Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Themsen

Kirjeet jotka on kirjoitettu paikassa Themsen kronologisessa järjestyksessä

Kirjeet joissa mainitaan paikka Themsen kronologisessa järjestyksessä

Torsdag d. 23 mai, 84 23. toukokuuta 1884
Han vill hufvudsakligast se taflor der, för resten gå och drifva på gatorna, i Hyde Park och utmed Themsen. Han vill stanna borta 14 dagar, jag kommer kanske igen om 8.
London d. 27 mai 84 27. toukokuuta 1884
Hvad det här ändå skulle intressera er att se. London ser, hur skall jag säga, hemtrefligare, mindre storartadt ut än jag trodde – icke alls denna ödsliga förfärliga storhet som i Petersburg t.ex Themsen vid Westminster Abbey smalare, mycket smalare än jag trodde, Trafalgar Square lika så – och så dessa låga hus. Cab's men isynnerhet de vackra "hansoms" ge ett otroligt lif åt gatorna. Här der vi bo är det ytterst stilla. I går afton promenerade vi från 8 till 1 – voro öfverallt – inne på aqvarium, flere konsert-Halls, en massa public-houses (krogar, deraf det finnes 4 à 5 i hvart hus – ett sådant öfverflöd har jag aldrig kunnat tänka mig. Hela tiden påmintes jag om Tom and Jerry – med teckningar af Cruishank de äro verkligen ypperliga
London d. 30 maj 84. 30. toukokuuta 1884
City, se det är intressant, också för en målare. Dimman ger det hela något fantastiskt. De höga lassen höga som hus – Domkrafterna och kranarna i husens öfversta våning för att hissa upp varor från gatan, de trånga gränderna, de gamla kolsvarta husen, smutsen, rörelsen de makalösa profilerna af kyrktorn och tinnar, Temple, Londons Palais de Justice, i engelsk-gotisk stil och advokaterna som vandra omkring på gatan i pudrade peruker och svarta mantlar allt detta är högst besynnerligt. Och så Themsen med dessa miljon tals båtar, pråmar skepp.
London 30 maj på aftonen 1884. 30. toukokuuta 1884
Kl. 1/2 7 togo vi en Thames-ångare och reste ned till Greenwich, gingo i parken, togo på den herrliga utsigten från observatoriet, och gingo sedan in i en tarflig schop der vi fingo middag, serverad af en mycket vacker piga, mycket engelsk. – Kl. 11 reste vi derifrån med tåget och voro här kl. 12.
Den der färden längs Thames är ändå makalöst vacker. Aldrig har Londons storhet så kommit öfver mig som nu, då jag såg dessa tusentals ångare och seglare af alla nationer och dessa gigantiska magasiner och varf. – Och när man så läser Canada Wharf, West-India, Australia o.d., så får man en blick öfver Englands storhet. Och när det står, om ångbåtar, frakt o.d. skrifvet med stora bokstäfver "for all the parts of the world" så gör det ändå ett märkvärdigt bussigt intryck.
Tusen saker skulle här finnas att måla – men det sörjer nog engelsmännen sjelf för – de ha några ypperliga Thames-skildrare, bl.a. en ung Wyllie, som jag mycket beundra efter de 3, 4. taflor af honom jag sett de sista dagarne. och nu farväl, tusen helsningar Atte
London, 3 juni, aftonen 1884. 3. kesäkuuta 1884
Eaton, inbäddadt i träd, på ställen hundradetals Eaton-skolgossar som spelade Lawn-tennis, tusentals menniskor och Themsen som slingrade sig som ett långt silfverband genom det härrliga landet. Aldrig hade jag trott att England var så förtrollande skönt.
London är ju mycket större än Paris. Här fins Thames, handeln, det internationella hallået, mycket fina och rika menniskor bredvid mycket smutsiga och fattiga – men hvad här ej finns så är det det glada soliga som lyser öfver hela verlden från Paris – här finnes ej Concorde platsen, ej boulevarderna och Louvren, icke jemnlikheten, ej de blå bluserna! För första gången har jag kommit att tänka på att l'Egalité icke är ett alldeles tomt ord i frankrike.
Ypperliga saker att måla fins här – och de engelska konstnärerna, för hvilka jag har den största aktning, begagna sig nog deraf. Något så möjligt som lifvet på Thames kan ge flere målare stoff till taflor under hela deras lif.
Paris d. 6 Juni 1884 6. kesäkuuta 1884
Jag har många vackra fotografier från London och Windsor, som jag skall skicka till eder om någon tid i London hela den milslånga vägen utmed Thames. Glad är jag att resan blef af – att jag gjorde den i så godt sällskap och under i så gynsamma förthållanden.
Måndag 31 maj 97 31. toukokuuta 1897
Det är bra roligt att se detta igen det har då karakter. Ack Themsen! Det är obeskrifligt, sagolikt, *med allt detta gigantiska industriella som blandas med rent medeltidsaktigt.
4 Juni 97 (fredag) 4. kesäkuuta 1897
Några ord bara för att säga att jag nu, tack vare Sargent fått en atelier mycket god – men bara till den 16, då egaren en Hood kommer tillbaka from the Country. Emellertid skall jag i morgon fara till Surbiton och se om jag ej kan måla der. Jag tror dock det blir svårt emedan rummen äro små. – Onödiga saker lemnar jag hos min skräddare Brander, som vill locka mig att beställa massor af kläder och som lofvar evig kredit – Annars far jag ut på 3 dagar och kommer i intet fall tillbaka till samma rum här på hotellet. Ateliern är belägen vid Carlyle Mansions i Chelsea, s.w. härifrån men på denna sidan af Thames. Mycket lugnt och lummigt der.
det är alldeles nära Hampton Court och den lifligaste Rowing rörelsen på Themsen der. – Det var så utmärkt vackert att se dessa tusentals båtar och hundratals misser som rodde och så denna grönska, som ej har sin make i verlden!
Måndag 7 juni fortsatt söndag morgon 13 juni 7. kesäkuuta 1897
Jag tror att det icke i verlden fins sådana träd och en sådan grönska som här. – Thames med de tusental kanoterande – lika mycket damer som herrar, är också något lustigt. Der finnes slussar och ingenting kan vara mera pittoreskt än dessa kalla bassiner der innan slussportarna öppnas. De äro så fulla af små eleganta farkoster af alla slag, med hvit-och ljusklädda menniskor i att man alls ej ser vattnet. De många vackra damerna sågo ut som rosor kastade i en marmorbassin.
Torsdag 10 juni 1897 10. kesäkuuta 1897
I morgse reste Koki – Vi voro tillsammans i går e.m. och använde vår tid till att stöfla omkring på gatorna – Jag naturligtvis nedåt temple genom Strand till Ludgate Hill och BlackFriars – Koki var förtjust åt den underbara gamla gotiska arkitekturen, de trånga gränderna och Themsen. Han sade att en massa tidiga barndomsminnen döko upp, ty alla dessa stället och gator voro honom bekanta från hans första sagböcker. Knappt hade han sagt detta då vi sågo några små pojkar i en underligt 1700 talets kostym gula strumpor, blå jacka med blanka knappar och barhufvade: då kom jag ihåg igen från min barndom att jag läst om ett legat från förra århundradet med stipulation att gossarna som uppfostrades i asylen alltid skulle gå barhufvade o.s.v. – Jag kan ej gå förbi Guildhall eller St Paul, och ej komma nära City utan att tänka på Tajtas "Lord majór i London.
London 14 april 1901 14. huhtikuuta 1901
*I dag då det klarnade kl. 5 gick jag ned till Westminster Abbey och längs med Themsen. Herligt och storartadt.