Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Hôtel de la Rose d'Or

Kirjeet jotka on kirjoitettu paikassa Hôtel de la Rose d'Or kronologisessa järjestyksessä

Kirjeet joissa mainitaan paikka Hôtel de la Rose d'Or kronologisessa järjestyksessä

Antwerpen d. 2 Oktober 73. 2. lokakuuta 1873
Det första intrycket av Antwerpen var gott; bärarna vid stationen, kusken och värden på hotellet Rose d'Or, Monsieur Baptiste van der Anwera, var mycket vänliga och beskedliga; Edelfelt överväger att slå sig ner på caféet Goude roos/Rose d'Or, där man också kan få rum, men ska först fråga någon till råds.
Edelfelt frågar Alexandra Edelfelt till råds om att bo på hotellet Rose d'Or för 75 franc i månaden och redogör för sina utgifter hittills; reseutgifterna, inklusive vistelsen i Köln, blev lika mycket som enbart biljetten skulle ha kostat om Edelfelt valt andra klass och rest med expresståg.
Edelfelt lutar mot att åtminstone pröva bo en månad på hotellet Rose d'Or; Monsieur Even menar att han inte får det så bra och billigt någon annanstans; Alexandra Edelfelt kan adressera sina brev till Joseph Van Loon som hittills eller till Rose d'Or.
Middagsgästerna på "Estaminet'en" [värdshuset] är två lärare från Athenæum (gymnasium) och en målare Jules Rullens från Gand.
Antwerpen d. 18 Oktober, St Lucas dag, 1872 18. lokakuuta 1873
Till sist har Edelfelt sparat Monsieur Jules Dubois (inte den Dubois från Lille vilken han träffade i antikklassen och skrev om i ett tidigare brev); Jules Dubois är vallon men har gått lyceet i Versailles och skulle passera som fransman; fadern är redaktör på Independance Belge; Jules Dubois tycks ha ärvt faderns "skrivklåda" och har bl.a. skrivit en éloge om Antoine Wiertz måleri; Dubois är själv en talangfull målare, men fullbordar aldrig något; han och Edelfelt har tillsammans gått på museet och beundrat Anthonis Van Dycks målningar i Sankt Augustin, före de gick till Rose d'Or för att äta middag; Dubois livlighet och exaltation nådde sin höjdpunkt när de gick till parken och denne deklamerade några franska frihetssånger; även Edelfelt greps av dennes franska livlighet och ropade "bravo", en sympatiyttring som Dubois verkar ha tagit till hjärtat.
Antwerpen, Lördag d. 8 November 73 8. marraskuuta 1873
På Alexandra Edelfelts förfrågan berätter Edelfelt att han inte har någon soffa i sitt rum; han har hängt upp målningar på väggarna och fått gardiner kring sängen för att få det att se lite trevligare ut; vätan och smutsen blir värre nere i "estamineten" [värdshuset] ju längre vintern lider;
På värdshuset bor för tillfället några leda men pratglada fransoser; deras språksamhet livas upp av ett ständigt alkoholdrickande och de pladdrar om sina bragder, Paris, kriget, politiken och processen mot Bazaine; Monsieur Even vaknar upp och gör ett inlägg då högljuddheten går för långt.
Antwerpen d. 6 December. – 6. joulukuuta 1873
Karel Scriba och Schultz äter middag på Rose d’Or; det är trevligt att få annat sällskap än "den filosofiske tigaren" Monsieur Even och "den dumma" Monsieur Van Ganseberger.
Edelfelt har betalat sin månadsräkning på hotellet; han känner inte till prisnivån i allmänhet.
Antwerpen d 2 Januari 1874. 2. tammikuuta 1874
Nyårsaftonen var ganska stillsam; tillsammans med Karel Scriba och Schultz åt han "kvällsvard" på Rose d’Or, och gick sedan till Café du Nord; vid tolvslaget fick de enligt fransk sed kyssa Madame Rousseau, två tjocka franska herrar, officeren (den blivande mågen) och de två vackra döttrarna Rousseau; "slagbultarna", Madame Rousseaus söner, var inte på plats.
Edelfelt åt middag med Karel Scriba, Schultz och Heinrich Fischer på Rose d'or; Frédéric Matthæi anslöt sig till dem för att ta en spatsertur utåt landsbygden; det började smådugga så de gick omkring i staden i stället.
Antwerpen d. 8 Mars 1874. 8. maaliskuuta 1874
Den suspekta polacken har åkt iväg utan att betala sina skulder; Baptistes räkning är obetald och den beskedlige Hubert, som kallas Bistingot, har säkert gett honom en stor summa; polacken sade sig ha en vän bland officerarna på fästningen Porte de Malines, dit han en gång åkte med en överförfriskad Bistingot; Bistingot hade i sporrsträck kört in i fästningen och i ett tal försäkrat de förbluffade åhörarna att "la France n'est pas perdue, et la Belgique non plus" [Frankrike är inte förlorat, och inte heller Belgien]; på nätterna när Bistingot kommer hem brukar han knacka på Edelfelts dörr och säga att han är glad över att Edelfelt bor där på hotellet Rose d'Or.
Antwerpen d. 9 April 74 9. huhtikuuta 1874
Edelfelt irriterar sig på Heinrich Fischer, som blir allt mer odräglig och ser ut som Quasimodo; han tänker gå in vid Garde civique [medborgargardet] för att kunna tjusa damerna i Tyskland då han reser dit; även skolläraren Monsieur Even har varit tråkigare än vanligt och Karel Scriba hade spelat honom ett spratt 1 april; Scriba hade till Even skrivit ett brev från en kvinna denne setts promenera med under karnevalen och stämt träff i hörnet av rue de Taverns och place de Mer; Scriba, Edelfelt, Léon de Pape, Joseph Cornet, lilla Henri Schneider och en schweitzare som äter på Rose d'Or stod och iakttog hur Even förgäves stod och väntade på sin dam.