Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Seine

Kirjeet jotka on kirjoitettu paikassa Seine kronologisessa järjestyksessä

Kirjeet joissa mainitaan paikka Seine kronologisessa järjestyksessä

Antw. torsdag d. 30 April 74. 30. huhtikuuta 1874
Edelfelt vill inte komma ur den goda arbetstakt som han vant sig vid i Antwerpen; i Paris måste han komma i arbete så fort som möjligt, annars blir det till dagdriveri; även Sidney Adams ska "bråka" [stå i] och arbeta allt vad han kan vid Seines strand.
Paris d. 8 Maj 1874 8. toukokuuta 1874
Som Alexandra Edelfelt ser har Edelfelt anlänt till Seinens strand; han var två dagar med Jules Dubois i Brüssel, där de besökte Palais ducal och Wiertz museum; sista kvällen träffade han Monsieur Langlois, till vilken han lämnade det Antellska rekommendationsbrevet; de gjorde en promenad ut till Bois de Cambre; följande morgon steg han på tåget till Paris.
Paris d. 15 Maj 74. 15. toukokuuta 1874
En kväll var Edelfelt med Adolf von Becker på Montmartreteatern, där de såg "les canotiers de la Seine"; fröken Constance Mellin har rekommenderat honom flera teatrar och operor, men det får vänta tills han har råd; kanske kunde han gå på theatre français där Mademoiselle Sophie Croizette skördar lysande segrar genom sitt realistiska sätt att dö i "le Sphinx".
Paris d 22 Maj 74 22. toukokuuta 1874
Alexandra Edelfelt hade rätt i att Edelfelts ögon har öppnats för den stora tavla som Paris utgör, och den har fått liv; det historiska Paris ser han med förtjusta ögon, Seines böljor, Notre dame kyrkan, det nedbrunna hotel de Ville, Tuilerierna.
Paris, tisdagsafton. 3 Juni 1874. 3. kesäkuuta 1874
Tillsammans med Berndt Lindholm och engelsmannen Monsieur Bowen vid Jean-Léon Gérômes ateljé åkte Edelfelt till Saint Cloud för att se på kapprodd i engelsk still på Seine; han har inte sett något vackrare än utsikten från Mont Valérien; i Meudon såg de porslinsfabriken och de bjöds in till Bowens vän Monsieur Roberts; på kvällen tog de tåget till Paris efter en av de allra angenämaste dagar man kan tänka sig.
Paris d. 24 Juni 1874. 24. kesäkuuta 1874
Alexandra Edelfelt har skrivit att syrenerna inte är fullt utslagna ännu därhemma, medan de hos honom blommade redan i april; för tillfället finns jordgubbar, stickelbär och körsbär att få; värmen är odräglig, men han har inte kommit sig för att bada i Seinen.
Paris, onsdag d. 1 Juli 1874. 1. heinäkuuta 1874
Senaste lördag åkte Edelfelt ångbåt med marseljaren Istres Contencin, engelsmännen Bowin och John Macallan Swan ut till Porte de Meudon; de skulle gå till Bas-Meudon för att ta ett dopp men de överraskades av ett åskväder och måste söka skydd i en timme under en bro då det var för långt till Bas-Meudon, St Cloud och Sèvres; efter att regnet upphört och de hade badat i Seinen njöt de av en bastant middag med vin de la campagne, biffstekar, helkokta potatisar med smör, blomkål, omeletter, blancmange och jordgubbar; då de skulle återvända utbröt ett nytt regnväder men de sprang till tåget och vädret var på nytt vackert då de körde in på bangården Montparnasse.
Paris d. 10 Juli 1874. 10. heinäkuuta 1874
Alexandra Edelfelt har kanske läst om lagman W. [torde egentligen vara C. som i Carl] Brummers död; Edelfelt, Adolf von Becker och Berndt Lindholm fick när de var på Café de la Régance veta att lagmannen anlänt till Paris med sin bror och sina svägerskor; Brummer hade förkylt sig i Kölnerdomen i Köln, insjuknat i lunginflammation i Liège och måste bäras ur vagnen i Paris; Becker och Lindholm besökte den sjuke Brummer, som frågade efter Edelfelt; Brummer hade tänkt beställa en liten tavla av honom, sonen till en av Brummers äldsta vänner, Carl Albert Edelfelt; då Edelfelt följande dag kom hem från Louvren, väntade en biljett från brorsonen Johan Wilhelm Brummer med Brummers dödsbud och familjens önskan att Edelfelt skulle göra en teckning av dödsbädden; Edelfelt såg budet för sent, men familjen bad honom närvara på bisättningen av kroppen, som skulle begravas i Finland; de bad Edelfelt måla något annat som påminde om deras sorgliga resa; vid bisättningen var även Lindholm, Becker, aktören Axel Bosin med fru (fröken Lotten Dorsch) närvarande; sorgetåget gick till bangården Mont Parnasse, på andra sidan Seinen, och till det provisoriska vilorummet i hotellvärdens familjegrav; alla bjöds efteråt på middag, under vilken man förundrade sig över det öde som drabbat den studentklick där Carl Albert Edelfelt och Brummer ingick; av de tolv vännerna finns bara Carl Creutz, Gustaf Ehrnrooth, Isak Carström och Karl Schulman kvar,
Paris d 17 Juli 1874. 17. heinäkuuta 1874
Lilla Johan Wilhelm Brummer är beskedlig men har förutsättningar att bli en riktig Helsingforssnobb, som Anders Ramsay kommer att sätta stort värde på; Brummer ser också upp till fina, snygga och eleganta män som Waldemar von Frenckell, Lennart von Knorring och Carl Armfelt; Edelfelt ger inte mycket för tal om den "nordiska kraften" eller Finlands "söners dygd"; det är bekvämt att tala om ”det förderfvade Frankrike” och det genomkorrumperade Paris, men Edelfelt tror att det i Helsingfors proportionsvis finns lika mycket eller mer "maskstucken" livsåskådning och idéer som här vid Seinens strand; Alexandra Edelfelt får inte tro att han säger detta med anledning av Brummer, det var snarare ett resonemang han hade med Berndt Lindholm härom kvällen.
Paris d. 20 Sept. 1874 kl. 11 på afton 20. syyskuuta 1874
Edelfelt har gått skallgång efter ett rum i Quartier latin, från Pantheon till St Germain de Pres, från Luxembourg till Seinen; han sprang på boulevard St Michel, Rue Bonaparte, Rue Vaugirard, Rue des Rennes, Rue de l'École de Médécine, Rue de Racine; små möblerade rum för 25 à 30 francs är små hål under taket; lite större och ljusare kostar omkring 50 francs; Filip Forsten betalar 50-60 francs för sitt rum; Edelfelt såg ett präktigt omöblerat logement vid Rue des Cassettes som han tror att han tar; Adolf von Becker har berättat vad han behöver i möbelväg; kostnaderna skulle bli 5 francs mera än det billigaste rum med städning på hôtel Russie där Robert Arthur bott; möbeltransport får man kostnadsfritt från Kolossen på Rhodos, det största och billigaste magasin i Paris; om Becker reser får Edelfelt en del av hans möbler; Severin Nilsson kanske kunde ge honom ett av sina bord billigt (två av dem tillhör egentligen Ernst Josefson); redan i Antwerpen rådde Karel Scriba och Arthur honom att ta privat logis.
Paris. den 26 Okt. 1874 26. lokakuuta 1874
Senaste tisdag höll eleverna i Gérômes ateljé en av de två årliga middagarna (på vintermiddagarna i Palais Royal brukar Jean-Léon Gérôme delta som gäst); de åkte till Ville d'Avray och lekte omkring i den förtjusande skogen; när mörket trängde på gick de till en restaurang där det bjöds på soppa, gigot, kyckling, kalkonstek, sallad, blomkål, äpplen, druvor och ost till först bordeaux, sedan Bourgogne och sist Champagne, efter middagen fördes en flammande bruleau [brûlot] fram; det hörde till att de nya eleverna betalade för champagnen; det dracks skålar och hölls tal, en Monsieur Quartiet framförde "tillfällighetsverser"; klockan 10 plundrades ljuskronan för ett fackeltåg som leddes av massiern [ateljéföreståndaren] och Messieurs Gustave Courtois och Pascal Dagnan som varit längst i ateljén; medan de sjöng marscher gick de till bangården; det var förtjusande vackert i den stilla månljusa höstnatten, bakom dem fanns de ek- och poppelklädda bergen vid Ville d'Avray, St Cloud och Sèvres, framför dem bredde den vackra Seinen ut sig som ett silverbälte och längst bort lystes himlen röd av ljusen i Paris.
Paris d 6 November 1874. 6. marraskuuta 1874
Edelfelt har just kommit hem från andra Seinestranden, där han hälsat på Adolf von Becker.
Paris, Nyårsnatten 1875, kl. 12,5 på natten. 1. tammikuuta 1875
Edelfelt, Rafael Hertzberg, Karl Eneberg och Karl Alfred Caveen hade bjudit Berndt Lindholm, Adolf von Becker, Anders Ramsay och övriga finländare till Edelfelts ateljé, så länge Julian Alden Weir var borta: Hertzberg och Edelfelt författade ett illustrerat festkväde där alla stora män som bott i quartier latin passerade revue och gav en välkomsthälsning till männen från Seinens andra strand; man beundrade mycket Edelfelts teckningar av Yrjö Sakari Koskinen, Erik Johan Löfgren m.fl; doktor Herman Frithiof Antell var också på plats.
Paris d. 9 Mars 1875. 9. maaliskuuta 1875
De senaste dagarna har de haft vacker vårväder; Edelfelt har gjort långa promenader längs Seinen med ateljevännerna Evert Van Meuden och Auguste de Beaumont.
Paris d. 13 Mars 1875 13. maaliskuuta 1875
Edelfelt var på dagen till Asnierès (10 minuter från Paris) med Charles Cartier och Dewey Bates för att göra landskapsstudier; det var blåsigt men han gjorde en vy av Seinen med Suresnes och Mont Valérien i bakgrunden; det var svårt att få effekt i landskapen då han inte var van och studien blev grådaskig; han skall berätta mera om en annan misslyckad studieresa i ett brev till Ellen Edelfelt.
Paris Annandag Påsk 1875. (på aftonen) 1. huhtikuuta 1875
På annandag påsk var både Cluny och Ecole des Beaux Arts stängda; Edelfelt åkte istället med Julian Alden Weir och Rafael Hertzberg till Barrièr du Trône, nära Vincennerskogen för att se på folkfesten la foire de pains d'épice (pepparkaksmarknaden); där var liv och rörelse över all beskrivning; de gick in på en cirkus och Edelfelt blev under föreställningen bekant med en liten pojke, Léon; de franska barnen är nätta och ser friska och duktiga ut; de åt potäter, korv och pepparkakor med vin innan de tog le bateau-mouche (de små Seine-ångfartygen) till École des Beaux-Arts; Edelfelt och Weir sitter nu hemma och skriver, den ena till Amerika och den andra till Finland; Edelfelt önskar Alexandra Edelfelt godnatt och ursäktar det slarviga brevet.
Paris d. 17 Maj på aftonen. (annandag pingst) 17. toukokuuta 1875
Edelfelt vandrade till Pauline Ahlbergs eftersom det inte var att tänka på att få plats på en ångbåt eller omnibus på pingstdagen; de åkte till Ville d’Avray, Camille Corots älsklingsort, där Jean-Léon Gérômes elever i höstas hade den roliga "viften"; det var mycket varmt; de gick till fots till St. Cloud där det var mycket folk i parken; utsikten därifrån över Paris är bland det vackraste man kan tänka sig, i förgrunden ser man Seinens blå gördel och de lummiga ekarna och kastanjerna.
Paris d. 1 Augusti 1875 1. elokuuta 1875
Det var den första genomvakade natt Edelfelt haft i Paris; klockan 5 bjöd Jules Bastien-Lepage på frukost; Charles Baude och Bastien-Lepage skämtade med kyparen och presenterade sig som son till Patrice de Mac-Mahon; kl. 7 kom Edelfelt i säng, kl. 9 väcktes han och kl. 11 träffades alla på nytt och tog ett bad i Seinen; därefter åt de frukost på "Chez-Anne" på Rue St Bénoit; alla habituéer [stamgäster] har lämnat skisser på restaurangen, där de fyller upp väggarna; man hade krönt Léon-François Comerres skiss med lager; Julian Alden Weir gick och köpte lager och band den kring Bastien-Lepages tavla för att hylla den verkliga lagersegraren.
Skovvänge egendom, (Vordingborg) d. 1 Juli 1876 1. heinäkuuta 1876
Dresden gjorde ett behagligt intryck, staden ger sig inte ut för att vara annat än den är; München däremot vill klä den grekiska klamys [knälång kappa] på sin bayerska kropp, sandaler på sina breda fötter och får på så sätt något onaturligt över sig; Berlin, staden vid Spree, nöjer sig inte med att vara Athen och Rom, det vill vara Babylon; det kan ju hända att Spree ännu kommer att spela samma roll i världshistorien som Tibern och Seinen, men det räcker nog ännu en tid.
Paris d 7 Febr. 78. 7. helmikuuta 1878
Det var mycket roligt föregående dag; det var mycket folk, tablåerna var lyckade och sedan var det sång och imitation; en svensk målare Hjalmar Sandberg har talang för imitation, han gjorde Söndagsmetare vid Seinen och Blondin på lina; Edelfelts tavla Blanca applåderades mycket; Edelfelt behövde inte klä ut sig då han fick Sandberg att överta "porträtt från peruktiden".
Paris d. 18 febr 78. 18. helmikuuta 1878
På kvällen bjöd Wille Wallgren på toddy; han har mani på att samla landsmännen hos sig; Valter Runeberg och Guglielmo Bracony var där, förutom de "de vanliga bebyggarne af denna sidan om Seinen"; Edelfelt och Gunnar Berndtson var trötta och avlägsnade sig tidigt.
Paris d. 4 maj 1878 4. toukokuuta 1878
På kvällen hade Waldemar von Frenckell beställt en vagn; de åkte, eller stod egentligen i en oändling fil av vagnar på boulevarden; Edelfelt hade aldrig kunnat tänka sig en sådan trängsel; arbetarföreningar drog kring gatorna med sina fanor; vagnar hejdades av poliser för att inte köra ihjäl fotgängare; Operan var förtrollande och upplyst med elektriskt ljus, bengaliska eldar, kinesiska papperslyktor, gaslågor i hundratusental; alla hus var illuminerade [upplysta], mest med papperslyktor i fönstren; de åkte längs Seinen, Champs-Elysées, från Madeleine längs boulevarden till Rue Montmartre, längs Rue Lafayette till operan, där de satte sig på ett kafé; kl. halv 3 på natten släcktes gasen och det blev möjligt att komma fram.
Paris d. 23 Juli 1878 23. heinäkuuta 1878
Edelfelt har blivit bestulen medan han simmade i Seinen; Edelfelt hade velat gå till "Henri IV" men Eljert Mobeck menade att det gick bra med första siminrättning; på morgonen hade han fått 200 francs av Madame Emma Koechlin, varav tjuven stal 100 francs från Edelfelts badhytt; polisen hade inte mycket hopp om att få tag på tjuven; Alexanda Edelfelt kan begripa att Edelfelts och Mobecks kväll var förstörd.
Paris d. 28 Juli 1878 28. heinäkuuta 1878
Det söps kopisöst och många var fulla mot morgonen; då Edelfelt och Ernst Nordström gick hem hade Wy Bromander kommit i gräl med en student i en portgång; Edelfelt och Nordström följde honom en bit på väg; Wy var övertygad om att expositionen låg vid barklyplatsen; med dessa geografiska begrepp och hans sinnesförfattning insåg de att Wy med alla sina ordnar skulle hamna på polisvaktkontoret; de förde honom till Seinen och förmanade honom att inte dränka sig; Wy började välsigna finnarna under strida tårar.
Paris d. 26 Januari 1879. 26. tammikuuta 1879
Det är lika mycket snö i Paris som i Helsingfors; Paris tar sig inte bra ut i vinterskrud; det är svårt att röra sig på gatorna i snömassorna, då bara hjuldon står till buds; omnibussar och tramways har dubbelt så många hästar än vanligt och ändå går det inte; Edelfelt har bara sett två slädar, de var lyxiga och tillhörde troligen några rika ryssar eller amerikaner; snön börjar smälta; tusentals arbetare är sysselsatta med att köra bort snön och vräka den i Seinen eller i kloakerna; Edelfelts galoscher och tjocka paletå har kommit väl till pass; parisarna känner inte till galoscher och går lättklädda; de får sota för det med snuvor hostor och katarrer, men i allmänhet är fransmännen mera härdade mot köld än finländare.
Paris d 6 febr. 1879. 6. helmikuuta 1879
Han har inte varit ute om kvällarna, med undantag för föregående dag då han var hos Runebergs med alla finnar från denna sidan Seinen.
Lördag mars 79. 15. maaliskuuta 1879
(Efter promenaden): Gunnar Berndtson och Edelfelt gick till Place Vendome där de såg utställningen, som var tämligen tarvlig; efteråt gick de längs Seinen; det var förtjusande vackert vårväder och Edelfelt glömde för en stund sina sorger och bekymmer.
d. 9 juni 9. heinäkuuta 1879
Edelfelt skall gå ut och se på en ateljé med två rum och snygg uppgång för 1000 francs; Gunnar Berndtson kunde ta det ena rummet; ateljén ligger i samma kvarter men vid Rue Notre Dame des Champs, nära John Singer Sargents, Jean Paul Laurens och Monsieur Augustin Moreau Vauthiers ateljéer; på andra sidan Seinen är ateljéerna mycket dyrare.
Paris d 9 Dec. 1879 9. joulukuuta 1879
Edelfelt tackar för brevet och växeln; det är fortfarande 15 grader kallt; i St Germain har kölden varit 24 grader; Seinen håller på att frysa, snön knarrar under stövlarna.
Paris, tisdag d. 30 dec. 1879 30. joulukuuta 1879
Festen liknade en publik bal och saknade nordisk julprägel; folk kände inte varandra, var av olika samhällsställning och intressen; damerna gick hem först klockan 3 på morgonen och Edelfelt följde några svenskor till hans sida av Seinen.
Paris d. 18 Januari 1880 18. tammikuuta 1880
Mademoiselle Florence Koechlin sitter ofta och håller fadern sällskap; hon talar om konst, sin fästman och det förestående giftermålet; hon är mycket hygglig, men Edelfelt skulle inte kunna bli kär i henne; han har inte sett hennes "utkorade" ännu; de vill hyra kvarter och ateljé på Edelfelts sida om Seinen, men inte i Montparnasse, utan vid boulevard St. Germaine eller vid trakten av Invaliderna.
Paris d 7 Juli 1880 7. heinäkuuta 1880
I lördags reste Edelfelt till Rouen, som han ville besöka innan han lämnade Paris; han var förtjust i den normandiska staden, med härliga byggnader från slutet av gotiken; på hösten eller följande vår ska han återkomma; flera finska fartyg låg i hamn; en utfärd i båt på Seinen mellan fartygen påminde om Haiko och sommarlivet där.
Sevilla d. 24 april 1881. 24. huhtikuuta 1881
I går spatserade jag med Noël utmed Guadalquivir, som nu åter lagt sig till ro i sin bädd. Det är märkvärdigt hvad alla segelbara floder likna hvarandra. Seinen vid Rouen, Aura å i Åbo, Guadalquivir här – samma ångbåtar, samma tull- och packhus, samma hamnbusar samma krogar.
Paris d. 31 Mai 1881. 31. toukokuuta 1881
Jag tycker det måste vara eget för Boït att alla morgnar kl. 8 bege sig af från all denna komfort och lyx för att fara till den enkla ateliern på andra sidan Seine. Förmögenheten må vara fruns, så tycker jag ändå att Boït kunde se mera hemma ut då han är hos sig. – Det är eget att jag ej ett ögonblick känner någonslags blyghet eller tycker mig främmande bland mycket rikt och fint folk; då man är ung (och det är jag ännu, fastän jag passerat linien) gör det en ej det minsta, ty hoppet finnes qvar. Jag konstaterar också med sorg att jag är ofantligt likgiltig för pengar. Lyx, vackra saker o.d. äro visst mycket bra att ha, men jag har lika roligt af dem då de tillhöra andra – skryt hatar jag, hatar och föraktar. Verkligen rika och verkligen förnäma menniskor skryta heller icke. Men les Bourgeois, hela den Frenckellska sorten kunna, trots skrytet ej göra något intryck på mig. Jag har bara roligt åt deras ändlösa bråk och låta sina guldmynt skramla i tid och otid, men känner ej spår af afund, eller ens en aflägsen längtan att vara i deras skor. Hvad som är utmärkt vackert hos Boit, är entréen, trappan och antichambren. Det är en smak och en esprit d'arrangement som är verkligen ovanlig t.o.m. i Paris der ändå dekorationen af rum spelar en så vigtig rôle.
Paris, fredag d. 21 april 82 21. huhtikuuta 1882
Jag skrifver för öppna fönster derute ligger förstäderna i vårlig skrud. Hvad jag känner dem bra! Jag kan följa Seinen som jag ej ser, mellan husen ända till Asnières som syns längst bort.
Paris d 29 Maj 2dra dag Pingst 1882 29. toukokuuta 1882
I går voro vi, Courtois, v. Stetten och jag i vagn i le Bois samt åkte hela eftermiddagen. Seinens stränder äro ändå bland det vackraste i hela verlden. Och så går allt så ypperligt väl tillsammans – De lummiga träden, floden med hundrade eleganta båtar, de fina ekipagerna, de vackra toiletterna i gröngräset, och öfver allt detta, denna grå himmel der solen bryter igenom – nej grå är den ej pariserhimmeln – hvit hellre, ej sorgsen utan glad, distinguerad och – svår att måla, ty alla dessa fina skiftningar äro nästan omöjliga att återge. Och sådana fonder – Mont Valerien, St Cloud, Meudon – det är vackert, vackert. Nog är väl detta ändå den vackraste stad norr om alperna. De som icke förstå denna skönhet äro att beklaga, de ha ej färgsinne.
Paris d 9 Juli 1882. 9. heinäkuuta 1882
Landskapet är alldeles förtjusande. Det hela påminner mig, så löjligt det än kan låta om Kiala. I stället för ån Seinen, i stället för Finnby St Germain, och i stället för Borgå Paris, samt sist och slutligen en fullkomligt rak allé som går direkt till triumfbågen. Fastän Paris ligger på öfver en svensk mil derifrån synes dock staden mycket tydligt. Hvad dessa omgifningar äro förtjusande, förtrollande vackra, rika, yppiga, lummiga med villor och trädgårdar, och sommarklädda fruntimmer och eleganta ekipager öfverallt.
Paris d. 9 dec. 1882 9. joulukuuta 1882
På eftermiddagen, i skumrasket gingo Courtois, Dagnan, Stetten och jag ut åt Neuilly för att se på öfversvämningarna. Ni ha naturligtvis läst om denna landsplåga i tidningerne. En del af villorna vid l"Ile de la Grande jatte” stå i vatten till andra våningen, Seinen är bred som en liten Neva och träd och alleer sticka upp ur vattnet – Menniskorna som bo i dessa villor få ro fram och åter som i Venedig. Många ha flyttat bort. Jag talte med en gammal Engelsk dam som skulle ro ut till några unga flickor från Indien, som bodde der ute i en villa. – Don't you think Sir, that it is very dangerous to live there in that water for such little girls" sade hon med denna barnanaivetet som utmärker gamla engelska misser. I det samma kom en af de unga indiska damerna roende i en liten canot. Hon såg så innerligen käck ut och var tillika så vacker att vi alla stodo häpna vid denna syn. Hon förklarade att vattnet nu begynte falla ut (hvilket det också gör) att tantens räddsla var onödig, stufvade så gumman in i båten och rodde henne in genom trädgårdsporten och fram till villan. – De värst utsatta platserna äro Ivry, Maison d’Alfort och Grenelle, der tusentals fattiga äro utan husrum och ha fått allt sitt bohag förstört sjelfva Paris har ej lidit vidare af öfversvämningen än att vattnet trängt in i gasrören i Notre Dame trakten, så att der varit kolmörkt nu under två nätter. Kammaren har i förrgår voterat en million åt di öfversvämmade, och en massa subskriptioner äro började fester förestår. Seinen i staden har svullit betydligt, är bred och man har vattnet tätt under broarne, så att ångbåtarne alls ej kunna passera. Emellertid tyckes nu floden ge med sig, och om några dagar blir det väl bra igen. – Detta har naturligtvis sysselsatt tusentals lättingar och nyfikna, broar och quaier stå fulla af dem, och detta ämne utgör allmänna samtalsämnet i staden
Paris d 20 mars 83 20. maaliskuuta 1883
Jag skall flytta om en månad, min nya atelier, här i samma hus vore då färdigt inredd och ni skulle komma hitut alltid då ni behöfde frisk luft, och härifrån är en helt liten bit till boulognerskogen, suresnes Neuilly och Seinens underbart vackra stränder. Det är så ledsamt att Mamma skall ha ett så ruskigt minne af Paris, jag ville att Mamma engång skulle se hur gudomligt här kan vara.
Valter Runebergs atelier påskaftonen kl 4 ½ e.m. 1. tammikuuta 1884
Kaufmann har kommit hit, galnare än någonsin. Han är bra fånig, men beskedlig. Hans Domsch ser glad ut – de bo på andra sidan Seinen och jag är bjuden till dem i morgon afton. Huru länge han stannar här vet han ej, men det blir väl en god tid framåt. Hon har intet engagement – ty hon tyckes verkligen ha gjort fiasco i Italien. Kaufmann och Domsch bådo om sin helsning till Mamma och Anni. Måtte det nu gå honom väl, så att han förtjenar litet pengar och kan slå sig ut med sitt unga vif.
Paris d. 8 maj 84. 8. toukokuuta 1884
Igår voro vi hela dagen ute hos Kaufmanns på l'Ile de la Gde Jatte. Det var en seglaraugustivärme – ett fisklif på Seinen med Canotier'er, simmare och båtpartier utan all like. Vi, Acku och jag, voro bjudna först på frukost, sedan på middag hos herrskapet. K. – en sådan herrlig dag.
Fragment 1. tammikuuta 1887
Prins Eugen har verkligen anlag [för måleri]; han har gjort landskapsstudier vid Seinen, som är bra.
Paris d. 14 februari 1887 14. helmikuuta 1887
Följande dag ska Edelfelt gå till andra sidan floden Seine; han ska gå till Baude och sedan till Richard Bergh som håller på med en tavla för Salongen; den lär vara ovanligt bra.
Paris, måndag 7 maj 88 7. toukokuuta 1888
Den senaste veckan har Edelfelt och Ellan gått på Salongen, Edelfelt har målat porträttet av Vallery-Radot och "Horatius och Lydia", de har åkt i vagn, ätit frukost på Seinens strand, njutit av värmen.
Berlin, den 16 Januari 1891 16. tammikuuta 1891
– I morgon kl. 12 på dagen resa vi till Frankfurt, der vi äro kl. 9 på aftonen. Måtte de ha lika väl försedda rum der som här. Enligt går dagens Figaro är det fortfarande 6 graders köld i Paris och Seinen frusen. Här gå menniskorna i sommarpaletåer – dessa eropéer stå tusen gånger bättre ut med köld än vi hyperboreer.
Paris Lördag 15 juni 1895 15. kesäkuuta 1895
Ack hvad jag i går, just i går hade hemlängtan (här jag tänkte på Haiko och att Mamma nu var der. Det var mig alleles omöjligt att tänka på Roux porträtt deremot eller på något annat som skulle förlänga min sejour här. – Och dock älskar jag Paris allt mera, år från år – bara att gå och flanera längs Seinestranden, se på gravyrerna och låta tankarna löpa rundt på denna märkvärdiga canevas af historia, dram, och skönhet som är Paris. Om jag i allmänhet skulle ha litet mera method i mitt lif, skulle jag gerna dela min tid så att jag alla dagarkunde gå och flanena deröfver emellan institutet och pont royal.
Paris 11 maj 1897 11. toukokuuta 1897
I söndags var jag hela dagen hos Konni i Suresnes med Juhani Aho. Konni har det ypperligt derute. Ett litet hus med trädgård och utsigt öfver hela Seinedalen och hela Paris. huset ligger uppe på Mont Valérien alldeles nära fästningen. De hade ej mycket möbler ännu men det de hade var mycket bra. Vackert silfver från New-York. Deras japanska gamla barnsköterska såg så alldeles ut som en japansk docka att Juhani Aho tyckte det var alldeles hemskt när hon talade och skrattade. Barnen två små gossar, äro ganska zilliacuska onkel peta, onkel Nicolai o.s.v. och ha ej modrens fina drag. Konni var helt litterär – läste upp nya kapitel ur nya romanen.
Paris 28. (Jag tror det är den 28, onsdag är det i alla fall) mars 1900 28. maaliskuuta 1900
Faktiskt är en hel ny stad uppbyggd ut i Seinen, ett Venedig som räcker så långt ögat når. Det är isynnerhet om kvällen alldeles feeriskt, ty då ser man ej de många barbariska detaljerna. Det hela verkar som en sagostad, bizarrt och pittoreskt, men består ej för en lugn artistiskt pröfning Det är ändå bankirtidehvarfvets arkitektur. Sak samma huru det är, bara det verkar förbluffande och rikt. Usch en sådan tid vi lefva i! Längst borta på invalidhotellets facad rider Louis XIV. Han har alltid varit led för mina ögon, le roi soliel, men nu, då hans stenögon och mina råkades då vi skådade öfver all denna grannlåt med samma förakt kände jag en slags sympati för den som ändå skapat Versailles och förstod att uppskatta Molière.