinnan många "hyggliga" tyskar och är i allmänhet rätt tysksinnad och fäller därför hårda kommentarer om fransmännen.
Paris d. 23 Nov. 1874. 23. marraskuuta 1874
På söndagen var Edelfelt med fröken Pauline Ahlberg till Berciers protestantiska kyrka, som ligger långt bakom Arc de Triomphe mot Boulognerskogen; det var nästan omöjligt att få platser eftersom Bercier för sista gången predikade i det lilla kapellet, församlingen flyttar nästa vecka till en nybyggd kyrka; i Finland skulle det förefalla "rätt eget" om prästen inledde predikan med långa citat av Jaques-Béninge Bossuet och John Milton, vilket Bercier gjorde; han talade bra och hans sista bön för den protestantiska kyrkan, Frankrike och staden Paris var "utomordentlig".
Paris den 25 Januari 1875 25. tammikuuta 1875
Monsieur Mason, en amerikansk miljonär i Jean-Léon Gérômes ateljé har bjudit Edelfelt och Julian Alden Weir på middag för att visa dem sin fars tavelgalleri; sedan är de bjudna att göra honom sällskap till teaterpjäsen "Demimonde"; familjen har bott länge i Paris och Mason går till ateljén för nöjes skull; Mason är vänlig trots sin rikedom och skiljer sig därigenom från en annan amerikansk miljonär, Julius Stewart; Mason är vacker och det är en ståtlig syn att se honom på hästryggen på hans promenad i bois de boulogne.
Paris d. 5 April 1875. 5. huhtikuuta 1875
På söndagen måste Edelfelt ställa in ett möte med Pauline Ahlberg p.g.a. att han blivit ombedd att vara fadder till Berndt Lindholms lilla flicka; han kunde inte följa med Pauline till Buolognerskogen och försökte istället få tag på Philip Forsten som kavaljer åt henne.
Börjadt d. 25 Maj 1875, fortsatt senare. 25. toukokuuta 1875
Pauline Ahlberg har velat tillbringa så mycket tid som möjligt tillsammans med Edelfelt; några kvällar har han varit hos Jaquinots, andra kvällar har han hämtat henne för att gå ut i det stora Paris, till boulevarderna, champs elysées, och Boulognerskogen; ofta har Pauline velat stiga in på något kafé eller café-chantant där det sett livligt ut; under en och en halv veckas tid har han därför kommit i säng först kl.1 (ofta 2) och ändå behövt vara uppe kl. 7 på morgonen. I kväll har han meddelat Pauline att han har förhinder och tänker sova ut.
Café de la Régence d. 14 april 78. 14. huhtikuuta 1878
På exposition träffade Edelfelt Jacob Ahrenberg och de 12 finska arbetarna, som såg hyggliga ut; Ahrenberg är deras vägvisare; Edelfelt bjöd dem på öl och vin och följde dem en bit på vägen mot Boulognerskogen.
Paris midsommardagen 1878. 24. kesäkuuta 1878
På lördag och söndag firas fête national [nationaldag] som lär överträffa 1 maj [invigningen av världsutställningen] i illuminationsväg; det har anslagits 60 000 francs till illuminationen (utöver fyrverkerierna); Place de la Concorde är redan överhöljd av lyktor som går ut i strålar från obelisken; Madeleine och Palais Bourbon är helt upplysta av elektriskt ljus, likaså l'Avenue de l'Opera och Champs Elysées; det förnämst fyrverkeriet blir på sjön i Boulognerskogen; innerst inne är det bara reklam för republiken, som vill visa att den kan uppträda lika ståtligt som vilken monarki som helst.
Paris d. 1 Juli 1878 1. heinäkuuta 1878
Firandet av fête nationale [nationaldagen] var mera storartat än 1 maj; det vackraste fyrverkeriet avfyrades i Boulognerskogen på sjön, men Edelfelts sällskap orkade inte gå ända dit; Tuilerierträdgården var ett stort ljushav, likaså place de la Concorde; Edelfelt tyckte bäst om Place du théâtre français och l'Avenue de l'Opera som hade den största mångfalden av ljus: elektriskt, gas, oljelampor och papperslyktor; husen var dekorerade i huvudsak med fanor och girlanger; det var rörande att se hur det fattiga folket smyckat sina hus; de yttre bulevarderna påminde om finländska lanthus vid midsommar, födelse- och namnsdagar; folk och transportmedel bar band, buketter och flaggor i nationlfärgerna; trots den fredliga stämningen var ändå Marseillaisen den stående melodin; Paul Droulède hade skrivit en patriotisk sång som också sjöngs mycket; kvällen förlöpte utan ledsamheter; poliserna hade trätt ur sin vanliga roll som finder till arbetarna och såg mellan fingrarna med smärre förseelser; det hela var en tillställning av republikanerna för att för evigt utplåna Napoleondagen den 15 augusti ur folkets minne.
Paris d. 9 Juli 1878. 9. heinäkuuta 1878
Madame Emma Koechlin var uttröttad av att ha främmande; en bekant familj Jolibois från New York hade kommit för att se expositionen [världsutställningen] och bodde hos dem; det var tröttsamt att hålla dem sällskap, tala engelska och höra på den amerikanska fruns reflektioner om Louvren, Vendômecolonnen och Boulogneskogen.
Paris d. 28 Juli 1878 28. heinäkuuta 1878
Efter konserten gick Edelfelt hem med Eljert Mobeck innan de gav sig av till kalaset; det var en dålig idé att arrangera en sångfest i sex, sju mindre salar mitt i Paris, i det trånga palais royal på en dyr restaurang som Véfour; det hade varit lättare att få en stor gymnastik- eller sångsal i trakten av Boulognerskogen eller utställningen; Schou blev så rasande över att omkring 20 av de gästande studenterna blev utan plats att han skällde ut arrangörerna, den svenska prästen och bokhandlare Knut Nilsson, tog sin hatt och gick; Pietro Krohn, Mobeck och Edelfelt började presentera sig och föreslå brorskålar till höger och vänster; de svenska och norska studenterna liknar de finländska; Edelfelt tyckte att flera av hans bekanta hemma, som Oscar Mechelin och Hjalmar Frey ser bättre ut och har mera världsvana än dessa sångare; på plats fanns riktiga bönder och flera hade små nätta magar av egendomlig svensk Apelblomsk typ; dessa var till största delen tidigare studenter och numera kungliga sekreterare och annat.
Paris d. 8 februari 1880. 8. helmikuuta 1880
Edelfelt har 3 ateljéer på förslag; den ena finns i Champs Elysées på Rue Washington för 800 francs, snygg men utan rum; den andra finns på Rue Bayeu vägg i vägg med Gustaf Cederström, 1 000 francs med alkov; den tredje har Madame Bourgain letat upp och den har två rum för 1 200 francs; ateljén där Cederström bor är nästan lika långt från Boulevarden och teatrarna som Edelfelts nuvarande, men den är nära Boulognerskogen, Parc Monceau och Avenue des Villiers där Ernest Meissonier, Mihàly Munkakczy och Sarah Bernhardt bor.
Söndag 3 octobre 1880 3. lokakuuta 1880
Den första dagen åkte de i vagn och samtalet inskränkte sig till de yttre scenerna; de var överallt, i muséer, kyrkor och i Bois de Boulogne; Edelfelt bjöd på mat, dryck och åka.
Paris. torsdag 28. lokakuuta 1880
Föregående dag var förtjusande; de slapp Generalen genom att göra en utfärd utåt landet, de tog en vagn till St Cloud; vädret klarnade upp och de förvillade sig nästan i parken så att fru Alexandra Manzey blev trött; de kom i "stickmörker" till Boulognerskogen; Edelfelt föreslog att de skulle dinera à la Cascade, de älskande parens restaurang; middagen blev animerad, de drack champagne och flickans is tinade fullkomligt; fru Manzey har samma generösa natur som fru Emilie Etter och var på ett briljant humör, det är omöjligt för henne att dölja sina tankar; fröken Sophie Manzey började med att driva med Mischa Wolkoff, men gick sedan över till annat; efter att ha bjudit kusken på middag i köket var de överens om att de haft en förtjusande dag.
Paris d 29 Maj 2dra dag Pingst 1882 29. toukokuuta 1882
I går voro vi, Courtois, v. Stetten och jag i vagn i le Bois samt åkte hela eftermiddagen. Seinens stränder äro ändå bland det vackraste i hela verlden. Och så går allt så ypperligt väl tillsammans – De lummiga träden, floden med hundrade eleganta båtar, de fina ekipagerna, de vackra toiletterna i gröngräset, och öfver allt detta, denna grå himmel der solen bryter igenom – nej grå är den ej pariserhimmeln – hvit hellre, ej sorgsen utan glad, distinguerad och – svår att måla, ty alla dessa fina skiftningar äro nästan omöjliga att återge. Och sådana fonder – Mont Valerien, St Cloud, Meudon – det är vackert, vackert. Nog är väl detta ändå den vackraste stad norr om alperna. De som icke förstå denna skönhet äro att beklaga, de ha ej färgsinne.
Paris d. 20 Juni 1882 20. kesäkuuta 1882
Häromdagen var jag på en något egendomlig tillställning. En gammal baronne de Silvayre inveg sin "chalet" i Boulognerskogen. En ganska vacker liten villa och ett högst brokigt sällskap. La baronne ser ut att ha lefvat lusteliga, och måste ha varit utmärkt vacker i sina dagar. Det är sorgligt med menniskor som icke förstå att bli gamla med värdighet.
Paris d 20 mars 83 20. maaliskuuta 1883
Jag skall flytta om en månad, min nya atelier, här i samma hus vore då färdigt inredd och ni skulle komma hitut alltid då ni behöfde frisk luft, och härifrån är en helt liten bit till boulognerskogen, suresnes Neuilly och Seinens underbart vackra stränder. Det är så ledsamt att Mamma skall ha ett så ruskigt minne af Paris, jag ville att Mamma engång skulle se hur gudomligt här kan vara.
d. 27 april 83 27. huhtikuuta 1883
Hon var emellertid mycket lifvad – skulle så hem till hotellet för att ta ett rekommendations från Ellan till Runebergs, och som det just var min väg och jag skulle hem – erbjöd jag henne plats vid min sida i en öppen vagn – Nous voilà partis, och jag tog omvägen till Bois de Boulogne – Hanna strålande – vädret var vackert och rigtigt vårligt. Runebergs voro ej hemma, och Hanna återvände ensam hem.
Odaterat 1. tammikuuta 1884
Ack jag tänker hvart ögonblick på er nu under dessa vackra vårtider. Alla morgnar går jag från 8-9 till Boulognerskogen och sjöarne, träden, l'allée des acacias påminner mig alla om er
Paris d. 13 febr. 84. 13. helmikuuta 1884
Jag sitter framför det öppna fönstret: först vallarne, gröna och vackra, med lekande barn, linne uthängdt att torka och längst borta exercerande soldater en fin röd linie markerar deras röda byxor – så Neuilly med hvita och röda hus; solen skiner så grannt på en skylt der det står "restaurant, jardins et bosquets, att man nästan frestas att tro att det är full sommar – längre bort Bois de Boulogne rosenröd-grå – af solskenet på de nakna grenarne – och som bakgrund Mont Valérien som tecknar sig i tre stora linier i blå silhouett mot denna ljusa grå-blå litet rökiga pariserluft. Tramway-konduktören tutar, signalhornen ljuda i fjerran och nere på gatan spelar ett positiv Trubaduren. – Jag antar att Mamma och Anni känna igen hela stämningen – slut igen ögonen och tänk er det der.
Paris måndag d. 25 febr. 84 25. helmikuuta 1884
Jag skickar igen till Anni två ögonblicksfotografier som kan påminna henne om färderna till Boulognerskogen. Arc de Triomphe sedd från en af sido avenuerna och så ett parti af sjön i Boulognerskogen – Jag mins att vi just der stego ur vagnen en gång för att mata svanar och ankor eller åtminstone se på huru de matades.
Paris. d. 26 April 1885 26. huhtikuuta 1885
Edelfelt och Dagnan stiger upp klockan halv sju och promenerar i Bois de Bologne; Dagnan är, tycker Edelfelt, en fin människa och stor konstnär; Courtois har haft dåligt inflytande på Dagnan, men Edelfelt menar att den senare är "av för gott virke" för att kunna förstöras.
Paris d. 12 Juni 1885 sent på aftonen. 12. kesäkuuta 1885
Vädret är varmt, men inte för hett; gatorna är fulla av folk om kvällarna; himlen är klar och stjärnbeströdd; Boulognerskogen är "förtrollande".
Paris Påskafton 86 24. huhtikuuta 1886
Träffar ofta Konni Zilliacus; han har mycket tid över från sina affärer, kriticerar "hästvetenskapen" och sättet att hantera hästar i Boulognerskogen.
Paris d. 5 juli 86 5. heinäkuuta 1886
Har redan hunnit vara ute; har andats luft från Boulognerskogen, och köpt blommor.
Promenad i Boulognerskogen med Fallesen och Kaufmanns; överraskade av åskskur.
Palmsöndag 1887 1. tammikuuta 1887
Edelfelt har varit i Boulognerskogen med Chambure; det var mycket människor där, men de hade fortfarande vinterkläder på.
Paris 14 april 88 sent på aftonen 14. huhtikuuta 1888
Edelfelt promenerade med Ellan i Bois de Boulogne på kvällen; där doftade vår och friskhet av gräs och träd, och Edelfelt blev som en ny människa efter att ha arbetat med "Horatius och Lydia" och modellen Quentin hela dagen.
Efter promenaden i Bois de Boulogne gick Edelfelt och Ellan till Berndtsons.
Paris, måndag 7 maj 88 7. toukokuuta 1888
Edelfelt och Ellan har gjort utflykt till Boulognerskogen.
Paris söndag 5 Juli 91 fortsatt söndag 12 Juli 91 5. heinäkuuta 1891
Jag hade funderat på att i stället för Amics Bouleaux välja Luc sur Mer der Anna Knorring och fru Törngren äro, till vistelse ort för detta två tre dagars lof, men det är ändå 6 timmars väg härifrån och jag reser hellre dit någon annan dag då det är rigtigt varmt och jag kan få se badlifvet i hela sin glans – Besynnerligt att jag under all denna vefva ej kommit att beskrifva just dessa fruars Anna Ks o.s.v. korta passage här. Vi hade en rolig dag med dem, hade dem på middag, förde dem i boulognerskogen och sist på Yvette Gilbert, den moderna divan – "chansonetten" som tidningarna i Hfors skulle säga. Jag tyckte att Anna såg rask och glad ut – hon var sig fullkomligt lik, tyckte jag Sara liknar Knorring ganska betydligt Hon Sara har en underligt gäll röst och ett uttal som icke är barnsligt när man ej ser henne kunde man tro att det är någon äldre qvinnsperson som talar, ett lustigt barn
25 juli 91 25. heinäkuuta 1891
Jag skrifver nu ut mig sjelf som frisk och tar en promenad med Enckell i Boulognerskogen.
Paris 22 maj 1892 söndag kl. 5 em. 22. toukokuuta 1892
från Champ de Mars reste vi, (Murawiev med de två unga damerna i den eleganta victorian och fru Etter och jag anspråkslöst efter i en särdeles ruskigt fiaker) till le Bois, som var elegantare än någonsin. Fina hästar och vagnar, kuskar och betjenter i hvita silkesstrumpor och ljusa livréer gamla damer med tiré bouchon lockar och hertigliga kronor på vagnsdörren, och öfver allt detta en doft af blommande kastanjer och solen som gulröd stod bakom Mont Valerièn och insvepte landskap och menniskor i en gyllne slöja. Vi foro till Cascaden, till sjöarne, och derefter tillbaka till Madame Artôt der Signe T bor – för att utvecka tillåtelse för henne att äta middag med oss – jag såg Mme Artôt i fönstret. Etters hade varit der dagen förut och hört Signe sjunga hon lär ha gjort enorma framsteg och Mme A. har de bästa förhoppningar om henne. De hade hört henne sjunga mycket till Mme As accompagnement. M. och jag hade bjudit damerna på middag hos Ledoyen.
Söndag 29 maj 92 29. toukokuuta 1892
I förrgår var jag ute med Sophie Perrot och hennes syster – bjöd dem på middag i Neuilly och promenerade dem i Bois de Boulogne. Sophie Perrot var på ett ypperligt humör och längtade mycket efter Bertha
Paris, måndag 20 mars 93 20. maaliskuuta 1893
– termometern stiger – det är 10 grader i skuggan nu, sol och mycket gladt lif derute – folk som fara ut till Boulogner skogen, spårvagnar och lass. Jag njuter obeskrifligt af min goda atelier – så ljus, så vacker utsigt – allt vore idealt om jag bara intet vore så långt från Er – men jag hoppas att Gud håller sin hand öfver Er – jag sjelf är mycket förnöjd och vaggar in mig i illusionen att jag numera skall måla bara mästerverk – det är roligt att se att de inte tycka att jag är förlegad eller gör skräp –
d 5 maj 1893 5. toukokuuta 1893
Hos Sofi Wolkoff var jag häromdagen. Hon sitter hela dagen med gossen i Boulognerskogen – Han är bra vaxgul, hennes gosse, isynnerhet äro händerna alldeles genomskinliga – Gud låte honom få lefva ändå – Hon skulle sörja sig till döds om han togs ifrån henne. Hennes Mischa är ju rätt vänlig hemma, men otroligt loj och lät. Han har satt lättjan i system, förklarar den såsom menniskans förnämsta rättighet och mål o. d. för resten försvarat han all slags reaktion – censur bl. a. – Jag ger mig aldrig in i diskussioner med honom – men vår ömsesidiga utmärkta artighet gör lifvet oss emellan mycket drägligt. – Hvarför hon tvärt emot fadrens vilja tog honom begriper jag ännu ej – alla andra skäl har hon lätt kunnat kull resonnera, men detta att utan någon oläsligt och häftig kärlek, just göra det som hennes far och bästa vän minst ville – det förstår jag som sagdt ej. – Der är något obegriptigt, något af "den grymme turken" som Morbror Gustaf sade, i detta.
Paris den 6 juni, Gustafsdagen 1894. 6. kesäkuuta 1894
I går voro vi på middag hos Chambure, som är sig oändligen lik. Han bjöd oss sedan att åka i sin vagn i Boulognerskogen och till en foie Place des invalides
Paris torsdag 28 febr 95 28. helmikuuta 1895
Mamma säger att Ellan rustar sig att resa "Om en vecka" ett bref till henne skulle då icke mera hinna fram. Är hon ännu i Helsingfors så säg att det lär finnas flera möblerade våningar att hyra i Neuilly, strax bredvid restaurant Gillet (der jag var med Mamma och Annie) – alldeles nära Boulognerskogen och porte Maillot för 250 är 300 i månaden – Jag skall just nu gå dit och se på dem. Vidare vill en målarinna (jag har glömt namnet) hyra ut sin våning men behåller ateliern (i samma hus som Dray, 72 av. de Villiers).
Paris måndag 30 maj 1895 [april] 30. huhtikuuta 1895
Det är ej heller underligt att man får allt möjligt ondt i detta ombytliga väder. Ena dagen solsken och vackert, andra dagen regn och blåst. Vi voro i fredags ute i Boulognerskogen. och njöto af vårdofterna och grönskan. Kiki hoppade omkring som en lössläppt fölunge på gräset och beundrade kaskaden – Men så fingo vi ett störtregn på oss och innan vi kommo hem (– i öppen vagn) voro vi trots paletåen och regnkappor litet blöta – derifrån kom väl hans nya halsåkomma. Men, som sagdt, det onda är nu så godt som öfverståndet, och är väl alldeles borta i morgon, med Guds hjelp.
Paris Lördag 15 juni 1895 15. kesäkuuta 1895
– Min velosipedåkning går ej som jag tänkt – jag var ute i Boulognerskogen (med en professeur) och måste bekänna ett vagnarna gjorde mig mycket förskräckt – jag tyckte jag alltid styrde rakt på dem och fick lof att stiga af velocipeden flere gånger. Nöjdast var jag då jag väl behållen kom hem igen.
Paris, söndag d. 28 Mars 1897 28. maaliskuuta 1897
Tiden flyger af för mig. Jag tycker att jag lefva upp igen. Det är ej att tänka på ålderdom här, alla äro lika ungdomliga, lika lifvade, lika "en train". Det är en förunderlig stad ändå detta, luften, allt hvad som sägs lifvet verkar på en som champagne. Det alldeles förtjusande vädret gör sitt till. från Boulognerskogen kommer just nu genom det öppna fönstret herrliga "boufféer" af vårdoft. Alla menniskor se glada ut, de som gå, de som åka och de som rulla på velociped.
Paris 11 maj 1897 11. toukokuuta 1897
Vi gingo hem till fots på e.m genom boulognerskogen, och då Konni lemnat oss sade Juhani Aho: det är skada att han alls ej skall vara skald – det är ändå det enda som står sig i litteratur – ja, han vet icke hvad det är att se som en skald och konstnär. Egendomligt är det också att hans beskrifningar icke röra sig om allt det underliga han sett, och att man ej får någon färgrik bild af det han berättar från tropikerna. Han satt der och skref om en student och en flicka hemma – deras kärlek.
Paris 1 Maj 99 1. toukokuuta 1899
Här är icke varmt ännu – 13 14 grader men med blåst och regn. En dag var jag dock ute timtal i Boulognerskogen och njöt af rigtig vår. Jag gick dit kl. 7 på morgonen och kom hem kl. 11.
Paris 4 maj 99 4. toukokuuta 1899
Här är det underligt väder – 12, 10 grader, (kallt om natten) och hela tiden en isande kall blåst. Man har således just inga vårkänslor. Eget är att blad och blommor icke dofta när det är sådant här väder. I går morgse gick jag ut till St Cloud genom hela Boulognerskogen – vackert var det, men inte fick jag någon sommardoft i näsan.
Bois de B. är alldeles förgiftad af dessa hundradetals automobiler af alla skepnader som rulla förbi med gräslig hastighet, do buller och lukt. Det tyckes vara en mani nu för tiden. Velocipederna ha fått maka åt sig. Hvad det kan vara för ett nöje att sitta på ett sådant der petroleumkök orörlig och med risken att köra öfver folk, det kan jag icke begripa.
Paris, Onsdag 10 maj 1899 10. toukokuuta 1899
Vädret är fortfarande otäckt – blåsigt och icke varmt. Dessutom luktar det svinstia ja ordentlig svinlukt i hela Paris, från några fabriker i Putaux, pudrettfabriker eller hvad det är. T.o.m. i Boulognerskogen luktar det af detta elände, under det att träd och blommor ej ha någon doft alls i år.
Paris 23 jan. (onsdag) 1901 23. tammikuuta 1901
I går och förrgår arbetade jag så mycket att jag i dag, i det vackra vädret tog mig ledighet och förde herrskapet Vallgren ut till Boulognerskogen. Hvilken Maj stämning! Vi sutto ute vid restaurant de la Cascade – (der Mamma spatserade i verlden vid kapplöpningen) och drucko hvitt portvin hästar och vagnar, gröna Gräslindor, 9 gr. och varmt och sol, och – jag vet ej om det var inbillning, rigtig vårdoft.
Paris 24 jan. 1901 kl. ½ 7 på morgonen. 24. tammikuuta 1901
Jag hade tänkt gå och spatsera i Boulognerskogen, ty det är riktigt rysligt med min brist på motion – men det är icke så vackert som jag trodde det skulle bli och som det var i går. I går for jag näml. efter Vallgrens och halade dem ut i le Bois, – och der var herrligt. Antoinette Vallgren hostar alldeles förfärligt, och när hon ej hostar har hon sin rysliga hufvudvärk – jag tyckte att den friska, milda luften derute skulle vara bra för henne (då hon ju ändå går ut hela tiden) bättre, än luften vid "Impassen" och fg St Honoré, åtminstone.
Paris Annandag Påsk 1901 8. huhtikuuta 1901
I går var det 22 grader varmt, men tryckande. I boulognerskogen dit jag gick på ett skutt var det formligen trångt såsom i Mammas ungdomsesplanader.