Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Institut Pasteur

Kirjeet jotka on kirjoitettu paikassa Institut Pasteur kronologisessa järjestyksessä

Kirjeet joissa mainitaan paikka Institut Pasteur kronologisessa järjestyksessä

Paris 26 mars 1895 26. maaliskuuta 1895
*Telefonera till Edvard Stigzelius att jag beställt difteriserum för hans räkning på Institut Pasteur, 10 flaskor.
Paris måndag 30 maj 1895 [april] 30. huhtikuuta 1895
I går var Albert de la Chapelle hos oss. Han är förtjust öfver föreläsningarna här, isynnerhet Grunthers som han säger äro så märkvärdigt grundliga och ändå spirituella och roliga. Han skall börja åhöra Roux nu på Institut Pasteur. Med mina förankringar inom medicinska fakulteten hoppas jag kunna vara honom till nytta.
Paris lördag 4 maj 1895 4. toukokuuta 1895
Jag har börjat på med ett litet barnporträtt i Pasteur. Det är en 6 års gosse, son till dr Chantemesse, som vårdat Pasteur hela detta år. Pastaurs beställa porträttet af mig för att dermed honorera dr Ch. som ej tar emot pengar af sin lärare P.. Gossen är mycket nätt med stora blå, flickaktiga ögon, mycket mild och säflig. – Lyckligtvis kommer Mme Ch. med gossen till ateliern, hvilket är särdeles lättande för mig.
Paris 24 maj 1895 24. toukokuuta 1895
I morgon firar jag Annies födelsedag genom att gå till Institut Pasteur och höra på en Roux' föreläsning om difteri och om möjligt göra en croquis af R. under tiden.
Paris 27 maj, (måndag) 95 27. toukokuuta 1895
I lördags var jag i Institut Pasteur och hörde på Roux' föreläsning i bakteriologi – der voro åhörare från alla verldens trakter t.o.m. från Australien. Jag satt och observerade Roux och fick den allra starkaste lust att måla honom. Får se om jag icke gör det. Det är ju jemt 10 år sedan jag målade Pasteur, samma tid på sommaren och detta porträtt har ju varit mig till så stor välsignelse. Jag kände samma hänförelse som då, denna beundran för hjelten, denna lust att återge en märkelig man, och jag tyckte, såsom man alltid tycker då man erfar den känsla af lust och initiativ och förmåga som kallas inspiration, att det skulle gå mycket lätt. I hvarje fall tror jag ej att det skulle ta af mig mera än 14 dagar, högst tre veckor – Ännu har jag ej börjat och vet ej om det blir af, men om Vår Herre låter Er och Ellan och pojken vara friska hvar på sitt håll så skulle jag icke ha något emot att blifva här litet längre att igen försöka göra något rigtigt godt.
Jag skall denna vecka, emellan två seancer sticka mig upp till Institut Pasteur och se på honom igen. Det är så roligt ändå på Institut Pasteur, med alla de der entusiastiska unga läkarena der! Man känner sig vara i ett centrum, i ett arbetscentrum och arbetet är för mensklighetens väl. Och när man ser alla de der flaskorna med kolera i en, difteri i en annan, så njuter man öfver att se det menskliga snillet ha magt öfver allt det der otyget. Och så denna kärlek till arbetet till det intelligenta arbetet, denna hänryckning för forskningen gör att man sjelf känner sig så stolt som menniska, och dessutom klokare än annars. Det är bland de få tillfällen man känner sig litet skapad efter Guds beläte.
Paris, söndag d. 28 Mars 1897 28. maaliskuuta 1897
I afton skall jag till Madame Pasteur på middag, sedan jag besökt hans graf under institutet. Denna krypta, arrangerad af Jean Baptiste skall vara une merveille, efter modell af kyrkan i ravenne med mosaiker och steninläggning.
Söndag d. 21 maj 1899 Pingstdag. 21. toukokuuta 1899
Jag var på frukost hos honom i går. De bo långt borta, nära Institut Pasteur men ha det mycket trefligt i en målaratelier, inredd enkelt men med stor smak. En liten flicka på 1 månad ha de. Sedan gick jag med honom på Louvren, der jag var hela eftermiddagen. Det är ändå mera uppbyggligt än Salongerna. Tizian. Rembrandt. van Dyck – sådana karlar!
Paris 1 Juni 99 1. kesäkuuta 1899
Olyckligtvis har jag nu återigen bara några minuter på mig: Jag skall om ett ögonblick resa till Institut Pasteur der jag börjat på med porträttet.
jag trifs så bra der i Institut Pasteur. De äro så utmärkt Vänliga mot mig och behandla mig alldeles som en medlem af familjen. – Ännu vet jag ej rigtigt huru jag skall måla gumman. Hon är långtifrån vacker men mycket pigg och vänlig: Kanske jag kan göra något intressant af henne.
20 Juni 99. 20. kesäkuuta 1899
Utan denna fän. Ståls mara öfver mig vore jag nu en lycklig menniska, ty jag har slutat ett godt stycke arbete (tror jag nu åtminstone) med Mme Pasteur. Alla som sett det, d.v.s. familjen och hela Institutets läkare finna det mycket bra. Likaså deras gamla vän la baronne Le Pin, som sade: ce regard est l'histoire de toute une vie de devoûment. – Jag var der på familjemiddag i söndags och der höll på att bli Krakel i anledning af l'affaire – Gumman Le Pin var naturligtvis anti dreyfusarde.
I dag, min första fridag efter porträttet i Institut Pasteur, hade jag Koki och Chambure på frukost – det var annat ljud i skällan än i går – décidément le faubourg n'est pas pour moi, och "Vive la République" tänkte jag i själen vid hvarje deras ord.
Paris söndag afton 27. toukokuuta 1900
B. skrifver troligtvis om vårt minnesrika besök i Institut Pasteur, der vi råkade komma en i en invigning af ett nytt difterihospital (skall öppnas i juli) och der B. gjorde bekantskap med Roux, Du Claux Martin, Chantemesse och tutti qvanti. B. får skrifva och berätta om allt.